Utvalt inlägg

Frisk från svår psykisk ohälsa med hjälp av anpassad kost med kosttillskott

Bjarte insjuknade sakta men säkert och vid 40 års ålder slog han i taket:

– symptomen fanns där, redan i barndomen, men växte sig allt starkare.

Symptomen diagnostiserade han själv som ADHD. Från tidig barndom hade han talsvårigheter i form av stamning och oro, rastlöshet, tvång, ångest och andra symptom som kan hänvisas till autism, schizofreni och depression samt destruktiva beteenden och handlingar. Han led även av okritiskt pengabruk, reducerad social förmåga och ineffektivitet. Med hjälp av anpassad kost med kosttillskott reducerades hans symptom dramatiskt under loppet av några veckor.

Hela Bjartes berättelse finns att läsa HÄR

Förstoppning blivit, och blir, vanligare hos små barn

”Nu pågår flera studier för att utreda om det har samband med att svenska barn går allt längre upp i åren med blöja. På 70-talet var de flesta barn blöjfria vid två års ålder. Nu har det förskjutits till tre, fyra år. Orsaken man ser är att dagens blöjor helt enkelt är lite för bra, enligt Anna-Lena Hellström, professor eremita vid Göteborgs universitet som forskat på ämnet i många år. Forskarnas teori är att barnets blöjvanor kan leda till förstoppning

Forskarnas teori är, i mina öron, sorglig och banal

Min reflektion är att dessa forskares teori är sorglig och banal eftersom de inte nämner ett ord om all den beprövade erfarenhet och forskning som visar att bakgrundsorsaken till hård mage och förstoppning kan vara en utarmad tarmflora – något man idag vet kan utvecklas pga kejsarsnitt och/eller den kost som barnet föds upp med hjälp av. Antibiotika-/penicillinbehandling eller viss annan medicinering tycks däremot leda till tvärtom – diarré.

Det som händer, med hjälp av den kost som förorsakar förstoppning eller hård mage, är att tarmfloran kommer i obalans, vilket kan benämnas utarmad tarmflora, obalans i tarmfloran eller med ordet dysbios. Se mer om detta under nästa stycke.

Förstoppning och hård mage ökar bland barn

Parallellt med den utvecklingen, att svenska barn går allt längre upp i åren med blöja, ser man också att fler barn behöver söka vård för förstoppning. ”Det finns inga entydiga siffror på hur mycket vanligare det är, men det råder en samstämmighet bland forskare och barnläkare att så är fallet.”

Inte enbart hård mage ökar – de senaste 7-10 årens forskning visar att dysbios, således utarmad tarmflora, har ökat markant. Forskarnas ovanstående teori om barns utveckling av hård mage/avföring ser jag då som sorgliga och banala – detta utifrån all den beprövade erfarenhet och forskning som visar att utarmad tarmflora, dysbios, ökar och visat sig bland annat kunna leda till hård mage. Redan under 1960-talet lyfte forskningen fram hur mjöl- och mjölkprodukter utarmar vår tarmflora.

Forskning Kasein och gluten utarmar tarmfloran

Forskning visade tidigt att mjöl/gluten och mjölk/kasein utarmade tarmfloran – således tog död på många av våra livsviktiga tarmbakterier

Forskning visar att dysbios är en av bovarna bakom hård mage

Professor Tore Midtvedt, och hans forskarteam på KI, har visat att en tarmflora i obalans, dysbios, är en av bovarna bakom hård mage/avföring. Lyssna till hans historia bakom forskningen här – likaså har de forskare som fanns med i dokumentären via Vetenskapens värld, Guldet i dina tarmar (den finns kvar att beskåda fram till 16 maj månad 2020 – men sådana informativa filmer får inte stanna kvar på nätet) visat att beroende av vilka tarmbakterier som finns kvar i en utarmad tarmflora så kan ett av symptomen bli hård avföring, ett annat symptom kan bli väldigt lös, vattnig avföring.

Beprövad erfarenhet, bland annat från medlemmarna i fd Norsk Protein Intoleranse Forening – en förening – en förening som bland annat hade stöd från Dr Karl Reichelt och andra kända läkare som exempelvis Dr Gunnar Brönnstad och Dr Geir Flatabö under hela sin uppbyggnad – numera heter den föreningen Mat og Atferd. Medlemmarnas samlade erfarenhet har bland annat samlats in av hemsidan Uten gluten og melk och av Norsk Filmpraksis

Känt faktum är att mjölkprodukter utvecklar hård mage, att skummjölkspulver gömmer sig i de flesta processade produkter samt att tillägg och välling är stora bovar med mycket förrädiskt skummjölkspulver i – där bland annat professor Charlotte Erlanson Albertsson i Lund gått ut och varnat för att den process som används för att framställa skummjölkspulver till tillägg och välling är en av de bakomliggande riskfaktorerna för att barn idag utvecklar diabetes i tidig ålder

Vad ska man undvika för att försöka balansera upp barnets tarmflora?

Undvik mjölkprodukter av alla de slag – observera att dessa produkter även ingår i exempelvis tilläggsersättning, välling, näringstillskott, smör, ost, glass, godis mm. En stor bov i dramat kan vara de förtjockningsmedel som bland annat finns i glass – detta har, enligt den forskning som redogjordes för i dokumentären Guldet i dina tarmar, visat sig vara väldigt förrädiskt för balansen i tarmen.

Andra faktorer som visat sig vara förrädiska och vara orsaker till utarmad tarmflora, som således riskerar utveckla ovanligt hård mage (alternativt ovanligt lös mage) och många av våra så kallade autoimmuna sjukdomarna och andra sjukdomar – se bilden på trädet – är bland annat kejsarsnitt, antibiotika-/penicillinkurer, vaccin och en del andra mediciner, vår processade kost som bland annat innehåller förtjockningsmedel, bekämpningsmedel mm. mm.

Dagens forskning visar att avvikande tarmflora utvecklar avvikande beteenden

Dagens forskning visar att avvikande tarmflora utvecklar diarré eller hård mage, sjukdomar, avvikande beteenden

Utarmad tarmflora, dysbios, kan behandlas och ofta leda till gott resultat

Genom en livsstilsförändring, som innebär daglig och anpassad kost med kosttillskott, kan en ganska så god balans uppnås i barnets tarmflora och nervsystem – ibland räcker det inte med detta eftersom tarmfloran varit så pass utarmad, och efter 3-6 månader känner man sig inte riktigt nöjd med det resultat som visar sig. Då kan man prova med ACHIM (Anaerob Culture of Human Intestinal Microbiota) – ACHIM är ett mikrobiota och ska inte jämföras med fekal transplantation eller bajsimplantat. ACHIM kan liknas med ett bredspektrum av probiotiska bakterier, ett cluster av tarmbakterier som lever i balans med varandra. Behandlingsresultaten har varit allt från inga till mycket fina resultat utan några biverkningar.

Läs de här solskenshistorierna om vad som händer när mjöl- och mjölkprodukter tas bort från barns och ungas meny !

Hur känslor skapas – de skapas utifrån vår känsel

Hur känslor skapas – jag hävdar att de skapas utifrån vår känsel. Nya forskningsrön visar på hur känslor skapas och bygger på kunskaper om hjärna-kropps-tänkande.

Eftersom jag har arbetat med avvikande känsel, sinnenas samspel och känslor sedan 1985 har jag inte kunnat undvika att kommentera/reflektera över artikeln, steg för steg, vilket gör att själva artikeln är uppdelad och inkluderad med citattecken. Jag har försökt, så gott jag kan, att översätta artikeln till svenska – själva länken finner du längst ned på sidan.

Länken till den här positiva forskningsartikeln har jag erhållit via en psykolog på BUP 2020-01-08.

Avvikande känsel riskerar utveckla avvikande känsla för stimuli via beröring

Jag vill inleda med att ökade kunskaper om området känsel kommer att eliminera, således minska risken för våra barn och unga att utveckla avvikande fysiska och psykiska beteenden, utanförskap, skolk och psykisk ohälsa!

Artikeln om hur våra känslor skapas bemöts av undertecknad, steg, för steg:

”Det har varit en guldålder för hjärnforskning. Vi har nu fantastiska hjärnskanningar som visar vilka nätverk i hjärnan som går upp under olika aktiviteter. Men denna betoning på hjärnan har subtilt matat illusionen om att tänkande bara sker från nacken och uppåt. Vi har blivit matade med illusionen om att de avancerade delarna av vårt tänkande är de ”rationella” delarna uppe som försöker kontrollera de mer ”primitiva” delarna nedanför hjärnan.”

  • Nätverk i hjärnan går inte upp utan stimuli via vår känsel – vår känsel omfattas av de tre huvudaktörerna berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet men även de fyra sinnen som vi känner in stimuli via ljus, ljud, lukt och smak med, våra medaktörer – som vi kan klara oss utan men så länge vi får behålla dem är vi tacksamma – bidrar till vår förmåga att kunna känna in oss själva och vår omvärld. Huvudaktörerna inom området känsel, de aktörer som står för vår förmåga känna in och, utifrån stimuli, kunna agera snabbt och precist i livets dagliga aktiviteter och relationer – benämns med ordet haptisk perception – kan vi dock inte klara oss så bra utan. Är vi blinda, eller döva, använder vi oss av vår känsel – har vi avvikande syn eller hörsel kan vi kompensera mycket med hjälp av vår känsel. Detsamma gäller om vi har avvikande känsel – då kan vi kompensera med hjälp av vår syn och hörsel.
  • För oss som arbetat utifrån dessa kunskaper sedan slutet av 1980-talet – detta tack vare våra samlade kunskaper utifrån bland annat Jean Ayres och arbetsterapi, Feldenkrais och fysioterapi samt Castillo Morales och logopedi – har det varit en tuff kamp att försöka lyfta fram hur positiv utvecklingen oftast blir för de barn och unga som inte har förmåga att göra som andra barn och unga gör i livets dagliga aktiviteter och relationer när de får sina speciella behov av kompensation och stimulering tillgodosedda utifrån dessa kunskaper!
  • kompensation och stimulering ska vara daglig och anpassad till individens dolda funktionshinder respektive behov av sensomotorisk stimulering – kompensation sker med hjälp av psykiska och fysiska anpassningar och stimulering sker via anpassad kost med kosttillskott och rörelse. Kompensationen ger individen möjligheter att lyckas, känna att de kan, att de duger och blir sedda – den är exempelvis jämförbar med glasögon och hörselslinga. Stimuleringen ger möjligheter till balans i individens tarmflora och nervsystem. Stimuleringen hjälper barnet komma i balans och möjligheter kunna göra som andra barn gör inom loppet av 3 till 6 månader.

”Så det är intressant att beskåda hur många forskare som nu fokuserar på det tänkande som inte händer i hjärnan utan i tarmen. Du har nervceller spridda genom ditt inre och det ökar uppmärksamheten på vagusnerven, som kommer ut från hjärnstammen och vandrar över hjärtat, lungorna, njuren och tarmen.”

  • Snarare tvärtom: den vandrar från tarmen och upp till hjärnstammen …

”Vagusnerven är en av de vägar som kroppen och hjärnan pratar med varandra i en medvetslös konversation. Mycket av denna konversation handlar om hur vi förhåller oss till andra. Mänskligt tänkande handlar inte främst om individuell beräkning, utan om socialt engagemang och samarbete.”

  • Socialt engagemang och samarbete är beroende av en god, således en balanserad, förmåga känna in stimuli via våra huvudaktörer men även via våra medaktörer – en obalans i tarmfloran utvecklar en obalans i nervsystemet och därmed i förmåga att känna in sig själv och sin omvärld

”En av ledarna på detta område är Stephen W. Porges från Indiana University. När du kommer in i en ny situation, hävdar Porges, reagerar din kropp. Din puls kan stiga. Ditt blodtryck kan förändras. Signaler går upp till hjärnan, som registrerar det ”autonoma tillståndet” du befinner dig i.”

  • Signalerna går upp till hjärnan via stimuli från de sinnen vi känner in oss själva, vår egen kropp och rörelse samt vårt förhållande till vår omvärlden med – utifrån vår upplevelse vi får vi stimuli agerar vi – reaktionen blir till ett sensomotoriskt minne, en erfarenhet som vi bär med oss, som utvecklar vår högst personliga medvetenhet om oss själva och vår omvärld …

”Kanske du går in i en social situation som känns välkomnande. Grönt ljus. Din hjärna och kropp blir beredda på en vänlig konversation. Men kanske känns personen framför dig hotande. Gult ljus. Du går in i fight-or-flight-läge. Din kropp förändras omedelbart. Ditt öra justerar sig till exempel för att höra höga och låga frekvenser – ett skrik eller ett kurr – snarare än mellanfrekvenser, mänskligt tal. Eller kanske hotet känns som en fråga om liv och död. Rött ljus. Din hjärna och kropp börjar stängas av.”

  • Hot/gult ljus – fight-or-flight-läge, innebär att stimuli via berörings- och balanssinnet samt via ljus, ljud och lukt ”slår på högsta växeln” och stimuli leder till att du agerar genom att slå till eller fly …

”Enligt Porges ”Polyvagal Theory” är begreppet säkerhet grundläggande för vårt mentala tillstånd. Människor som har upplevt trauma har kroppar som är mycket reaktiva mot uppfattat hot. De gillar inte offentliga platser med höga ljud. De lever i fight-or-flight-läge, stressade och oroliga. Eller, om de känner sig instängda och begränsade, blir de dumma. Deras röst och ton planas ut. Fysiska reaktioner formar vårt sätt att se och vara.”

  •  Exempelvis kan stimuli via beröring, vid en obalans, där överkänslighet för stimuli blir konsekvensen av obalansen i nervsystemet (som beror på obalans i tarmfloran/utarmad tarmflora) kan ge ett enormt negativt uttryck pga stor grad av överkänslighet och, istället för att beröring känns behagligt känns det allt från lite till mycket smärtsamt beroende av grad av överkänslighet/obalans (kallas allodyni vid nervskada) vilket, i sin tur, ger en erfarenhet av obehag i stället för behag av (lätt) beröring. Upplevelsen via detta stimuli kan, vid hög grad av överkänslighet för stimuli, utlösa ”fight” – individen slår till pga av den enorma smärta (ofta i form av brännande, skärande eller stickande känsla) som upplevs, ffa vid oväntad beröring.

”Lisa Feldman Barrett, från nordöstra universitetet, hävdar också att hjärnans huvudsyfte är att läsa kroppen och att reglera vad hon kallar kroppsbudgeten. Du kan se mobbning på lekplatsen. Din hjärna förutspår sedan din nästa åtgärd och snabbar på puls och andning för att hantera situationen. Du upplever dessa förändringar som känslor – oh, detta är rädsla eller oh, detta är ilska – eftersom din hjärna har skapat ett känslokoncept för att göra dessa fysiska förändringar meningsfulla.”

  •  Jag skulle vilja säga att balans i tarmflora och nervsystem tillser vilken balans, eller obalans, det är i de signaler som når fram till hjärnan och, utifrån den upplevelse som stimuli ger agerar individen. Detta blir till en erfarenhet som leder till ett minne som, i sin tur, utvecklar individens tankar och beteenden. Kroppsbudgeten styrs således av balans i tarmflora och nervsystem – inte av hjärnan. Minnesavtrycken, via utifrån kommande stimuli via ett eller flera sinnen, formar individens hjärna – och utifrån dessa minnen ”reglerar” hjärnan kroppsbudgeten.
  • Dina tidigare upplevelser via stimuli har bidragit till att utveckla dina känslor och erfarenheter – utifrån denna rädsla eller denna ilska, och vad din närmiljö lärt dig, agerar du när du ser att ett barn mobbas på lekplatsen. Känslokonceptet utvecklas utifrån dina egna, högst personliga upplevelser som grundar sig på din känslighet för stimuli som kan vara alltifrån normal till ”onormal” i form av olika grader av över- eller underkänslighet pga obalans i tarmflora och nervsystem. Dina upplevelser via stimuli har format dina känslor – känslokonceptet är utvecklat via stimuli från din känsel/känslighet och således inte av din hjärna. Hjärnan har samlat minnet, erfarenheten och tanken från stimuli via dessa upplevelser. ”Du kanske tror att det du ser och hör i vardagen påverkar vad du känner, men det är mest tvärtom: Det du känner förändrar synen och hörseln,” skriver Barrett i ”Hur känslor skapas.”
  • Det du känner formar dina upplevelser, erfarenheter, känslor och tankar vilket möjligen även, i viss mån, kan forma det du ser och hör. Området känsel påverkar förmåga att se och höra – ja, exempelvis är överkänslighet för ljus och ljud inte ovanligt i kombination med överkänslighet för stimuli via beröring (de”ligger inom samma” ektoderm). Och visst kopplar hörsel och syn ”på” när fight-or-flight-systemet slår på – plus att det du ser och hör i vardagen bemöts av de känslor du utvecklat tack vare din känsel – dessa känslor har byggt upp dina erfarenheter och tankar.

”När vi är riktigt unga känner vi mindre av känslokoncept. Små barn säger: ’Mamma, jag hatar dig!’ När de menar ’Jag gillar inte det här’ eftersom de inte har lärt sig sin kulturs begrepp för hat kontra dålighet. Men när vi blir äldre lär vi oss mer känslomässig granularitet (min översättning: förmågan att särskilja mellan känslor). Den känslomässigt kloka personen kan skapa distinkta upplevelser av besvikelse, ilska, trots, förbittring, grovhet och förvärring, medan det för en mindre känslomässigt klok person är alla synonymer för ’Jag känner mig dålig’.”

  • … distinkta upplevelser av besvikelse, ilska, trots, förbittring, grovhet och förvärring utvecklas ur en mer ”normalt” inkännande person – vid obalans i nervsystem (och tarmflora) utvecklas en ”mindre känslomässigt klok” person … våra sinnen formar våra personligheter!
  • Förstorade upplevelser av besvikelse, ilska, trots, förbittring, grovhet och förvärring kan, utan svårighet, utvecklas hos en individ som lider av kombinationen av svår över- och underkänslighet för stimuli via berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet

”En klok person kanske känner till de främmande orden som uttrycker känslor som vi inte kan namnge på engelska: tocka (ryska, ungefär för andlig ångest) eller litost (tjeckiskt, ungefär för elände kombinerat med hunger efter hämnd). Personer med hög känslomässig granularitet (förmågan att särskilja mellan känslor) svarar flexibelt på livet, har bättre mentala hälsoutfall och dricker mindre.”

  • En person som är ”mindre klok” på grund av avvikande känsel, som beror på avvikande balans i nervsystem och tarmflora, kan känna ångest och således ha mer erfarenhet av ångest än den kloka personen – individer med avvikande balans i nervsystem (och tarmflora) kan lättare känna in besvikelse, ilska och misslyckande samt få en viss grad av hunger på hämnd på/till de personer som gång på gång har påpekat/påtalat individens svårigheter att göra som andra gör. Denna individ har svårigheter att vara flexibel på grund av sin avvikande känsel (och avvikande balans i nervsystem och tarmflora) … de mentala hälsoutfallen påverkas negativt eftersom livet består av ett mer ständigt misslyckande med att göra som andra gör än att kunna göra som andra gör … alla misslyckanden i kombination med en obalans i nervsystem (och tarmflora) utvecklar, beroende av obalansens utbredning, bl.a. mer eller mindre sug efter socker och alkohol (eller andra beroenden) samt allt ifrån lätt till svårt behov av att döva sig själv genom att ex dricka …

”Om kroppsliga reaktioner kan särskilja (min översättning)/leda människor isär kan de också läka. Martha G. Welch från Columbia University pekar på vikten av att älska fysisk beröring, särskilt under de första 1 000 minuterna av livet, för att fastställa markörer för känslomässig stabilitet.”

  • Kroppsliga reaktioner avspeglar i individens känslighet där överreaktion skvallrar om överkänslighet för stimuli och underreaktion skvallrar om underkänslighet för stimuli via området känsel – ett barn med svår obalans i nervsystem (och tarmflora) kan inte älska beröring som, via stimuli, upplevs som brännande, skärande eller stickande … om barnet föds med svår överkänslighet för stimuli via beröring blir markörerna för känslomässig stabilitet rubbade

”Enligt det gamla bara-hjärnan paradigmet, hävdar Welch, sa vi människor att vi kunde självreglera våra känslor genom medvetet självprat. Men verklig känslomässig hjälp kommer genom samreglering. När en mamma och ett barn fysiskt håller varandra, harmoniseras deras kroppsliga autonoma tillstånd och kopplas samman på metabolisk nivå. Tillsammans flyttar de från separat nöd till ömsesidig lugn.”

  • Känslor går att begripa utifrån begreppet balans i nervsystemet utifrån kunskaper om vad en balanserad tarmflora kan åstadkomma – tarmflorans balans påverkas av vår kost, inre och yttre stress, antibiotika, vaccinationer etc. och utifrån de stimuli vi utsätts för:
  • Kerstin Uvnäs-Moberg har, genom sin forskning, visat att stimuli via beröringssinnet (vilket även är insidan av vårt mag- och tarmsystem) frisätter de hormoner, så kallade oxytocciner, som ”går till” lugn-och-ro-systemet … och bland annat därav kommer barnet, och modern, till lugn och ro vid exempelvis amning, omfamnning, massage etc. OM barnet har en överkänslighet för stimuli via barnet kan det bli svårt för barnet ta emot den omfamning som oftast sker vid amning och i stället för att komma till lugn och ro skriker barnet så fort modern lyfter upp det och möjligen än mer då hon omfamnar det. Det bästa är då att barnet får ligga mot ett fast underlag som madrass eller golv, och modern låter bröstet hänga över barnets ansikte utan att beröra barnet … förhoppningsvis kan barnet ta emot den beröring som bröstvårtan ger, eftersom det är så hungrigt, och stimuli via läppar kan sedan medverka till att munmotoriken, själva sugrörelsen tar fat OM barnet har en god känsel via led- och muskelsinnet …

”Welch har skapat något som kallas Welch Emotional Connection-skärmen, som mäter den känslomässiga kopplingen mellan mödrar och för tidigt födda barn. Genom att uppmuntra till denna typ av djupt viscerala anslutning under 18 månader kan hennes terapi mildra effekterna av autism.”

  • … djupt viscerala anslutning lär ju stå för djup ögonkontakt – och den är av stor vikt i vardagen. Idag lever barn och unga i fara för att få för lite ögonkontakt tack vare vårt mobilanvändande …
  • … autism är ett begrepp över de samlade symptom som kan ofta kan bero på obalans i tarmfloran vilket, i sin tur orsakar obalans i nervsystemet – där kombinationen överkänslighet för stimuli via berörings- och balanssinnet i kombination med underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet (således förutsättning för ögonmotorikens automatisering, vilken ofta är nedsatt pga brist på B12 och omega-3), kan påverka denna förmåga till relation negativt.

”När du går tillbaka och ser hjärnan och kroppen tänka tillsammans, verkar den gamla skillnaden mellan förnuft och känslor inte vara meningsfull. Din uppfattning om världen formas av de förutsägelser din hjärna gör om dina fysiska autonoma tillstånd.”

  • Lite svårt begripa vad han egentligen menar – vad tänker du? Jag menar att din uppfattning om världen formas av de förutsägelser din hjärna gör med hjälp av stimuli via din känsel, således via stimuli från berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet men även via stimuli från ljus, ljud, lukt och smak. Dessa stimuli, som ger dig upplevelser som är högst personliga utifrån vilken känslighet du har,  benämner han som ”dina fysiska autonoma tillstånd” eftersom det är tillstånd som kommer utifrån de upplevelser, erfarenheter och tankar du skapat utifrån din känslighet för dessa stimuli.

”Du ser också hur viktigt det är att lära känslomässig granularitet, något som vår kultur nästan inte uppmärksammar oss på.”

  • Känslomässig granularitet, således förmågan att särskilja mellan känslor – och känslighet, är kunskaper som vår kultur har förnekat oss att uppmärksamma i över 20 år – det skulle sättas minst en, helst flera neuropsykiatriska eller psykiatriska diagnoser på symptomen. Det är dags att släppa fram dessa kunskaper NU – men de utgör naturligtvis ett hot mot läkemedelsindustrins och livsmedelsindustrins inkomster! Frågan är vilket vi vill tjäna: människans hälsa eller industrins enorma vinstintressen vilket främjas av att människans sjukdomar bevaras/vårdas?

”Du ser också att vi inte separerar hjärnor och kollar varandra coolt, avslappnat. Vi är fysiska individer, djupt interagerar med varandra. Den viktiga kommunikationen sker på en mycket djupare nivå.”

  • Ja, han nämnde det ju själv; ”Det du känner förändrar synen och hörseln,” skriver Barrett i ”Hur känslor skapas.”
  • Således: känslor skapas utifrån vad vi känner och vår förmåga känna in är högst personlig – där forskning visat att obalans i tarmflora utvecklar obalans i nervsystemet – där min hypotes är att denna obalans kan påverka vår känsel:
  • när vi förändrar vad vi äter och dricker förändrar vi balansen i tarmflora och nervsystem vilket oftast (till någon bevisat motsatsen) påverkar vår förmåga att känna in oss själva och vår omvärld;è  förändring av balans i tarmflora och nervsystem förändrar vår förmåga känna in oss själva och vår omvärld, vilket avspeglar sig i den förändring som sker i våra fysiska och psykiska beteenden;
  • vi får en förändring i vår förmåga att agera i livets dagliga aktiviteter och relationer! Utifrån vad vi känner, hur känsliga vi är för stimuli, agerar vi:
  • överreaktion skvallrar om överkänslighet för stimuli och underreaktion skvallrar om underkänslighet för stimuli;
  • Avvikande känsel är egentligen inte svårare att förstå sig på än avvikande syn och/eller avvikande hörsel:
  • Avvikande känsel gör att vi som lider av det avviker i våra fysiska och/eller psykiska beteenden;
  • Barn och unga med avvikande känsel har ett speciellt behov av bemötande som måste tillgodoses på ett så tidigt stadium som möjligt OM vi ska kunna hjälpa dem agera i livets dagliga aktiviteter och reaktioner som andra individer gör – vilket i sin tur medverkar till att vi minskar risken för dem att utveckla utanförskap, skolk och psykisk ohälsa!

Läs om forskningsartikeln här: Hur känslor skapas

ACHIM – ett mikrobiota som ger möjligheter till tillfrisknad

ACHIM är ett mikrobiota, en kultur av probiotiska tarmbakterier, som ger individer med avvikande balans i tarmflora, kropp och knopp, möjligheter till ett friskare liv!

ACHIM ett mikrobiota

ACHIM är ett mikrobiota – en ansamlig av bakterier som är beroende av varandra för god balans, så kallad eubios, i individens tarmflora

ACHIM är, i princip, en gammal beprövad och hederlig metod som veterinärer och bönder har använt sig av enormt länge:

i princip så ”slänger man in” ett mikrobiota, en samling av tarmbakterier, från den friska till den sjuka individen – således typ ”en klick med bajs” i spannen med mjölk till det djur som utvecklat svår diarré. Det har alltid fungerat bra utarmad tarmflora, så kallad dysbios eller avvikande tarmflora!

Professor Tore Midtvedt fick patent på sin mikrobiota i maj 2016. Den har visat sig ge enormt positiva konsekvenser för många av de patienter som varit med i forskningsstudierna:

…  men det blir ju ingen större uppmärksamhet eftersom det inte handlar om något läkemedel, bara bajs, som gör individen friskare inom loppet av några veckor till månader, individer som lidit av Mb Chron, IBS, autism, systemisk skleros och andra så kallade autoimmuna sjukdomstillstånd.

Dagens forskning visar att avvikande tarmflora utvecklar avvikande beteenden

Dagens forskning visar att avvikande tarmflora utvecklar autoimmuna sjukdomstillstånd … dit bl.a. autism kan räknas in …

Systemisk skleros sägs vara en autoimmun, och dödlig, sjukdom som bl.a. Gunhild Stordalen kunnat ta sig ur med hjälp av ett medicinskt experiment som bestod av stamcellsimplantat – det blev till stora rubriker i media emedan professor Tore Midtvedts resultat, där 50% av de med systemisk fibros blev friskare med hjälp av ACHIM, inte gav några stora rubriker alls! Så nu, Gunhild, gäller det att du är rädd om, och håller, din tarmflora i balans!

NU, just nu, ska jag försöka jobba med mitt eget som bland annat innebär att jag hjälper till med att förmedla ACHIM till de som själva inte orkar att hämta hem ACHIM. Just NU har jag ledig helg – förhoppningsvis ska jag då kunna fokusera på mitt eget, vilket jag knappt klarat av att göra under hela hösten. Men nu mår jag bättre än jag gjort på fem år – detta efter att jag tog ett eget mikrobiota i form av ACHIM i början av december. Jag hoppas innerligt att mitt välmående håller i sig!

Barns rätt till hälsa följs inte av Sveriges sjukvård, riksdag och regering

Artikel 24 Barns rätt till hälsa – se sid 36 – innebär att vi måste uppdatera vår sjukvård

Det är dags att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa NU!

Sammanfattningsvis ska vårt svenska samhälle erkänna barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering och vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa.

Personligen ser jag våra traditionella sedvänjor – sedan 20 år tillbaka inom primärvård, Barn- och ungdomspsykiatri samt Barn- och ungdomshabilitering – med att sätta neuropsykiatriska och psykiatriska diagnoser på de symptom som idag ofta visat sig kunna härledas till dysbios, således obalans i barnets tarmflora, som en fara för barnets hälsa!

Denna vedertagna diagnostisering är, helt uppenbarligen, skadlig för barns och ungas hälsa eftersom denna felaktiga diagnostisering riskerar leda till livslång medicinering i stället för att vi tillser barns och ungas speciella behov av bemötande i form av den livsstilsförändring som måste till för att balansera upp deras tarmflora och nervsystem – en balansering som visat sig vara nödvändig för barnets möjligheter nå fram till en ökad fysisk och psykisk hälsa, en ökad livskvalitet som oftast leder till att utanförskap, skolk och psykisk ohälsa avtar och försvinner (men där med inte sagt att vi får glömma bort barnets behov av kompensation och rörelsestimulering)!

Livsstilsförändringen kan ske med hjälp av daglig och artegen föda samt kosttillskott som gynnar deras speciella behov av näring och balans i tarmflorancoachning kan ex ske via en välutbildad primärvård!

Mitt hopp är att primärvården nu inser sin skyldighet uppdatera sig inom dessa kunskaper som baseras på beprövad erfarenhet och forskning samtidigt som de måste inse att de måste utveckla sin förebyggande hälsovård

Artikel 24 – BARNS RÄTT TILL HÄLSA

  1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering.

Konventionsstaterna skall sträva efter att säkerställa att inget barn är berövat sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård.

  1. Konventionsstaterna skall sträva efter att till fullo förverkliga denna rätt och skall särskilt vidta lämpliga åtgärder för att,

(a ) minska spädbarns- och barnadödligheten;

(b) säkerställa att alla barn tillhandahålls nödvändig sjukvård och hälsovård med tonvikt på utveckling av primärhälsovården;

(c) bekämpa sjukdom och undernäring, däri inbegripet åtgärder inom ramen för primärhälsovården, genom bl. a. utnyttjande av lätt tillgänglig teknik och genom att tillhandahålla näringsrika livsmedel i tillräcklig omfattning och rent dricksvatten, med beaktande av de faror och risker som miljöförstöring innebär;

(d) säkerställa tillfredsställande hälsovård för mödrar före och efter förlossningen;

(e) säkerställa att alla grupper i samhället, särskilt föräldrar och barn, får information om och har tillgång till undervisning om barnhälsovård och näringslära, fördelarna med amning, hygien och ren miljö och förebyggande av olycksfall samt får stöd vid användning av sådana grundläggande kunskaper:

(f) utveckla förebyggande hälsovård, föräldrarådgivning samt undervisning om och hjälp i familjeplaneringsfrågor.

  1. Konventionsstaterna skall vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa.
  2. Konventionsstaterna åtar sig att främja och uppmuntra internationellt samarbete i syfte att gradvis uppnå det fulla förverkligandet av den rätt som erkänns i denna artikel. Särskild hänsyn skall härvid tas till utvecklingsländernas behov

Bekämpningsmedel kan ha negativ effekt på tarmens funktioner

Malin på BioInd skriver om förstoppning – och jag reflekterar                                          2019-11-03

Bekämpningsmedel bakom förstoppning hos barn med autism?

Otroligt många barn med autism har även någon form av symtom från magen. Vanligast är förstoppning!” Hon fortsätter ungefär såsom följer (jag har ändrat en del ord utefter mina perspektiv):

En fantastisk artikel från en expert på Glyfosat, Stephanie Seneff, förklarar hur det hela med största sannolikhet hänger ihop. Det är ganska mycket fackspråk och komplicerade termer i hennes artikel men BioInd har försökt beskriva det så enkelt som möjligt – och lyckats bra med detta;

Matsmältning och peristaltik (motilitet)

Maten i tarmen rör sig framåt med hjälp av tarmens små kramande rörelser, så kallad peristaltik eller motilitet. Dessa små rörelser sker genom sammandragningar i cellstrukturerna.

I studier har man testat vad som händer när man byter ut aminosyran glycin i cellerna i tarmarna – då minskar eller upphör sammandragningarna.

Glyfosat som är ett av världens mest sprayade bekämpningsmedel liknar, nästan på pricken, aminosyran glycin. Om den tar dess plats i proteinstrukturen så har vi byggt in bekämpningsmedel i våra kroppar!

Resultatet blir att sammandragningarna upphör och maten fastnar således i tarmen.

För att ytterligare spä på problematiken så finns samma typ av sammandragande celler i gallblåsan i syfte att trycka iväg galla som ska hjälpa till med matsmältningen.

Bekämpningsmedlet förstör således matsmältningen genom att stoppa upp själva kramandet, själva tarmrörelsen, som därmed orsakar förstoppning. Ovanpå det kan man inte heller tillgodogöra sig näring från maten eftersom gallans effekt på maten saknas.

Som om inte det vore tillräckligt så visar annan forskning att Glyfosat förstör tarmflora eftersom den är giftig för bakterierna. Den är ursprungligen patenterad som ett antibiotikum.

Förstoppning hos barn med autism

Förstoppning är otroligt vanligt hos barn med autism och jag har länge undrat varför dessa problem med peristaltik/tarmens motorik uppstår hos så många av dessa barn. Detta kan mycket väl vara en del av förklaringen.

Stehpanie beskriver också hur denna förstoppning kan skilja sig från annan förstoppning. Vanlig förstoppning gör att avföringen kommer ut som stenhårda korvar eller kaninpluttar. Förstoppning orsakad av glyfosat kan komma ut tillsynes lös och mjuk. Problemet är inte att avföringen är för hård utan att tarmen helt enkelt inte för maten, som övergår tillavföring, framåt.

Med en tarm full av mat och sedan avföring som inte rör sig framåt på rätt sätt så växer bakterier till på helt fel ställen i tarmen. Dessutom belastas då kroppen med en strid ström av gifter.

Det fina är att det går att åtgärda!

Börja genast att äta ekologiskt, för ekologisk mat får inte besprutas med glyfosat.

Allra viktigast att byta ut är majs, vete, havre, socker och soja ur ett glyfosatperspektiv.

Cellerna i kroppen, och speciellt i tarmen, byts ut ofta – så utan nytt inflöde bör de nya cellerna kunna bli bättre ganska snabbt. Ser vi till tarmens celler så sker detta inom loppet av en vecka.

Man har även sett att spårmineraler kan ha god effekt för att stödja tarmcellernas förmåga till avgiftning och kommunikation sinsemellan. Dessutom finns det vissa näringsämnen och tillskott du kan använda för att ytterligare stimulera tarmens motorik/peristaltik. Bland annat kan du ge ditt barn en kopp the (1liter vatten får sjuda med 1 tsk av vardera anis, fänkål och kummin i 10 min – häll upp en halv kopp, späd med kallt vatten och drick det ljumna teet. Förvara resten av vätskan i kylskåp.). Gröna smoothiesar under förmiddagen gynnar tillväxten av tarmfloran plus att någon tsk alger ovanpå den dagliga salladen hjälper till att rensa ut, vilket även grönsakerna gör – framförallt om du använder dig av någon form av krydda, som ex oregano, persilja, i smoothiesen.

Mjölk-, mjöl- och sojaprodukter kan ha stoppande effekt på tarmens funktioner

Kom ihåg att mjölkprodukter, liksom gluten- och sojaprodukter, kan ha en stoppande effekt på tarmmotoriken/peristaltiken plus en morfinliknande effekt på nervsystemet oavsett diagnos – symptomen som dessa produkter kan utveckla ”går i varandra” och en del av oss väljer att ställa neuropsykiatriska och psykiatriska diagnoser på dessa symptom – men precis som vid ex alkohol eller morfinmissbruk reagerar vi olika (på de opioida peptider som bildas av dessa produkter) från individ till individ. Denna beprövade erfarenhet och forskning kommer bl.a. från Dr Karl Reichelt.

http://www.bioind.se/2019/10/29/bekampningsmedel-bakom-forstoppning-hos-barn-med-autism/

Mitt Monster – och BUP vägrar behandla!

Tvångstankar, tics, separationsångest, ångest, bipolär sjukdom, schizofreni, ADHD eller ”bara” PANDAS eller PANS!?

Jag sammanställer här filmen Mitt Monster som handlar om PANS och PANDAS och medicinsk behandling med IVIG – se länk till filmen här nedanför sammanställningen, innan inlägget om höstens konferens om PANS/PANDAS utifrån ett immunologiskt perspektiv.

De sista 2 åren har 50 barn blivit behandlade för PANDAS i Göteborg och Köpenhamn. I Oslo har tio barn blivit behandlade under en icke given period. I Sverige har man kartlagt barn med PANDAS sedan 2012. Alla barn med PANDAS blir dock inte behandlade. Detta beror bland annat på oklara riktlinjer, diagnoskriterier och på att en del läkare inte tror på diagnosen, på vad de ser: ett snabbt insjuknande med tics och tvång …

Så är det och så riskerar det att förbli så länge vi inte nöjer oss med det kliniska resultatet – det enda man kan göra, som förälder, är att försöka själv genom att balansera barnets tarmflora där 70% av immunförsvaret sitter. Man har inget att förlora – bara något att vinna; slippa behandling med kortison, slippa obalans i barnets immunförsvar och, förhoppningsvis, få ett friskare barn.

Swedo inbjöds i februari i år, 2019, till konferens i Geneve för att möta experterna i WHO. Den läkaren, psykiatriker, som varit expert och rådgivare för WHO, som skrev förorden till boken Grönt för livet – förespråkar i dag dagliga och gröna smoothies under förmiddagen för att ge möjligheter till förändring av beteenden 😉

Förorden är skrivna av psykiatriker A William Mentzin, Harvard Medical School, fd rådgivare hos WHO

Expertmötet i WHO, där man erkänner PANDAS som en sjukdom enligt ICD11.

Personligen gillar jag ICD eftersom man där mer ser till funktion och funktionshinder och mindre till symptom som man gör när man följer DSM – således kan funktionen i nervsystemet hindras av en obalans i individens tarmflora, en så kallad dysbios. En av orsakerna till de symptom som då utvecklas ser vi i dag som PANDAS. Eller?

 

PANDAS eller PANS på grund av obalans i immunförsvaret?

Nämnda symptom kan möjligen ha utvecklats på grund av en obalans, så kallad dysbios, i barnets tarmflora – att balansera upp barnets tarmflora är av vikt för att förhindra risk för återfall samt för att påskynda processen för tillfrisknad ut ur PANDAS/PANS – man har inget att förlora, bara något att vinna. Sedan bör man bibehålla den kost som krävs för att bibehålla balans i barnets tarmflora.

Idag vet vi, genom beprövad erfarenhet och forskning, att obalans i tarmflora ger obalans i nervsystem vilket riskerar utveckla olika former av fysiska och psykiska, så kallade autoimmuna sjukdomar – olika hos olika individer, bl.a. beroende av vilken balans individen hade i tarmfloran i samband med insjuknandet … idag benämner en del läkare PANDAS som en autoimmun sjukdom vilket kan liknas vid de symptom som vi ser, att den vita hjärnsubstansen angrips och svullnar på grund av infektionen och, de symptom som utvecklas benämner vi autism. I den film som ni kan se, nedan, har ett av barnen klara symptom på obalans i tarmflora innan insjuknandet, det är Herman. Troligt är att de andra barnen också har haft det.

Så här skriver professor Stig Bengmark på en av sina sidor (- se länk nedan):

”Immunförsvaret spelar en högst viktig roll för vår kropp och vårt välmående. Immunförsvaret består av ett nätverk av celler, vävnad och organ som tillsammans arbetar för att skydda kroppen mot virus, bakterier och sjukdomar. De skyddande cellerna kallas för vita blodkroppar – de fungerar genom att attackera de främmande organismer som orsakar sjukdomar. Om du har ett dåligt immunförsvar har du en lägre nivå av vita blodceller, din kropp kommer då inte kunna stå emot de organismer som tagit sig in i din kropp i ett försök att göra dig sjuk.

Cirka 70 procent av vårt immunförsvar sitter dock i matsmältningskanalen, och en hälsosam tarmflora är därför viktig för ett starkt immunförsvar. Tarmfloran utgörs av miljontals bakterier och mikroorganismer som bor i våra tarmar. Dessa bakterier spelar en viktig roll för immunförsvaret då de bland annat stärker tarmbarriären och därmed hindrar skadliga bakterier från att ta sig ut i vårt blodomlopp. Bakterierna hjälper också immunförsvaret genom att öka antalet antikroppar, assistera vid proteinsyntes, samt genom att producera molekyler som tar död på de ovänliga bakterierna.

Och

”Alla har olika bakteriefloror i tarmen och därmed också olika starkt immunförsvar. Grunden till immunförsvaret läggs redan vid födseln då barnet ärver en del av moderns bakterier. Därefter utvecklas tarmfloran upp till cirka fyra års ålder. Bakterierna får vi framförallt i oss genom maten vi äter, men också via vår omgivning. Tarmfloran är en del av det adaptiva, icke medfödda immunförsvaret som är den del av immunförsvaret som vi själva kan påverka. Det adaptiva immunförsvaret kan vi bygga upp under vår levnadstid genom att vi utmanar, tränar, och anpassar kroppen till ett liv där kroppen kommer utsättas för bakterier och virus.

Att försöka undvika virus och bakterier helt är alltså ingen lösning då kroppen inte får rätt förutsättningar att stärka immunförsvaret. Däremot kan och bör vi se till att vi tar hand om vårt immunförsvar på rätt sätt för att det ska hålla sig starkt och kunna försvara vår kropp mot angrepp.”

Samt att;

”Varje dag jobbar immunsystemet hårt med att skydda och stötta oss, men för att det ska kunna göra sitt jobb måste vi ta hand om det. Ohälsosam kost, stress och för lite sömn är exempel på sådant som kan påverka immunsystemet negativt. Men precis som att immunförsvaret kan bli försvagat så kan det också bli överstimulerat och det viktiga är därför att hitta en balans.”

Källa: professor Stig Bengmark

 

PANDAS är en infektionssjukdom, triggad av streptokocker, en bakterie – normalt har vi streptokocker i bl.a. öron, näsa och hals. Vid en infektion i dessa organ kan streptokocker dock ”ta överhand” – något jag menar kan bero på en trolig obalans i individens immunförsvar, tarmflora, en så kallad #dysbios.

Har man detta i åtanke inser man att det är av vikt att balansera upp barnets tarmflora så snabbt som möjligt – det gör man med hjälp av anpassad kost med kosttillskott och rörelsestimulering (bl.a. genom Anpassad Massage och lugnande rörelsestimulering som ex. paddla, ro, klättra, rida). Märk väl att en kropp som går på felaktig kost är i ständig stress som medför att det kan bli svårt slappna av och svårt att sova samt svårt fokusera. På grund av den inre stress som råder har individen svårare tackla yttre stress. Kropp och knopp är i obalans på grund av obalans i tarmflora – obalans i tarmflora utvecklar olika former av symptom, autoimmuna sjukdomar, som vi idag oftast sätter namn på i form av diagnoser – i stället för att gå till botten med den obalans i tarmfloran som orsakat symptomen. En ond cirkel som är svår att komma ur med hjälp av medicinering – eftersom balans i tarmflora och övrigt immunförsvar inte åtgärdas!

Här är professor Tore Midtvedts träd som symboliserar en mängd av de symptom som vi i dag diagnostiserar, ofta som ett livslångt tillstånd, trots att det beror på en obalans i tarmfloran – professor Tore Midvedt och hans forskarkollegor på KI har tillsammans skrivit boken Magen, tarmbakterier, buller och brak. Balansen i tarmfloran går att uppnå med hjälp av rätt kost med kosttillskott, rörelseaktiviteter, massage, mindre stress, sömn mm.

Psykiatri och neurologi kommer från samma hjärna, som läkaren från USA säger – och jag menar att det ”psykodynamsika tänket” i Sverige måste vika sig här. Det är alltså av vikt att göra en grundlig somatisk kartläggning, barnets förmåga agera i aktivitet och relation måste kunna kartläggas utifrån barnets förmågor, funktioner. Detta långt innan man sätter en neuropsykiatrisk eller psykiatrisk diagnos.

Det räcker således inte med en god läkarundersökning och att man tar prover. Risk om barn och unga ej får adekvat behandling i tid är att nervskadorna och den psykiska ohälsan blir livslång. 

Sedan 2012 har barnspecialisterna vid Stanforduniversitetet i USA bedrivit behandling mot PANDAS. Deras rättningslinjer följs av många läkare i Europa, inklusive i Sverige.

På Neurologiska barnpolikliniken i Göteborg tar man emot barn och unga som lider av PANDAS. Där säger läkaren, Anders Fasth, helt riktigt, att två experter möts runt barnets symptombild. Det är läkaren och föräldrarna som möts där – sedda som experter.

Anders Fasth är med i ett specialteam med psykiatriker och neurologer. Kontroversiellt: är det en sjukdom eller existerar den inte!? Det vi ser existerar ju, eller? Det kliniska resultatet av behandlingen är ju synbarligen positivt. Vad tjafsar de egentligen om inom dagens sjukvård?

.

Karoline, Aksel och Herman var helt normala barn, med normal utveckling tills de plötsligt en dag insjuknade med psykiska symptom.

.

Karoline, 24 år

Hon berättar att hon gick från att vara någorlunda frisk till att bli sjuk. Hennes mor, Wenche, berättar att Karoline fick ångest, var rädd för allt möjligt. Hennes styvfar berättar att Karoline blev psykotisk. Hon fick hjälp först när hon hamnade inom vuxenpsykiatrin.

26 min in på filmen berättar de om antipsykotiska och betennelse/inflammationsdämpande mediciner hon fick. Hon fick intravenös behandling med antikroppar/immunglobulin behandling var 4:e vecka.

För Katrine tog det 5 år att få ett erkännande för att hennes symptom hade en fysisk orsak.

.

Min kommentar: hon borde även ha fått gå över till antiinflammatorisk kost , tarmbakterier, omega-3, vitaminer och mineraler för att ges möjligheter till ett snabbare tillfrisknande.

.

Aksel, 9 år

Aksel slår sig själv för han försöker att ”stoppa sin kropp”. Det blir värre på natten (ja, tarmfloran förses ju med kost som medverkar till ökad obalans, är min tanke där). Pappan berättar att han har en del tics och tvångstankar. Pappan berättar om hur svårt det är att inte som förälder bli trodd, att kämpa, hela tiden, mot sjukvården.

28 min in på filmen: Aksel får gå på antibiotika under flera månader – men det har väldigt liten effekt.

Aksels behandling avslutas pga att läkarna inte har förmåga lyssna in föräldrarnas observationer som tyder på att de ser en klar förbättring! Detta med ord om att det kan vara en placebo-effekt att de ser förbättringar! Sjukvården har testat, forskat och kollat allt utan att egentligen ha någon kompetens inom området PANDAS! Det enda dom har kommit fram till är att Aksel hör till psykiatrin … detta eftersom huvudsymptomen i dag ses som psykiatriska. Efter avslutad behandling känner föräldrarna av total tystnad från sjukvården som de, således, förväntar ska höra av sig!

Symptomen tilltar igen och föräldrarna begär så en aktiv behandlingsplan av PANDAS.

Den svåra överkänslighet för stimuli som utvecklats pga obalans i tarmflora, resten av immunförsvaret och nervsystemet är ett faktum.

I filmen får vi se att Aksel får kompensera de dolda funktionshinder som utvecklats på grund av denna obalans – där streptokocker har tagit överhand – med hjälp av att skärma av från störande stimuli via beröringssinnet och via syn- och hörsel. Sin underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet, möjligen även via balanssinnet, får han kompensera med hjälp av saccosäck (nedsatt förmåga automatisera sin sittrörelse, så kallad postural kontroll. Han självstimulerar denna underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet genom att aktivt röra på kroppen, ffa benen, för det mesta av tiden.

Längre fram, cirka 38 min in i filmen, ser vi sedan hur Aksel gömmer sig under stolen när han känner sig varm. Efter en förkylning har symptomen blivit starkare.

Min fråga: vad händer med immunförsvaret, balansen i tarmfloran, vid en förkylning?

Mitt svar: obalansen tilltar i en redan obalanserad tarmflora. Kan det vara så det är för vissa av våra barn och unga? Och, då tilltar det så kallade autoimmuna tillståndet igen.

Min kommentar: det är vanligt att överkänslighet för stimuli via beröring, så kallad taktil överkänslighet, ökar i samband med att inflammationen/febern ökar. Då måste man ta skydd mot beröring. Hemma har han stolen att gömma sig under. I skolan har han skärmen att gömma sig bakom. Då slipper han risk för beröring. Hans behov av självstimulering känns nu även i fingrarna – han stimulerar sig genom att ”spänna fingrarna över varandra”, då känner man fingrarna bättre. Jag gjorde så själv under min uppväxt, fram tills för 22 år sedan då jag lade om kosten, då slutade jag känna av det behovet.

Sedan behandlingen i fjol har Aksel varit på psykiatrisk utredning. Då kom man fram till att Aksel inte led av någon psykiatrisk sjukdom. Den norska sjukvården är dock osäkra på hur de ska behandla sjukdomen.

Min anmärkning: Hade de vänt sig till DAN! Läkaren, Gier Flatabö, hade de fått hjälp att förstå! Men de gör de inte – sådana läkare tar man bort legitimationen på! Helt riktigt har de dock insett att behandling med antibiotika kan göra obalansen i immunförsvaret värre och således medföra att sjukdomen blir sjukdomen värre … Att dämpa barnets immunförsvar är troligen inte den bästa lösningen.

Helt klart kan inget barn vänta i 15 år för att få en evidensbaserad behandling – men sjukvården kan, och ska, så länge inget annat finns, arbeta genom evidensbaserad praktik vilket bl.a. Dr Geir Flatabö varit en stjärna på – han har hjälpt många barn och unga med psykisk ohälsa genom åren! Genom en evidenspraktik kan du, som behandlare, nå fram till långt mycket bättre förutsättningar för barnet som möjligt är!

Vi fortsätter med filmen:

Aksel får en ny läkare, och nya möjligheter. Han får en behandlingsplan! Han blir också behandlad med kortisonpreparatet Prednisolon, steroider, i 5 dagar. Han får ta sin medicin med hjälp av saft och kex – således sådana preparat som inte heller är av godo för hans autoimmuna tillstånd.

Ett par veckor senare är han tillbaka hos sin läkare. Han gör en utvärdering genom att använda sig av de grova bedömningsinstrument som han använde sig av innan Aksel fick påbörja sin behandling.

Min anmärkning: Den bedömning som läkaren utför bör utföras av en erfaren arbetsterapeut om/när man tar sikte på en god utvärdering av resultat inom området öga-handkoordination och automatisering/snabbhet och precision av i övre extremiteten. Detta eftersom läkaren inte har de verktyg som behövs för att mer exakt kunna åldersrelatera och mäta barnets förmåga känna in och automatisera rörelsen och hur mycket dessa förmågor har förbättrats med hjälp av medicineringen.

Aksel har förbättrats men han har fortfarande kvar en nedsatt förmåga att känna in och automatisera i aktivitet och relation. Troligen en försening med två år eller mer i förmåga att snabbt och precist kunna känna in och precisera rörelsen. Hans öga-handkoordination är förhållandevis god.

För Aksel tog det 1½ år för att få diagnosen PANDAS godkänd. Steroidkuren lindrade endast en del av Aksels symptom. Därför blev han satt på intravenös immunterapi. Framtiden är oviss.

.

Herman, 15 år

Kristin, mor till Herman, berättar att det började med ont i halsen. När han varit sjuk i 6 år fick han den medicinska behandlingen, IVIG, och blev då fri från sina psykiska besvär plus att han började läsa, vilket han aldrig klarat av tidigare. Helt plötsligt började han läsa! 4 böcker över jul!

Min kommentar: balans i immunsystemet, individens tarmflora, utvecklar balans i nervsystemet vilket ökar individens förmåga känna in och automatisera rörelsen, förmåga till haptisk perception ökar i takt med att balansen ökar.

Föräldrar har ansvar för att barnet går i skolan – men vilket ansvar har sjukvården, habilitering och BUP, bakom dessa barns speciella behov av bemötande vad gäller att informera om behov av kompensation av dolt funktionshinder och stimulering av obalans i tarmflora och nervsystem? Får de inte adekvat hjälp orkar de ej gå i skolan eftersom deras förmågor ej är fullgoda pga nedsatt balans.

Bör inte varje BUP-klinik ha en BUP-skola där man, i samverkan med habilitering, jobbar för att ge barnet möjligheter att lyckas med hjälp av kompensation samtidigt som personal jobbar för att informera barn med föräldrar om hur och varför man bör balansera upp tarmflora och nervsystem? Exempel på kompensation är läs- och skrivhjälpmedel, anpassad arbetsplats, mer tid. Exempel på stimulering är daglig och anpassad kost med kosttillskott, rörelseaktivitet och massage som balanserar och lugnar systemet (SI, taktil eller Anpassad Massage, ljudstimulering, Neurofeedback etc.) Detta är en livsnödvändighet för att barnet ska få möjligheter känna att det mästrar sitt liv. En BUP-skola är nödvändig under den tid som barn med föräldrar får stöd/coachning i hur man genomför en livsstilsförändring samtidigt som personal inom skola involveras i det anpassade bemötandet.

Vi fortsätter med filmen: på BUP fick han diagnoserna separationsångest, rädsla för att dö, rädsla för att bli smittad, således ångestrelaterade symptom. De konstaterar där att han har samma behov av tillrättaläggning som vi ser vid ADHD.

Herman missade 3 år i skolan – han orkade inte vara där, han fungerade inte.

Hermans mor hjälper i dag andra föräldrar som är i samma situation. I två år har hon arbetat med föreningen. Där har man kikat på rättningslinjerna från Stanford (se längre ned, under SARA) som styr över den behandling som utförs.

.

Från Oslo Universitetssjukhus konstaterar man att det enda som ger utslag är ett test på streptokocker i halsen eller antikroppar mot streptokocker i blodet – inget annat (MR, prov på ryggmärgsvätska etc.) ger utfall. Detta utfall är, enligt läkaren, svårt att gå på eftersom många i befolkningen kan uppvisa detta utfall – utan att ha de symptom som står för PANDAS eller PANS.

.

Enligt Hermans mor finns det en hel del beprövad erfarenhet på provtagningar i USA, England, Sverige och Danmark. Det finns mängder av forskning som påvisar sambandet plötslig psykisk ohälsa och streptokockinfektioner.

Herman slet i 6 år innan han fick sin rätta behandling.

Min reaktion är att Herman troligen har fortsatt obalans i sin tarmflora pga kasein/mjölkprodukter vilka bl.a. kan ge upphov till Acne. Det hade varit intressant veta om han intar mjölkprodukter och, i så fall, vad händer om han utesluter alla mjölkprodukter under 3 månader?

.

Sara

I grannlandet, Danmark, finns en specialistmottagning för PANDAS på Tourette-kliniken på Herlev hospital utanför Köpenhamn. Sara kom dit när hon var 10 år. Hon led av tics och OCD (tvångstankar och tvångshandlingar). Där frågade man om de tagit prover på PANDAS: Saras föräldrar visste inte vad PANDAS var. Hon har fått psykologhjälp och steroidbehandling i två år.

Saras mamma berättar om de positiva förändringarna. Bl.a. hade Sara börjat att ta ögonkontakt igen, vilket hon ej gjort på två år. Sara ville börja att göra sina läxor igen. Det var som att få sitt barn tillbaka igen!

För två år sedan började två specialister på Tourette-kliniken att fokusera på PANDAS och har, till nu, behandlat 25 barn. Sara känner att det hon nu har mest av är tics.

Min kommentar: om du kikar på Charlies berättelse, här i min blogg, upptäcker du att hans svåra tics, Childrens Tourettes, försvann inom loppet av några veckor till månader efter att hans mamma hjälpte honom att lägga om kosten och ta kosttillskott – balansen som uppstod i hans tarmflora hade mycket positiva effekter på hans tics. I dag lever han utan dem om han lever utan , mjöl- och mjölkprodukter och fortsätter ta sin kosttillskott (tarmbakterier, omega-3, vitaminer och mineraler). Allt är en förutsättning för god balans i tarmfloran.

Vi fortsätter med filmen: Specialisterna ser att några barn får infektion men sedan blir friska igen. Man ställer frågan om det är infektionen eller reaktionen på infektionen som orsakar symptomen eller om det är immunsystemet eller något annat som är orsaken? De pratar om behandling och rättningslinjer från Stanford.

De väljer så att behandla Saras tics med hjälp av Prednisolon – det är ett kortisonpreparat som motverkar och dämpar allergiska besvär, inflammationer och reumatiska besvär. Läkemedlet används vid tillstånd då man behöver dämpa kroppens reaktion som t ex inflammatoriska reaktionen vid ledgångsreumatism (reumatoid artrit). Andra exempel som kan nämnas är sjukdom i bindväven (SLE), inflammationer i kärlväggar, bindvävsförändringar, astma, svår inflammation i tjocktarmen (ulcerös kolit), vid vissa blodsjukdomar, svåra allergiska tillstånd och tumörbehandling.

Källa: 1177 och FASS

Min anmärkning: istället för att dämpa obalans i tarmflora och den inflammation som denna obalans orsakar väljer man att behandla med ett kortisonpreparat, en medicins som dämpar inflammationer, autoimmuna sjukdomar – se Tore Midtvedts träd!

”Kortison kallas det inaktiva steroidhormon som bildas i lever och njurar från kortisol. Kortison har ingen direkt verkan på kroppens vävnader, utan omvandlas till glukokortikoiden kortisol, som är det hormon som utövar effekt.

Kortisonpreparat (i regel inte just substansen kortison, utan innehållande industriellt framställt hydrokortison) är dock ett vanligt förekommande antiinflammatoriskt läkemedel. De flesta kortisonpreparat är receptbelagda. Vissa utvärtes beredningar som salvor och krämer kan dock köpas receptfritt på apotek.

Kortison är ”permissive” (ungefär ”tillåtande”) och har en förhållandevis okänd effekt i celler och vävnader men det är klarlagt både att brist och överskott har negativa hälsoeffekter.”

Källa: Wikipedia

Vanliga biverkningar vid kortisonbehandling, om man behandlar mer än ett par veckor är: ”vätskeansamling, högt blodtryck, påverkan på binjurebarkens hormonutsöndring, hudförtunning, försämrad sårläkning, rubbning i saltbalansen i form av för hög natriumhalt eller för låg kaliumhalt, för hög sockerhalt i blod och urin, benskörhet och muskelförtvining.

Mindre vanliga biverkningar är: grön starr, grå starr, ökad risk för att få blodpropp. Om du tar höga doser kan du få psykiska reaktioner som depression eller mani.

Sällsynta biverkningar är godartad tryckökning i skallen, benröta och senbristning.”

Källa: 1177 och FASS

Vi fortsätter med filmen:

Smilla är med i ett forskningsprojekt – behandlingen har givit Smilla livsmodet tillbaka. Smillas mamma, Linda, berättar att hennes dotter hade en robotröst och var psykotisk innan hon behandlades med IVIG. Hon berättar att hon inte gick ut, att hon hade otroligt mycket tics och tvångshandlingar samt led av ett självskadebeteende. Hon berättar att hon lever, att hon inte var död förut, men hon levde inte. Hon ville inte leva.

Se filmen: PANS och PANDAS och medicinsk behandling med IVIG

 

PANS och PANDAS – Äntligen har de börjat foga ihop kunskaperna med varandra!

Det handlar om basen i kroppen, vår tarmflora, och hur funktionell kost, således antiinflammatorisk kost, kan få våra barn och unga att komma i balans.
I dag vet vi att balans i barnets tarmflora, så kallad #eubios, utvecklar balans i barnets nervsystem – detta vet vi genom all den beprövade erfarenhet och forskning som pågått sedan 1960-talet och framåt. Men kunskaperna har, sorgligt nog, tystats ned – ser vi en öppning nu till erkännandet av den anpassade kostens och kosttillskottens positiva betydelse för ett friskare liv!?

Jag skulle vilja påstå att:
– de så kallade Neuroinflammatoriska tillstånden, i de flesta fallen, handlar om de symptom som vi i dag ser som neuropsykiatriska och psykiatriska diagnoser
– ursprunget till de olika #neuroinflammatoriska tillstånden, eller kalla det de autoimmuna sjukdomarna, orsakas av den obalans, så kallad #dysbios , som dagens kost, andra gifter och brister orsakat i barnets tarmflora.
– ökad balans i barnets tarmflora skyddar barnet bättre mot ex. stress, vaccinskador, andra gifter, strålning etc.
– reumatologiska perspektiv kan handla om de autoimmuna tillstånd en kropp hamnar i när det råder #dysbios i barnets tarmflora

Den stora PANS/PANDAS – Immuno-psykiatri-konferensen i höst

Gunilla Gerland skrev på LinkdIN:

Jag tipsar (igen) om den stora PANS/PANDAS/immunopsykiatrikonferensen i höst. Men nu skriver jag på svenska. Den kommer att bli fantastiskt intressant, det är jag övertygad om. Föreläsningar om bl a ätstörningar vid infektionsutlösta/neuroinflammatoriska tillstånd, om autoimmunitet och infektioners roll vid psykotiska tillstånd, om reumatologiska perspektiv på PANS, om immunologiska behandlingar för psykiatriska tillstånd och mycket mer. Konferensen stöds av Vetenskapsrådet och är certifierad av LIPUS. Vi som arrangerar är en ideell förening utan vinstintresse och vi är jätteglada för att som kan tänkas vilja hjälpa oss att sprida information om konferensen. T ex till kollegor eller grupper ni är med i, sidor på fb/bloggar ni har etc.

Fri från symptom som blev diagnostiserade som ADHD och autism

Med tillåtelse från Ina lägger jag in även denna berättelse för kännedom – som en av de tre i raden av beprövade erfarenhet – något som talar för att förändring av kost med kosttillskott förändrar fysiska och psykiska beteenden!

Dessa tre inlägg delas från personer som blivit starka i sin övertygelse om att kosten är vår medicin vill dela med sig till andra för att även de ska våga prova på om de har möjligheter bli friskare, förändra sin fysiska och psykiska hälsa genom en livsstilsförändring.

 

Ina Tidbeck Sjöblom Igår kl. 09:26                                                                    2019-01-19

Detta är mitt första inlägg i denna grupp. Jag vill gärna inspirera andra med min historia kring betydelsen av rätt kost😊

Vår 13-åring fick diagnos adhd i 9-års ålders. Han ville inte leva, var aggressiv och utåtagerande. Våldet var oftast riktat mot mig eller lillebror, det var knivar och saxar som kastades, slag mot oss och sönderslaget rum. Svårt med motivation och koncentration i skolan och svårt i kontakten med andra barn. Han fick sen även en autism typ1 diagnos.

Vi testade adhd medicin, som i början funkade bra och gav ett lugn. Vi fick hjälp att jobba låg affektivt, skapa tydlighet, förutsägbarhet och motivera. Lillebror fick en stödfamilj eftersom han hade självmordstankar och blev utsatt för våld av storebror.
Medicinerna verkade efter ett tag inte ha nån effekt. Vi föräldrar var helt slut och en av oss blev sjukskriven.

Det började vända för 2 år sedan, när vi fått ordning på rutiner och struktur, fått hjälp av en närings terapeut och via ett blodprov insett att vår son var mkt allergisk mot gluten och mjölkprotein. Vi hade kollat detta med Vårdcentralen men deras tester gav varken utslag för gluten eller mjölk allergi. Vi bytte kost hemma och gav kosttillskott för näringsbrister.

Idag är han som en ny människa, tar ingen adhd medicin ( endast melatonin för att somna in lättare) och har utvecklats helt enormt. Han har blivit empatisk, flexibel och glad. Samspel med kompisar funkar. Bra betyg från att knappt varit godkänd.

Vi har fått livet tillbaka som familj, men får förstås fortfarande ha superkoll på mat, sömn och rutiner. Sonen har ett utbrott nån gång ibland, ofta kopplat just till sömn mat eller otydlighet, men nu nån gång per månad istället för 3 ggr per dag.
För oss blev det ett enormt framsteg genom att ta reda på hans närings brister och byta kost och vi har gått från totalt kaos till harmoni

Jag är så tacksam för att du, Ina, berättade detta i Nätverket för Friskare barn och unga NU!

Frisk från Childrens Tourettes med hjälp av kostförändring vid åtta års ålder

Therése Grevåker :

https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=10153372677287794&id=732277793&refid=52 ;

Det här är Charlie, snart 8 år. Han har levt med svåra tics i ungefär halva sitt liv. Han har haft problem med sin mage (kramper, förstoppning, uppblåst) sen han var 2,5 år och haft talsvårigheter sen han var bebis. Prover för både celiaki och kasein (gluten och mjölk) har tagits men varit negativa.

De första ticsen började som små, knappt märkbara handrörelser över pannan till att nu 4 år senare eskalera i svåra skov med ögonblinkningar (väldigt kraftiga som håller på hela tiden) men även harklingar till och från i vissa skov. Som han har kämpat denna lilla kille! Vissa dagar har han varit så dålig så att leka, klä på sig, vara i skolan eller ens prata har varit svårt för honom.

I maj (2015) sökte vi ytterligare läkarhjälp (för vilken gång i raden vet jag inte) och då efter samtal, undersökning m.m. föll domen – Children´s tourettes eller övergående tics. Rådet vi fick var ”vänta och se…”. Jag är inte riktigt ”vänta och se-personligheten” så jag har lagt åtskilliga timmar att googla, läsa, kontakta alla möjliga personer för att kunna gräva djupare i detta. Något sa mig att det inte var tourettes…

Vi har nu sen sommaren 2015, på eget initiativ, uteslutit all gluten och alla mjölkprodukter och han har aldrig mått så bra som han gör nu! Inga raseriutbrott, inga gråtattacker, inga magproblem och INGA TICS! Han är som vår helt vanliga snälla, roliga, busiga underbara Charlie igen.

Som en hemsk slump fick vi ett bakslag vintern 2015. Charlie hade då fått i sig gluten (skulle det visa sig). Redan på kvällen några timmar senare var aggressions- och raseriutbrotten ett faktum. Dagen efter var han bjuden till sin bästa kompis på kalas men bara en stund efter vi lämnat av Charlie fick vi hämta honom. Han mådde verkligen inte bra. Han kände sig sjuk men kunde inte riktigt förklara hur, ”bara sjuk mamma”.

På morgonen efter vaknar han och det första han säger är ”jag tror det har börjat igen mamma” (och syftade på ticsen). Och visst hade det gjort det… Ticsen, kraftiga ögonryckningar och muskeldrag i ansiktet var tillbaka med full kraft. Det var ett tungt bakslag.

I skolan hade han det jättetufft, klarade med nöd och näppe av skoldagen och när han kom hem släppte alla spärrar och han satt i soffan och slängde huvudet bakåt i ”ticskramper” och ögonen blinkade oavbrutet.

MEN dagarna som följde var MYCKET intressanta! Allt som dagarna gick (vi återgick/höll givetvis en glutenfri och mjölkfri kost) började ticsen avta och idag är de helt borta!!! På bara några dagar är han sig själv igen! Alla skov han har haft hittills har varit minst några månader, ibland mycket längre och återkommit efter bara några veckor. Harald Blomberg förklarar det hela i sitt häfte ”glutenrelaterad störning hos barn och vuxna” som så här;
”Irritabilitet, utbrott, överaktivitet och problem med uppmärksamheten, tvångssymtom och tics kan vara symtom på glutenrelaterad störning”… ”Vanligen rekommenderar jag att de håller en gluten- och kaseinfri diet för att få inflammationen i lillhjärnan att avta och så småningom upphöra”.
”Celiaki eller glutensensetivitet kan också ge upphov till olika neurologiska symtom som nervinflammation, ataxi… Ataxi anses bero på att antikroppar mot gliadin förs med blodet till lillhjärnan där det orsakar inflammation, i synnerhet i lillhjärnan. Lillhjärnan är en del av hjärnan som framförallt är ansvarig för balans och koordination och är av stor betydelse för det talade språket. Information i lillhjärnan beroende på gluten kan orsaka både talrubbningar och försenad talutveckling…” (Harald Blomberg; Glutenrelaterad störning hos barn och vuxna).

Det som händer kan även beskrivas så här; Proteinerna i mjöl- och mjölkprodukter omvandlas, vid en proteinintolerans, till något som kallas opioida peptider. Dessa peptider har en morfinliknande effekt på nervsystemet samtidigt vet man att den läckande tarm som uppstår leder till en obalans i tarmfloran, där exempelvis candida lätt kan ta över samtidigt som det fattas en del av de enzymer/tarmbakterier som skall bryta ned den kost individen får i sig vilket medför att tarmludden inte kan ta till vara på all näring som skall ut i kroppen. Den näringen är ju byggstenar till individens signalsubstanser och hormoner, substanser som sköter kommunikationen i kropp och knopp. Den läckande tarmen har svårt hålla gifter (opioida peptider, socker, vacciner, färgämnen etc.) borta från blodbanan samtidigt som brister (på kroppens byggstenar) uppstår – det blir mer eller mindre kaos i kropp och knopp eftersom individens biokemi kommer i mer eller mindre obalans (Sussie Olofsson www.neuropedagogik.se).
”Peptider som bildas av kasein frigör, precis som gluten, cytokiner som också ger inflammation i hjärnan. Även i tarmen orsakar dessa cytokiner inflammationer som ofta ger tarmsymtom, vanligen förstoppning…”.(Harald Blomberg)

Men under hela denna tiden har jag googlat, läst och haft kontakt med folk/läkare/”kunniga” men INGEN, absolut ingen har ens nämn att det kan bero på kosten! OCH även om alla prover visar negativt kan man ändå inte utesluta att det beror på kosten (vilket vi nu med all säkerhet har fastställt själva).

Vill nu dela med mig av vår historia och hoppas kunna hjälpa andra

 

Se videon, från sjuk till frisk, genom att följa länken här ovan alternativt gå in på den här länken: https://video.xx.fbcdn.net/v/t42.1790-2/12429378_160113634350993_1246839265_n.mp4?efg=eyJ2ZW5jb2RlX3RhZyI6InN2ZV9zZCJ9&oh=844028c93e490dd608a67ac8f903763b&oe=5868AF92

Regionala Medicinska Riktlinjer, RMR, gör det enkelt och överskådligt

RMR, Regionala Medicinska Riktlinjer, borde, precis som Maria på Bidevinden uttryckte på vår klinikdag, heta RVR, Regionala Vård Riktlinjer eftersom det inte enbart handlar om medicinsk bedömning och behandling – det handlar om barnets rätt till God Vård. Beakta att våra Regionala Medicinska Riktlinjer inte är huggna i sten!

RMR gör det enkelt och överskådligt för oss som vill veta vad barn- och ungdomspsykiatri inklusive habilitering har att erbjuda respektive inte har att erbjuda barn och unga med psykisk ohälsa vad gäller de metoder som är baserade på beprövade erfarenhet och forskning. Vi får en tydlig bild över vilka metoder som ignoreras. Samtidigt belyser RMR även den obalans som råder mellan olika professioner och att man således endast erbjuder bedömning och behandling av en del professioner medan andra saknas delvis eller helt och hållet. Slutsatsen, konklusion, av detta blir att dagens barn- och ungdomspsykiatri ännu inte har förmåga se till helheten, varken vad gäller barnets behov av bedömning eller behandling, så länge dessa professioner saknas.

Den del av psykiatrin som i dag är befintlig har, i stort sett, återgått till den modell som verkade från 1920-talet och fram till 1960-talet där enbart läkare/psykiatriker, sjuksköterskor och psykologer fanns att erbjuda plus att även kurator och pedagog och enstaka tillgång till logoped och dietist i dag kan erbjudas. Den andra delen, som bör läggas till, för att nå fram till att bedömning och behandling möjliggör en helhetsbild runt barnets speciella behov av bemötande – en helhetsbild som vi idag kan nå fram till om vi lutar oss mot all den beprövade erfarenhet och forskning som finns vad gäller bakomliggande faktorer till utveckling av psykisk ohälsa och vilka möjligheter till psykisk hälsa som finns genom att angripa bakomliggande faktorer.

Är det inte meningen att Barn- och ungdomspsykiatri samt Barn- och ungdomshabilitering ska luta sig mot all beprövad erfarenhet och forskning som finns om möjligheter till ökad psykisk hälsa? Eller ska psykiatrin endast använda sig av utvalda delar? Är det, enligt patientlagen (PL), patientsäkerhetslagen (PSL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), meningen att sjukvården enbart ska luta sig mot den beprövade erfarenhet och forskning som handlar om medicinering? Hur beprövad och forskningsbaserad metoderna medicinering och blandning av olika mediciner? Vilken påverkan på utveckling av barnets nervsystem har medicinering över tid? Vad händer om man enbart medicinerar utan att tillföra de näringsbrister barnet eventuellt lider av?

Har chefer mandat att förbjuda personal – som har kunskaper, baserade på beprövad erfarenhet och forskning, inom området kost med kosttillskott och stimulering via rörelse – att informera patienten om dessa metoder, således om vilka andra metoder som finns? Vad är det egentligen som gäller?

Till vilken verksamhet kan man, som personal, vända sig för att klaga på den avsaknad av metoder som visat sig vara av godo för ökad psykisk hälsa och måste till för att ge barn och unga möjligheter till en God Vård?

Den halva inom dagens psykiatri som dominerar, den halva som är etablerad och står för bedömning och behandling via läkare/psykiatriker, psykologer och sjuksköterskor, får man mer än gärna lyfta fram och prata om (det görs hela tiden, utan att någon reflekterar över att det är den enda halva man använder sig av) – men den halva som saknas, den halva som anses vara kontroversiell och består av bedömning och behandling av arbetsterapeut, fysioterapeut, logoped och näringsfysiolog, får man inte ens andas om.

Andas man för mycket om andra orsaker till psykisk ohälsa än de etablerade kunskaper som finns om detta, och om vilka andra möjligheter till ökad psykisk hälsa som finns, anses man vara en fanatiker som lutar sig mot forskning och erfarenhet som inte är tillräckligt starka för att användas inom området psykiatrisk bedömning och behandling. Man anses då vara motsträvig och svår att arbeta med – man ses som en arbetskamrat som inte kan vara tillräckligt positiv till den åtstramning inom barn- och ungdomspsykiatrin som i dag etableras genom mindre lokaler och minskade möjligheter till dialog och öppenhet. Man ser ingen glädje över att det finns andra beprövade metoder som är framtagna via mångårig och evidensbaserad praktik, tvärtom – trots att det är metoder som, många gånger, kan vara mer lämpliga än medicinering eftersom barns och ungas nervsystem är under utveckling.

Under tjugo års tid har jag kämpat för att dessa metoder ska tillföras psykiatrin i syfte att värna om barns rätt till bästa uppnåeliga hälsa och God Vård – men jag måste erkänna att det idag ser ut som att vården idag tillser att våra barn och unga aldrig ska tilldelas denna rättighet till val av metod!

Läs gärna på den här sidan om hur barn och unga kan bli friskare genom en livsstilsförändring

Läs även vad SBU har att säga om beprövad erfarenhet och evidensbaserad vård.