ALARM om de skadade och dödade av de så kallade ”vaccinerna” mot corona

Lämna ett svar

Dr Peter Mc Cullogh slår larm om skadade och döda bland barn och unga:

Barn och unga blir skadade och dör av injektionerna, injektioner som nu visat sig ej höra till de säkra och skyddande vaccinerna – injektionerna kan således ej benämnas med ordet vaccin.

Dr Peter Mc Cullough menar att detta INTE hade hänt våra barn och unga OM de drabbats av corona – corona för dem visar sig oftast som en mild influensa !!!

Injektionerna har visat sig försvaga immunförsvaret vilket, i sin tur, gör individen mer mottaglig för andra sjukdomar och mutationer – injektionerna sägs även orsaka att bakomliggande autoimmuna sjukdomstillstånd kan eskalera, som exempelvis diabetes, cancer, hjärt- kärlsjukdomar och då framförallt hjärtmuskelinflammation.

 

CDC rapporterar om 24 000 skadade OCH dödade av injektionerna – varav 65% utgör de skadade och 35% de dödade

 

Forskarna varnade för svårt sjuka barn – sjukvården lyssnade inte!

Lämna ett svar

Trettiotal barn med livshotande inflammation

Tarmforskare varnade för katastrofen som var på väg för över ett år sedan!

Redan förra hösten varnade tarmforskarna för den katastrof som var på väg! Det varande för en katastrof som framförallt skulle komma att drabba våra barn och unga som nu bär på de svagaste tarmflororna, inklusive immunförsvar, än någon av våra tidigare generationer av barn och unga någonsin har lidit av! MEN de ansvariga inom vår sjukvård lyssnade, som vanligt, inte på dessa forskares kunskaper! NU står vi redan där!

Redan 20191129 gick forskare ut, via dokumentären ”Guldet i dina tarmar” och varnade oss

… för att vi skulle få de sjukaste barnen någonsin …

 

 

 

 

Vi vanliga medborgare fick dessa forskares varnande ord om att vår utarmade tarmflora, vårt kraftigt försämrade immunförsvar, nu är i ett katastrofalt läge, genom dokumentären ”Guldet i dina tarmar” som sändes via Vetenskapens värld redan förra hösten! OBS! Dokumentären går endast att se i tio dagar till!

Äldrematen, likt barnens kost, är idag en skandal!

Redan 2017 gick professor Yngve Gustafsson ut och varnade för den katastrofalt dåliga kost våra äldre idag tilldelas via vård och omsorg!

Likt de varningens ord som kom från professor Yngve Gustafsson, om att våra äldres immunförsvar är försvagat på grund av bland annat den näringsfattiga kost som våra äldre i dag får på sina boende, gick även Folkhälsomyndigheten ut med varningens ord om att vi måste skydda våra äldre eftersom de har ett så lågt immunförsvar! MEN inget gjordes av det som måste göras för att öka immunförsvaret – se nedan om kost med kosttillskott!

Våra barn och unga behöver, liksom våra äldre, bättre kost och näring

De är i behov av en näringsrikare, ekologisk och artegen föda tillsammans med de kosttillskott som snabbt balanserar upp immunförsvaret.

Således är varken våra barn och unga eller våra äldre inte alls i behov av några mjöl-, mjölk- och sockerprodukter OM deras tarmflora och immunförsvar ska gynnas för att vi ska kunna ge dem möjligheter komma i balans och stärkas. Kontentan blir att vi måste ta bort ALL processad, således industriellt framställd kost.

Idag får våra barn och unga samt äldre en katastrofalt dålig kost – när vi kan erkänna det då har vi tagit första steget mot en bättre hälsa!

Våra barn och äldre är bland annat i behov av att boosta sitt immunförsvar med hjälp av bland annat betydligt högre doser av D-vitamin, om minst 5000 IE, än vad Livsmedelsverket rekommenderar i form av 400 IE (de sitter på gamla kunskaper och har ej uppdaterat sig ännu) D-vitamin, C-vitamin, zink, magnesium, tarmbakterier, omega-3, äta mer av en del kost, kost som stärker immunförsvaret, kost som häver inflammation, möjligen lite malariamedicin mm. för att få möjligheter stå emot och tillfriskna!

Totalt missvisande test missleder oss, och skrämmer upp, oss!

Mitt upp i allt detta elände, som våra ansvariga inom vår skattebetalda hälso- och sjukvård med största sannolikhet kan anklagas för att stå bakom, så bör vi även bli medvetna om att det test de nu använder sig av är totalt missvisande – jag tror inte att det har förändrats nämnvärt, till ett säkrare test, sedan detta uppdagades. Tror du?

Vi vill ju inte att de ska fortsätta med att många äldre, eller barn, dör i onödan på grund av felaktig bedömning och/eller behandling!

Rädslan ska, med största sannolikhet, få oss att tacka ja till vaccinet

Tråkigt nog är det med största sannolikhet det som är meningen, att skrämma upp oss så pass mycket att vi tar vaccinet utan att blinka – hur obeprövat det än är! Att försöka lyfta fram sanningen bakom vaccinationerna riskerar leda den som gör det in i döden …

Sanningen kommer inte ens fram via våra media om de skyldiga blir fällda (lättast att lyssna till videon)!

 

Är du beroende av vete? Gluten kan göra dig väldigt sjuk!

Lämna ett svar

Beroende av vete gör dig sjuk

Redan på 1960-talet kom den forskning (illustreras med hjälp av de två labplattorna) som påvisade vad många redan visste genom bland annat beprövad erfarenhet – men dessa kunskaper har effektivt tystats ned genom sjukvårdens idoga förnekande av dessa kunskaper under de senaste 60 åren!

Dagens vete, själva glutenet, förstör balansen i vår tarmflora, vårt immunförsvar

Våra industrialiserade och moderna mjölprodukter har, liksom våra industrialiserade och moderna mjölkprodukter, en förödande effekt på vår tarmflora och vårt immunförsvar – något som i sin tur utvecklar en massa olika symptombilder – se nedan. De symptombilder som utvecklas av vår processade kost beror, med största sannolikhet, bland annat på vilken balans vi har i vår tarmflora, således i vårt immunförsvar, när vi drabbas.

Professor Tore Midtvedts samlade, och mångåriga, forskning vittnar om hur obalans i vår tarmflora, vårt immunförsvar påverkar utvecklingen av de symptombilder som utvecklas av en tarmflora i obalans, dysbios – eller, som forskarna bakom dokumentären ”Guldet i dina tarmar” benämner det: en utarmad tarmflora.

Forskning Kasein och gluten utarmar tarmfloran

Forskning visade tidigt att mjöl/gluten och mjölk/kasein utarmade tarmfloran – således tog död på många av våra livsviktiga tarmbakterier

 

Professor Tore Midtvedts pedagogiska microbiotaträd

Bilden illustrerar de samlade kunskaperna om de senaste 9 till 12 årens forskning om dysbios och utveckling av våra sjukdomar.

En utarmad tarmflora (illustrerat med hjälp av trädets rötter) ger sig till känna med hjälp av olika symptombilder (illustrerat med hjälp av av trädets grenar och kvistar) som vi inom sjukvården fått lära oss att sätta namn på i form av olika diagnosnamn – namn på de symptombilder som således utvecklas på grund av en utarmad tarmflora, dysbios.

 

Olika symptombilder som utvecklas av vetet sätter vi namn på i form av diagnosnamn

… som exempelvis fetma, diabetes, hypertension/högt blodtryck, hjärt- kärlsjukdomar, demens, cancer, ADHD och autism – se professor Tore Midtvedts bild.

Dagens industriellt framtagna mjölprodukter (och mjölkprodukter) tar således sakta men säkert våra liv – liv som sjukvården påstår sig vilja göra friskare med hjälp av mediciner när vi, i själva verket, kan göra oss friskare med hjälp av artegen, ekologisk föda!

Vår framlidne Dr Karl Reichelt var, via Rikshospitalet i Oslo, tidig med att påvisa det beroende, och övriga symptombilder, som de opioida peptiderna var en av de bidragande orsakerna till.

Kostens enorma betydelse för ett friskare liv har varit känd sedan länge

Litteratur om detta har funnits under många, många år, här några gamla höjdare plus en artikel där professor Martin Ingvar, för si så där en tiotal år sedan, lyfte fram vikten av kostens betydelse för den psykiska hälsan!

Dagens processade veteprodukter är beroendeframkallande – vilket även dagens processade mjölkprodukter är!

Någon tjänar pengar på våra sjukdomar!

Dessa kunskaper, om kosten, har dock vår sjukvård uteslutit under allt för många år – är det svårt inse att vissa verksamheter och industrier tjänar enormt mycket pengar på våra folksjukdomar!?

Äntligen måste han, han som är en av de som har makten inom sjukvården, Martin Ingvar, erkänna att kosten har betydelse för vår psykiska hälsa

Stenålderskost är den kost som med största sannolikhet passar ditt barn bäst

Staffan Lindeberg, docent i allmänmedicin, doktorerade genom att studera folket på Kitava, Trobrianderna, Papaya Nya Guinea – total frånvaro av autoimmuna sjukdomar!

 

 

 

 

 

 

 

 

Beroendeframkallande

Enligt Dr Karl Reichelts forskning utvecklas beroendet på grund av de opioida peptider som bildas via gluten (och kasein) – de opioida peptiderna har en morfinliknande effekt på vårt nervsystem inklusive hjärna! Ett beroende som, enligt egna erfarenheter, kan utveckla känsla av hunger alternativt känsla av icke hunger.

O

 

Påskynda tillfrisknandet med hjälp av anpassad kost och kosttillskott

Ett tillfrisknande kan, bevisligen, påskyndas med hjälp av olika former av kosttillskott – där höga doser av vitaminer, mineraler, tarmbakterier och fettsyror är av yttersta vikt för att vårt immunförsvar ska kunna balansera upp sig så snabbt som möjligt! Den artegna kosten gör sedan sitt för att hålla tarmflora och immunförsvar i bättre balans!

Tarmforskare varnade för katastrofen som var på väg!

Redan förra hösten varnade tarmforskarna för den katastrof som var på väg, katastrofen kommer framförallt att drabba våra barn och unga som nu går in i livet med en mycket utarmad tarmflora – men vår sjukvård lyssnade, som vanligt, inte på dessa forskares kunskaper!

Vi vanliga medborgare fick dessa forskares varnande ord om att vår utarmade tarmflora, och vårt kraftigt försämrade immunförsvar som nu är i ett katastrofalt läge, genom dokumentären ”Guldet i dina tarmar” som sändes via Vetenskapens värld redan förra hösten! OBS! Dokumentären går endast att se i tio dagar till!

Sjukvårdens, och våra hälsomyndigheters, skyldigheter

Sjukvårdens personal är, enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL samt Patientlagen, PL, skyldiga hålla sig uppdaterade inom forskning och beprövad erfarenhet för att kunna ge bästa tänkvärda vård till oss samhällsmedborgare samtidigt som de är skyldiga lyssna in patientens önskemål om vilken metod patienten vill välja av de metoder som patienten ska få presenterad för sig.

Grunden till min evidensbaserade praktik byggdes under de år vi skulle följa HSL och PL samt arbeta enligt Evidensbaserad praktik- idag är det tydligen kutym att INTE följa dessa lagar och regler inom våra sjukvårdande verksamheter

 

 

 

Coronapandemi – kan en del av det bero på korruption?

Lämna ett svar

Lyssna in den erfarna och framgångsrika forskaren, Dr Judy Mikovits, som var en av de forskare som tog fram medicinering mot HIV AIDS – hon åkte senare in i fängelse, utan orsak, för att hon gick ut och varnade för vaccinernas innehåll och om sjukdomar som dessa vacciner kan ligga bakom!

För oss som har barn och barnbarn är det av vikt att lyssna in hur Dr Mikovits förespråkar vikten av att:

  • inte bära munskydd
  • inte hålla sig isolerad
  • umgås med medmänniskor
  • inte skrämma barn från vettet

Lyssna in hennes video – jag kommer även att lägga in nummer 1 och nummer 2 av intervjuarna eftersom de innehåller enormt viktig information om hur läkemedelsindustrin, som även styr över vår sjukvård, vårt Läkemedelsverk etc. håller, oss borta från viktig information om anpassad kost med kosttillskott för att kunna stärka tarmflora/immunförsvar och, med hjälp av ett stärkt immunförsvar, kunna hålla corona borta!

Join Judy for part 3

Join Dr Judy Mikovits for part 3 of this blockbuster interview series with Charlene where she tells the truth about the ”Plague of Corruption” that has permeated the vaccine industry.

She names names and gives proof. We have featured her in our films and she has spoken about this corruption at our TTAC Live 2016 and TTAC Live 2019.

She is a force to be reckoned with. Her voice has gone viral because people are awake and want to hear and know the truth.

But these is another side working night and day to silence her voice of truth.

Please share this video with everyone you know so that they can hear the truth from one that was on the inside and is blowing the whistle!

Thank you, Judy, for being one of the most integrous, honorable women we know. We stand with you and we love you.

#WeThePeople #JudyMikovits #DrMikovits #DrJudyMikovits #COVID19 #Coronavirus #CurrentEvents #Medicine #Corruption #TTAV #HealthNews #TheTruthAboutVaccines #CharleneBollinger #Health #Politics #TheGreatAwakening #WWG1WGA #Truth

https://www.brighteon.com/844802d8-6657-40f6-8952-8444d14b3fa3

Vanliga vitaminer, mineraler och essentiella fettsyror hindrar våldsbrott!

Lämna ett svar

Forskningen publicerades onsdag 26 juni 2002 och uppdaterades tisdag 08 mars 2011

Nya rön av engelska forskare visar att vanliga vitaminer kan förhindra våldsbrott. Visst är det fantastiskt!

Tidigare har forskning visat att fångar som får omega-3 blir mindre våldsbenägna liksom annan forskning visat att när man tar bort sockret ur maten händer samma sak: minskad våldsbenägenhet!

Kombinerar man dessa tre ”metoder”, vitaminer och mineraler samt omega-3 med mat utan socker (inklusive mjöl som även det är en stark kolhydrat) så kommer våra fångar med största sannolikhet att bli lugnare och må bättre – vilket kan medföra en snabbare rehabilitering! För det är väl en av anledningarna till att man hamnar i fängelse, för att rehabiliteras, att lära sig ett nytt sätt att leva.

Detta är något vi borde ha tänkt på redan då de var små, innan vi lät dem känna på alla sina misslyckanden med att försöka göra som andra barn och unga kan och gör.

När en grupp brittiska ungdomsbrottslingar fick vitaminer, fettsyror och mineraler sjönk det våldsamma beteendet – med en tredjedel.

En annan grupp fångar fick sockerpiller och fortsatte som vanligt.

Ät vitaminer – sluta slåss

Engelska forskare har funnit att ju mer vitaminer man äter, desto mindre våldsbenägen blir man. Undersökningen har gjorts på brittiska ungdomsbrottslingar.

Nu anser forskarna att rätt mat ska ingå i behandlingen av våldsbrottslingar.

En grupp forskare vid Oxford University gjorde den spektakulära undersökningen vid en institution, Aylesbury i Buckinghamshire. På ungdomsfängelset finns 230 intagna mellan 18 och 21 år.

Innan forskarna vid Oxforduniversitetet började med sitt experiment hade båda grupperna visat samma grad av våldsamt beteende.

Forskarna delade sedan upp fångarna i två grupper med 115 intagna i vardera. Den ena gruppen fick vitaminer, fettsyror och mineraler. Den andra gruppen fick sockerpiller – alltså medel helt utan effekt.

Påverkar tydligt

Forskarna kunde sedan konstatera att den grupp som fick kosttillskotten var inblandade i 35 procent färre våldsamma incidenter. Störst var minskningen i antalet riktigt våldsamma överfall.

I gruppen som åt sockerpiller förändrades inte det våldsamma beteendet.

Resultatet visar, enligt forskarna, att en diet berikad med vitaminer har en tydlig påverkan på de hormonella nivåerna.

Serotonin- och dopaminnivåer påverkas av halten fettsyror

Det forskarna nu kommit fram till stöder tidigare rön som visat att nivåerna av de kemiska substanserna serotonin och dopamin förändras av halten fettsyror i dieten.

– Vissa av fångarna visade inte ens den mest basala kunskap när det gällde att välja hur man ska äta hälsoriktigt. Några hade inte ens hört talas om vitaminer, säger en av forskarna till Evening Standard.

Professionell hjälp bör vara en självklarhet i samband med förskolestart

Enligt forskargruppen är det viktigt att ta till professionell hjälp med dieten när det gäller att ändra ”anti-socialt beteende”.

Jag menar att den professionella hjälpen kan komma via coacher som, redan på förskolenivå, kommer och coachar personal inom förskola och skola så de blir medvetna om vad som är av vikt, vad gäller kost med kosttillskott samt rörelsestimulering, redan från skolstart. Coachningen höjer nivån på förskolas och skolas standard vad gäller att grunda barnets förutsättningar för inlärning – vilket bygger på en bassal nivå som utgår från balans i tarmflora och nervsystem.

Det behövs inga experter för att begripa så enkla saker – däremot behövs en attitydförändring inom Sveriges sjukvård inklusive psykiatri som, under mer än 20 års tid, har förnekat kostens och kosttillskottens samt rörelsestimuleringens positiva effekter på bättre balans i tarmflora och nervsystem med hjälp av så enkla och självklara verktyg – basala verktyg som idag ses som metoder och således måste återimplementeras i vårt samhälle, igen! Redan på 1700-talet fanns dessa kunskaper med i Bondepraktikan – lyssna till professor Rucklidge kunskaper om nutritionens egenskaper:

Psykologen Bernard Gesch är ansvarig för studien. Han säger:

– Vi gav gruppen totalt 35 olika vitaminer, mineraler och fettsyror så det är svårt att säga vilket av näringsämnena som betydde mest.

Min kommentar till detta är att det bästa är att ta ett bredspektrum av vitaminer och mineraler (det är som att äta en allsidig kost – kroppen tar upp det den behöver men det behövs i större doser när kroppen har brister och tarmen läcker!) samt att även dagsdosen av omega-3 bör vara minst dubbelt så hög som normalt. Glöm inte variera de livsviktiga tarmbakterierna i högre doser samt föda dem med den kost som de lever av.

Vitaminer och mineraler stärker ditt immunförsvar, gör dig och ditt barn fri från neuropsykiatriska och psykiatriska symptom mm.

Vitaminer och mineraler stärker immunförsvaret, gör ditt barn fri från neuropsykiatriska och psykiatriska symptom mm.

Serotonin behöver mineraler

De kemiska ämnen som skickar signaler från hjärnan till nerverna kallas neurotransmittorer. De innehåller serotonin som man vet styr depressivt och våldsamt beteende. Serotonin behöver mineraler och proteiner.

Min kommentar till det är att många resultat, via studier och forskning samt beprövad erfarenhet, har visat att höga doser av omega-3 häver inflammatoriska tillstånd (bl.a. i den vita substansen som finns i den vita substansen som ”för fram” våra neurotransmittorer), depressivt beteende mm.

Vitaminer, mineraler och omega-3 samt tarmbakterier och en balanserad diet tillsammans med daglig stimulering via rörelse ger möjligheter till ett friskare liv utan depression

Vitaminer och mineraler samt daglig rörelseaktivitet i kombination med anpassad kost ger möjligheter till ett friskare liv utan depression

Den här studien visar att när Omega 3 fettsyror återfinns i ryggmärgen är serotoninnivåerna lägre och att det då också minskat det våldsamma beteendet hos försökspersonerna. Omega 3 finns i högre grad i feta fiskar som makrill, sill, lax och röding

Mina reflektioner till dessa ord är att:

– dagens kost idag är så pass fattig på omega-3 så att dagligt tillskott, i dubbel dos, behöver intas så fort man observerar att barnet har svårt göra som andra barn gör i vissa av dagens aktiviteter och relationer – ffa det som baseras på automatisering av rörelsen, även den minsta lilla mimik

– dagens lax är oftast odlad, köp vild lax eller fånga den själv om och när du vill äta friskare mat

Möjligen nämner Dr Haglund inte den viktiga forskning som Dr Alexandra Richardsson och Dr Jaquline Stordy lanserat men han skriver en hel del om omega-3 och dess betydelse och varför vi har brist på denna essentiella fettsyra i dag - brister som ger brister i individens förmågor

Möjligen nämner Dr Haglund inte den viktiga forskning som Dr Alexandra Richardsson och Dr Jaquline Stordy lanserat men han skriver en hel del om omega-3 och dess betydelse och varför vi har brist på denna essentiella fettsyra i dag – brister som ger brister i individens förmågor

Källa till den forskning jag reflekterar över i det här inlägget:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/ddn0EB/vanliga-vitaminer-hindrar-valdsbrott

Proteinintolerans kan ge autismliknande symptom

Lämna ett svar

Proteinintolerans kan ge autismliknande symptom                                                   april 2020

TV-Helse skriver att ”Orsaken till barnautism (Min kommentar: hos äldre och vuxna avspeglar det sig i form av de symptom som vi benämner med bl.a. psykos och schizofreni) kommer från maten. Det är opiumliknande peptider som finns i enkla matproteiner och har en påverkan på hjärnan i form av överstimulering. Karl Ludvig Reichelt forskade i många år på mage-tarm-problematik och dess orsaker.”

Ger du ditt barn kost som förändrar barnets nervsystem och dess funktioner?

Karl Reichelt, säger i den här intervjun, att ”De opioida peptiderna verkar direkt på hjärnans utveckling” – ju äldre du blir, desto större restsymptom! Jag var 45 år då jag lade om min kost. Det var fantastiskt att komma ut ur den bubblan, konservburken!

Det var Karl Reichelt och hans kollegor i NPIF (Norsk Protein Intolernase Forening – numera Mat og Atferd), Dr Gunnar Brönnstad och Dr Geir Flatabö och alla de underbara människorna som fanns i den föreningen, bl.a. Hildegun Flatabö samt de andra DAN!-läkarna (Defeat Autism Now! – jag kommer in med en artikel om dessa läkare nästa gång) som kom till de konferenser de arrangerade, DAN! konferenser, i Oslo genom NPIF.

De kunskaper som dessa konferenser förmedlade, senare via DAN! läkaren Geir Flatabö’s utbildningar via NPIF, och via den samlade kunskap som professor Tore Midtvedt förmedlat via sin forskning (se bilden på hans träd) har givit mig en insikt som ingen inom dagens sjukvård ännu lyckats förmedla!

Dagens forskning visar att avvikande tarmflora utvecklar avvikande beteenden

Dagens beprövade erfarenhet och forskning visar att avvikande tarmflora, dysbios, bl.a. utvecklar avvikande beteenden

Insikten – min förståelse över varför jag varit som jag var som barn och unga, varför ett par av mina egna barn och en del av mina familjehemsbarn varit som de varit – har givit mig beprövad erfarenhet och kunskap som kan spridas vidare, eftersom det har bättre effekt än de effekter jag fått äran att beskåda innanför Barnhabiliteringens och Barnpsykiatrins väggar under åren 1985 till 2017!

Grunden till min evidensbaserade praktik byggdes under dessa år

Kombinationen med att jag då arbetade med sensomotorisk stimulering inom Barn- och ungdomshabiliteringen blev, med hjälp av några kollegor, början till att ”allt” föll på plats: basen för ett mer balanserat liv börjar med balans i tarmfloran, så kallad eubios!

Opioida peptider påverkar nervsystemet och förmåga att känna in och automatisera minsta lilla rörelse vilket påverkar förmåga att snabbt och precist agera i aktivitet och relation!

Opioida peptider, liksom alkohol och andra droger, har en negativ effekt på nervsystemet och vår förmåga att känna in och agera – ju mer obalans i systemet desto svårare funktionsnedsättning! Obalansen dessa gifter orsakar i tarmflora och nervsystem påverkar oss olika, en del får svårt att härma, andra att koncentrera sig, att tala, att skriva etc.

Tar vi bort drogerna, inklusive de opioida peptiderna, tar vi bort en hel del av individens nedsatta förmåga – det går fort med de opioida peptider som härstammar från mjölk- och sojaprodukter men kan ta flera månader upp till ett år för de opioider som härstammar från mjölprodukter!

Fokus måste ligga på att balansera upp den  utarmade tarmfloran och den utarmade, näringsfattiga kroppen och knoppen i samklang med att barnet känner att det blir sedd, att det kan göra som andra barn gör – fast så här i stället!

Stimulering via kost och kosttillskott är O. Kompensation är A. Stimulering via rörelse är bra. Rörelsestimulering kan ske via anpassad massage, ljudstimulering, ögonstimulering, lek- och fritidsaktivitet, sensomotorisk stimulering – men utan basen, balans i tarmflora, kommer vi inte hela vägen fram! Kompensation måste således in som prio ett så att barnet känner att ”Jag kan – fast så här i stället – jag duger!” under tiden som balansering sker, sakta men säkert, med hjälp av kost med kosttillskott! Det tar tid att balansera om ett system. Minst tre månader – ibland upp till 7 månader eller mer.

Barnets förmåga delta i aktiviteter påverkas negativt eftersom det har en underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet vilket medverkar till att barnet inte kan göra som andra barn gör. Vissa aktiviteter går bättre, andra sämre (mer eller mindre beroende av grad av underkänslighet och i vilken kombination med överkänslighet). Barnet har svårigheter med att känna in och automatisera vilket bl.a. påverkar förmåga att suga, svälja, tugga, härma, tala, klä av och på sig, rita, skriva, läsa, cykla, simma etc.

Det gäller att försöka komma på hur barnet kan få lov att kompensera sina dolda funktionshinder i olika aktiviteter så att vi ger det möjligheter göra som andra barn gör och således får lov känna att ”jag kan – jag vill – jag duger – fast så här istället!”

Relationerna påverkas eftersom barn med opioida peptider i nervsystemet ”lever i en bubbla, eller en burk” och bl.a. har en nedsatt förmåga möta blicken – oftast pga. deras nedsatta förmåga automatisera ögonrörelsen i kombination med en svår överkänslighet för stimuli via beröring (bedömning visar oftast vad det beror på). Deras överkänslighet för stimuli via balanssystemet påverkar deras förmåga delta i motoriska aktiviteter som kräver samverkan med balanssinnet (vilket de flesta aktiviteter gör) – men överkänsligheten kan även vara dem till godo i vissa aktiviteter som att ex utveckla förmåga att rita, skriva, skapa ordning. Överkänslighet för stimuli via ljud, ljus, lukt och smak påverkar deras utveckling negativt vad gäller att delta i relationen med andra.

Överkänsligheten kan vara dem till godo i vissa aktiviteter och kan medverka till att de oftast har full kontroll och kräver att var sak har sin plats – de kan bli vansinnigt iksiga om man stör den ordning de kräver.

Beroende av mjöl-, mjölk- och sockerprodukter – det gäller att ta bort den kost som ger dem opioida petider, de blir oftast beroende av den kosten, och den kost som utarmar deras tarmflora – deras biologiska påverkan går att förändra med hjälp av kost och kosttillskott! Ju tidigare desto bättre!

Hjärnskada kan, enligt Karl Reichelt, uppstå pga. att kropp och knopp inte får den balans som krävs för att få möjligheter bli frisk i tid. Medicinering eller psykoterapi mot opioida peptider? Nej, nej, nej! Fel i familjen? Ja, möjligen på tarmflorenivå! Det ÄR nödvändigt att lägga om kosten och att ta kosttillskott för att försöka balansera om tarmfloran och för att få bort de opioida peptiderna. Ha tålamod i minst 3, helst 6 månader, för att se vilken effekt det ger.

Ibland kan man behöva komplettera med andra metoder – antingen för att forcera den positiva utveckling som oftast sker med hjälp av kost med kosttillskott och rörelsestimulering eller så för att avgifta barnets kropp från gifter som det ex. fått i sig via kost med bekämpningsmedel eller andra tillsatser liksom vid tandlagning med amalgan eller via vaccin med kvicksilver och andra främmande ämnen etc.

Enligt Karl Reichelts kunskaper är:

  • de prover man tar inte tillförlitliga
  • dubbelblind tester meningslösa eftersom varje individ är unik
  • forskningsbaserade kunskaper oftast körs i för kort tid (Det enda jag känner till är det projekt som professor Martin Ingvar lyfte fram om depressiv kost)

 ”Lege og forsker Karl Ludvig Reichelt(f. 1933) forteller, før sin bortgang i 2016, i dette intervjuet med TV-Helse hvordan proteinintoleranser kan medfører sterke symptomer og i verste fall før til barneautisme. Hans tilnærming var å behandle årsakene til symptomene. Årsaker som kan være flere og sammensatt.

Karl Ludvig Reichelt forsket i mange år på mage- tarm problematikk. Gjennom dette banebrytende arbeidet fant han ut hvordan det er mulig å finne årsaken til en rekke psykiske tilstander, blant annet barneautisme.  – Disse opiumslignende peptidene som finnes i enkelte matproteiner har den virkning at hjernen blir overstimulert, sier han.

Når tarmen ikke klarer å bryte ned peptidene, kan de gi en morfinliknende effekt som på sikt kan føre til mentale forstyrrelser. Han mener at ved å undersøke om det fantes peptider i urinen vil man kunne gi pasientene en riktigere behandling med blant annet tilrettelagt kosthold. Reichelt påpeker også at jo tidligere dette blir avdekket, desto bedre effekt vil de rette kostholdsendringer gi og pasienten vil kunne leve et normalt liv. Reichelt har forsket på dette siden han sluttet som overlege ved Gaustad sykehus og begynte å forske ved Rikshospitalet på slutten av 70-tallet.

Hans forskning har blitt publisert ved flere kjente universiteter, som blant annet John Hopkins Medical Institutt.

På grunn av manglende forskning på dette området, ifølge helsevesenet, er ikke disse prøvene vanlige å gjennomføre hos fastleger og på sykehus.”

Källor/utgångsmaterial till inlägg:

https://youtu.be/xK5dX8MGlzg

https://www.tv-helse.no/karl-ludvig-reichelt-autisme/

Motoriska svårigheter och funktionsnedsättningar – som ex DCD

Lämna ett svar

Motoriska svårigheter och funktionsnedsättningar rekommenderas, av BHV, att sändas vidare till fysioterapeut!

 

Jag finner ”Samlingssida för artiklar om barns motoriska förmågor 0-5 år. Beskrivningar av typisk motorisk utveckling och avvikande motoriskt utförande. Hur man kan undersöka den motoriska förmågan och upptäcka utvecklingsavvikelser.” när jag googlar på DCD …

Jag har här tagit mig friheten att kommentera/reflektera över ”Rikshandbokens rekommendationer för BHV” (Rekommendationerna har markerats inom ”citattecken”) vad gäller barns och ungas motoriska utveckling – i första hand med tanke på barns och ungas utveckling av avvikande fysiska (motoriska) och psykiska beteenden, utanförskap, skolk och psykisk ohälsa.

 

Häpnadsväckande rekommendationer från BHV

Jag anser att rikshandbokens rekommendationer, vad gäller hänvisning till sjukgymnast/fysioterapeut för utredning/konsultation är helt häpnadsväckande fantastisk – detta eftersom de har skippat konsultation via arbetsterapeut och logoped helt och hållet! Lite makabert eftersom motoriska svårigheter drabbar barnets förmåga att delta i livets dagliga aktiviteter och relationer helt eller delvis!

Även en optometrist bör rekommenderas vid vissa synsvårigheter som kan bero på ögonmotoriska svårigheter – och vid andra svårigheter, som att differentiera/urskilja olika ljud, bör exempelvis en Tomatismetoden eller en terapeut som arbetar med Auditiv ljudstimulering rekommenderas!

Med anledning av att vi inom svensk sjukvård ska följa patientlagen och Barnkonventionen och barns rätt till hälsa bör inte nämnda professioner undanhållas dessa barn med föräldrar.

Jag vill även tillägga att det nu finns behandlingsmetoder för barn med bland annat DCD (Developmental coordination disorder), och andra motoriska beteendeavvikelser, som visat positiva resultat – du finner dem här på min hemsida.

 

Developmental coordination disorder (DCD)

”Developmental coordination disorder (DCD) är ett kroniskt tillstånd som karaktäriseras av en bristande motorisk förmåga (45). DCD beskriver barn som inte har den motoriska förmågan att klara av de krav som det dagliga livet ställer (31,45), och barnen beskrivs ofta som klumpiga. De rör sig okoordinerat, för långsamt eller för snabbt när motoriska aktiviteter ska utföras. Jämfört med jämnåriga tar det lång tid för barnet att lära sig nya motoriska vardagsaktiviteter. De motoriska svårigheterna kan inte förklaras utifrån någon medicinsk åkomma.”

* Min kommentar: jag anser inte att man bör fastställa att DCD är ett kroniskt tillstånd så länge man inte försökt åtgärda barnets problematik med hjälp av daglig och anpassad:

– stimulering via kost med kosttillskott och rörelse

– kompensation av de dolda funktionshinder som barnet troligen bär på

Åtgärden ska ha provats i minst 3, helst 6, månader innan man fastställer att det är DCD eftersom den troliga bakgrundsorsaken till barnets avvikande utveckling av fysiska/motoriska och psykiska beteenden lika väl kan bero på en obalans, dysbios, i barnets tarmflora – något som även påverkar balansen i barnets nervsystem inklusive hjärna. De motoriska svårigheterna kan således, i dessa fall där barnet kan balanseras upp, förklaras utifrån en form av medicinsk åkomma: obalans i tarmfloran, så kallad dysbios.

”Ungefär 5-6 procent av alla barn anses ha DCD, vilket motsvarar ungefär ett barn i varje skolklass (31,45). Det är vanligare hos pojkar än hos flickor (31) och pojkar med DCD verkar i högre grad påverkas negativt (46). Barn med DCD visar ofta nedsatt tilltro till sin motoriska förmåga och till sin förmåga att skapa kompisrelationer jämfört med jämnåriga (46). Bristande grovmotorisk förmåga utgör också en stark och oberoende riskfaktor för mobbning i barndomen, oavsett kön och diagnos (47).”

* Min kommentarer: ”Barn med DCD visar ofta nedsatt tilltro till sin motoriska förmåga och till sin förmåga att skapa kompisrelationer jämfört med jämnåriga” – ja, barnets erfarenheter har ju fått barnet att inse att det inte kan göra som andra barn gör.

”Bristande grovmotorisk förmåga utgör också en stark och oberoende riskfaktor för mobbning i barndomen, oavsett kön och diagnos” – ja, barnet känner in sin oförmåga och märker att det inte kan göra som andra gör och med anledning av detta väljs inte detta barn in i gruppen/gemenskapen på ett lika självklart sätt som andra barn gör.

”Idag vet vi att de svårigheter som barn med DCD visar kvarstår upp till vuxen ålder (20, 31, 35, 48–50). Forskning visar att barn med DCD ofta hamnar i en negativ cirkel som börjar med en bristande motorisk förmåga under förskoleåldern som senare utvecklas till svårigheter i vardagsaktiviteter, svårigheter med skolarbetet, bristande kompisrelationer, bristande självförtroende och psykisk ohälsa senare i livet (20, 31, 35, 51).”

* Mina kommentarer: de svårigheter som barn med DCD visar behöver nödvändigtvis inte kvarstå upp till vuxen ålder OM/NÄR kunskaperna om det nya perspektivet – utifrån kunskaperna om området känsel och dess känslighet för en störning/obalans i tarmflora och nervsystem – tas in i sjukvårdens värld.

”Forskning visar att barn med DCD ofta hamnar i en negativ cirkel som börjar med en bristande motorisk förmåga under förskoleåldern som senare utvecklas till svårigheter i vardagsaktiviteter, svårigheter med skolarbetet, bristande kompisrelationer, bristande självförtroende och psykisk ohälsa senare i livet.”

* Min kommentar: Ja, eftersom barnets avvikande förmåga att känna in och automatisera i aktivitet och relation brister i vissa sammanhang pga en avvikande balans i barnets tarmflora och nervsystem får barnet, helt naturligt, svårigheter göra som andra barn och unga gör i vissa av livets dagliga aktiviteter och relationer – och det påverkar, naturligtvis, barnets självförtroende och psykiska hälsa negativt.

Det är med anledning av detta vi måste kunna ta in ett helt nytt perspektiv i vår bedömning: barnets känslighet för stimuli via de tre huvudaktörerna berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet men även känslighet för stimuli via de fyra medaktörerna, ljus, ljud, lukt och smak, måste beaktas när vi kartlägger barnets speciella behov av bemötande!

”Samsjukligheten mellan DCD och ADHD är vanlig. Ungefär hälften av barnen med DCD har ADHD och tvärtom (52–54). Kombinationen av DCD och ADHD ger en ökad risk för svårigheter med skolarbetet (51) och bristande psykosocial funktion som vuxna (48,50,51,55). För att förebygga detta är tidig identifikation av barn med DCD viktigt (55).”

* Min kommentar: man kan inte fastslå att det är en samsjuklighet eftersom varken DCD eller ADHD kan konstateras vara sjukdomar så länge de går att balansera upp dessa symptom genom stimulering och kompensation – självklart får barn och unga med avvikande känsel allt från små till stora svårigheter i skolarbete och relation/psykosocial funktion så länge de inte får samma rättigheter till daglig och anpassad stimulering och kompensation som barn och unga med avvikande syn och avvikande hörsel idag har. Utan känsel fungerar vi inte – men det kan vi göra utan syn och hörsel!

 

Remittera till fysioterapeut

* Min kommentar: glöm inte remittera till de professioner som är specialiserade inom andra områden som berör barnets förmåga delta i livets dagliga aktiviteter och relationer – eftersom nedsatt motorisk förmåga kan påverka;

–                         finmotorik/arm, hand och fingrar, koppla således in arbetsterapeut

–                         munmotorik, koppla således in logoped

–                         ögonmotorik, koppla således in optometrist

–                         öronmotorik, koppla således in Tomatiskonsult alternativt terapeut som arbetar med Auditiv ljudstimulering

”Om barnet visar avvikelser som beskrivs under typisk motorisk utveckling vid upprepade bedömningar. Till exempel:

  • asymmetri
  • instabilitet
  • skakighet
  • spänt rörelsemönster
  • är rörelsefattig”

* Min kommentar: samtliga nämnda punkter riskerar utvecklas vid avvikande känsel, avvikande balans i nervsystem och tarmflora.

 

Andra orsaker till remiss till fysioterapeut kan vara:

  • ”barn med oklar utvecklingsförsening och/eller avvikande motorisk förmåga.”

* Min kommentar: oklar utvecklingsförsening och/eller avvikande motorisk förmåga kan, med största sannolikhet, bero på avvikande tarmflora/nervsystem – vilket utvecklar en avvikande känsel och avvikande utveckling av fysiska och psykiska beteenden

 

Undersöka motorisk förmåga hos barn

”Rekommendationer för hur du kan gå tillväga när du ska undersöka ett barns motoriska förmåga. Förslag på testmaterial och förutsättningar som gynnar undersökningen.

När målet är att upptäcka barn i tid kan du inte enbart observera hur långt barnet har kommit i sin utveckling. Du måste även observera hur barnet utför sina rörelser (44,67,68). Genom att observera både hur långt barnet har kommit i sin utveckling och med vilken kvalitet barnet rör sig, ökar sannolikheten för tidig upptäckt som igen möjliggör tidigt insatta åtgärder (8,11,25-28).”

* Min kommentar: Du bör, på ett mycket tidigt stadium, utifrån ett helt nytt perspektiv, känselbeteenden, lära dig tolka de eventuella fysiska och psykiska beteendeavvikelser jämfört med barn i samma ålder som utvecklas vid en över- eller underkänslighet för stimuli

 

Generella rekommendationer

* Min kommentar: de Generella rekommendationerna på sidan är goda och kan, i stort sett, följas enligt vad de anger/skriver på sidan.

 

Motoriska svårigheter och funktionsnedsättningar

”Vilka motoriska svårigheter som kan vara tecken på funktionsnedsättning och när du ska remittera vidare till fysioterapeut.”

* Min kommentar: här bortser de, redan inom BHV och på BVC, således från de professioner som arbetar specifikt med motorik som ex. arbetsterapeut, logoped och optometrist samt Tomatispedagog och andra terapeut som arbetar med auditiv ljudstimulering.

 

Avvikande motoriskt utförande 18 månader – 5,5 år

”Modell för hur du hittar mer diskreta motoriska problem i åldern 18 månader till 5,5 år. För att identifiera dessa bör du även observera barnets koordination och koncentrationsförmåga.

Vid 18 månader har barnet uppnått sina basfunktioner som att sitta, stå och gå.”

* Min kommentar: mer konstitutionell/ärftligt betingad motorisk problematik bör vara diagnostiserad – där man har uteslutit en avvikande känsel pga avvikande balans i nervsystem och tarmflora. Basfunktioner som att sitta, stå och gå är beroende av en god förmåga att känna in stimuli via berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet – avvikande förmåga att känna in dessa stimuli utvecklas vid en avvikande balans i nervsystemet som, i sin tur, utvecklas vid en avvikande balans i tarmfloran. Balansen kan påverkas med hjälp av en anpassad kost med kosttillskott som gynnar balansen i tarmflora och nervsystem inklusive hjärna.

”Nu är det mer diskreta motoriska problem som måste hittas, till exempel minimal CP och DCD. För att öka sannolikheten för att identifiera barn med dessa svårigheter bör du i tillägg till att observera barnets motoriska förmåga även observera barnets koordination och koncentrationsförmåga.”

* Mina kommentarer: barnets förmåga till;

– koordination är avhängigt av barnets känslighet för stimuli via berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet

– koncentration är beroende av barnets känslighet för stimuli via berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet men även känslighet för stimuli via ljud, ljus, lukt och smak påverkar barnets förmåga till koncentration.

 

Modell för att bedöma koordination och koncentration

”Genom att komplettera den motoriska undersökningen med en bedömning av barnets koordination och koncentrationsförmåga under aktivitet möjliggörs en tidig identifikation av barn med koordination och/eller uppmärksamhetssvårigheter.”

* Min kommentar: här är intervjufrågor av barnets förmåga delta i livets dagliga aktiviteter och relationer utmärkt underlag i kombination med Finmotoriskt utvecklingsstatus och/eller Bruininks Oseretsky Test of Motor Proficiency

 

Koordination

* Min kommentar: samtliga nämnda punkter här inunder är förmågor som är avhängiga av barnets förmåga kunna känna in stimuli via berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet – där en över- och/eller underkänslighet för stimuli avspeglar sig i form av avvikande fysiska och psykiska beteenden, så kallade känselbeteenden

”Barnet:

  • Utför exakta viljemässiga rörelser med rätt anpassad kraft.
  • Stabiliserar sin kropp i olika lägen.
  • Visar god uppfattning av kroppens läge i rummet.
  • Anpassar sina rörelser med hjälp av synen.
  • Anpassar sitt rörelsetempo till sin egen förmåga och situationens krav.”

* Min kommentar: barnets förmåga att utföra exakta viljemässiga rörelser med rätt anpassad kraft och att stabilisera sin kropp i olika lägen är beroende av en god förmåga känna in stimuli via de tre huvudaktörerna inom området känsel (berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet). Barnets förmåga att visa god uppfattning av kroppens läge i rummet är avhängigt av en god förmåga känna in stimuli via de tre huvudaktörerna (liksom även planering på papperet är beroende av). Att anpassa sina rörelser är, till stor del, ej avhängigt av synen (i så fall skulle blinda barn ej kunna anpassa sina rörelser) och likaså är en god förmåga att kunna anpassa rörelsetempo till sin egen förmåga och situationens krav beroende av en god förmåga känna in stimuli – således av en god balans i nervsystem och tarmflora.

 

Koncentration

* Min kommentar: förmåga till koncentration är avhängigt av vilken känslighet för stimuli barnet har via berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet men även stimuli via ljus, ljud, lukt och smak påverkar förmåga till koncentration. Barnets känslighet måste bedömas för att kunna kartlägga barnets speciella behov av bemötande vad gäller daglig och anpassad stimulering samt kompensation

”Barnet:

  • Är uppmärksam på sin omgivning, men kan samtidigt rikta sitt intresse mot undersökaren.
  • Låter sig inte störas av egna impulser eller ovidkommande intryck.
  • Visar tydligt intresse och genomför testuppgifterna.
  • Uppfattar när nästa uppgift erbjuds.

Bristande koordinationsförmåga och (påtagligt) bristande uppmärksamhets- och koncentrationsförmåga bör utredas närmare.

Förankra alltid det du observerar hos föräldrarna. Resultaten från din undersökning måste ställas i relation till föräldrarnas och förskolepersonalens observation och bedömning av barnet (76).”

* Min kommentar: av vikt är att vi börjar förankra kunskaperna utifrån det nya perspektivet, avvikande känsel, och att avvikande känsel, likt avvikande syn och hörsel, kan vara ett av de bakomliggande orsakerna till att barnet utvecklat avvikande fysiska/motoriska och psykiska beteenden som ex. bristande koordinations- och koncentrationsförmåga – lägg fram förklaringsmodellen till avvikande känsel och att det kan finnas möjligheter till en positiv utveckling med hjälp av daglig och anpassad stimulering genom en livsstilsförändring, och att detta är något de kan beakta om de vill, eller inte vill, prova på.

 

Vad är motorik?

”Den motoriska förmågans betydelse för barnets motoriska och kognitiva utveckling, samt betydelsen av att tidigt upptäcka motoriska svårigheter och tips om vidare läsning.

Motorik är för många synonymt med rörelse, men för barnet är motorik så mycket mer. Motoriken är det lilla barnets redskap som gör det möjligt att utforska, undersöka och interagera med sin omvärld. Genom sina rörelser undersöker barnet sin omgivning på ett systematiskt sätt, vilket ger kunskap och en referensram som ligger till grund för hur barnet planerar och handlar i liknande situationer i framtiden (1).

Varje ny färdighet blir alltså ett nytt medel för barnet att lära sig och göra nya upptäckter (2). Barnets motoriska förmåga blir därmed en viktig förutsättning för lärandet (3,4).

Tidigare betraktade man barnets motoriska, perceptuella, kognitiva och emotionella förmågor som enskilda förmågor. Nu vet man att det är ett ömsesidigt förhållande där alla områden är beroende av och påverkar varandra.

Barnets perceptuella och motoriska erfarenheter påverkar den generella utvecklingen i hög grad (3,5). Till exempel när barnet hittar ett spännande föremål kan det vrida och vända på det med sina händer (rörelser) och få information via sina sinnen (lukt, känsel, syn, hörsel och balansorgan).

Samtidigt registreras viktig information om rörelserna, föremålet och omgivningen. De motorisk perceptuella erfarenheterna som barnet gör under de första åren är mycket viktiga för barnets fortsatta utveckling (4).”

* Min kommentar: ”Tidigare betraktade man barnets motoriska, perceptuella, kognitiva och emotionella förmågor som enskilda förmågor. Nu vet man att det är ett ömsesidigt förhållande där alla områden är beroende av och påverkar varandra.” När vi bedömer barnets förmåga till haptisk perception, således barnets förmåga att snabbt och precist kunna känna in och agera, likt en robot, i livets dagliga aktiviteter och relationer, måste vi utgå från barnets förmåga känna in sig själv, således den egna rörelsen och den egna kroppen, samt dess förhållande till omvärlden – kan vi inte särskilja perception från varken motorisk-, kognitiv- eller emotionell förmåga eftersom dessa förmågor är avhängiga av förmåga att känna in via stimuli från de tre huvudaktörerna berörings-, balans, samt led- och muskelsinnet i god samverkan med stimuli via ljus, ljud, lukt och smak, de fyra underaktörerna (som vi klarar oss bättre utan än vad vi gör med huvudaktörerna).

* Min kommentar: ”Barnets perceptuella och motoriska erfarenheter påverkar den generella utvecklingen i hög grad (3,5). Till exempel när barnet hittar ett spännande föremål kan det vrida och vända på det med sina händer (rörelser) och få information via sina sinnen (lukt, känsel, syn, hörsel och balansorgan).”Barnets erfarenheter via stimuli från området känsel påverkar, i hög grad, barnets generella utveckling – där avvikande känsel i form av en över- eller underkänslighet för stimuli bland annat utvecklar avvikande beteenden, avvikande medvetenhet och avvikande förmåga till koncentration. Barnet vrider och vänder på föremål med hjälp av stimuli via berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet – barnet agerar således utifrån den information (upplevelse och erfarenhet) barnet får via stimuli från de tre huvudaktörerna som står för förmåga till haptisk perception (att känna in och agera). De sinnen som är huvudaktörer (berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet) klarar av att känna in och utföra de rörelser som vridning och vändning av föremålet utan övriga sinnen (ljus/syn, ljud/hörsel, lukt och smak).

 

Nervcellernas betydelse för den motoriska förmågan

”Hjärnan är ansvarig för planeringen och genomförandet av våra rörelser. Nervcellerna skickar signaler till musklerna som utför rörelserna. Hjärnan får snabbt feedback på hur väl rörelserna gick att utföra för att sedan korrigera och förbättra det motoriska utförandet till nästa gång.”

* Min kommentar: Jag påstår att balansen i nervsystemet allt för ofta är avhängig av balansen i tarmfloran – vilket påverkar barnets avtryck av minnen i hjärnan. Således kan en avvikande balans i tarmflora och nervsystem utveckla en avvikande balans i barnets/våra genomförande av rörelser.

Jag påstår att processen till rörelse är omvänt jämfört med ovanstående förklaringsmodell: stimuli via berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet skickar signaler till hjärnan och, beroende av signalernas avtryck, kan barnet/vi sedan utföra rörelsen – förmåga till haptisk perception utvecklas med hjälp av stimuli via de tre huvudaktörerna (berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet) som hjälper oss känna in och, utifrån vad vi känner, agera/utföra rörelsen; således vid en god balans i nervsystemet får hjärnan ett gott minne via berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet vilket är förutsättningen för att individen ska kunna ge ett snabbt och precist utförande av rörelsen.

”Nervcellerna i hjärnan organiserar sig efter det mål barnet har och för att uppnå dessa mål måste barnet röra sig. Det betyder att upprepade handlingar, det vill säga barnets egen aktivitet, initierat av ett tydligt uppsatt mål, i stor grad påverkar hur hjärnan organiserar sig (6–8). Genom upprepade handlingar och målinriktade rörelser förbättras samarbetet mellan nervcellerna och rörelserna blir mer effektiva.”

* Min kommentar: Nervcellerna organiserar sig efter de stimuli som kommer in via berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet, avtrycken/”formationen” benämns homunkeln – vid en avvikande stimuli via de tre huvudaktörerna (som står för vår förmåga att känna in oss själva, vår egen kropp och rörelse samt dess förhållande till omvärlden) formas avvikande avtryck, homunkelns formation blir avvikande.

”Hur väl nervcellerna samarbetar beror på hur ofta rörelsen övas, på den återkoppling som hjärnan får, och hur denna information bearbetas (6,8). De nervceller som samarbetar ofta bildar effektiva nätverk (3). Dessa banor blir som upptrampade stigar, medan andra banor, som inte används eller aldrig byggts upp, förblir outnyttjade (9).”

* Min kommentar: Jag påstår att, oavsett hur ofta rörelsen övas, så är återkopplingen som hjärnan får beroende av vilken balans i nervsystemet individen har och, således, hur informationen kan bearbetas och att effektiva nätverk endast kan bildas vid effektiv balans i nervsystemet. Vid en underkänslighet för stimuli via balans- samt led- och muskelsinnet blir nervbanornas stigar aldrig uppbyggda på ett säkert/tillförlitligt sätt – vilket riskerar leda till att barnet utvecklar en osäkerhet om/när varken anpassad stimulering eller kompensation erbjuds för barnet att prova. Det kan vara minst lika viktigt för barn och unga med avvikande känsel att få prova precis som det är för barn och unga med avvikande syn att prova använda glasögon eller hörapparat för barn och unga med avvikande hörsel!

 

Motorikens betydelse för den kognitiva utvecklingen

”Barnets förmåga att utföra målinriktade handlingar är en viktig förutsättning för inlärning och därmed för den kognitiva utvecklingen (1,4), där utvecklingen av nervsystemet och utvecklingen av barnets förmåga till handling, ömsesidigt påverkar varandra genom aktivitet och erfarenhet (1,5,10).

Även rörelser som observeras hos spädbarn bör ses som målinriktade rörelser som är initierade av barnets motivation, guidad av information från barnet, uppgiften och omgivningen, istället för enbart reflexer och reaktioner (1,5,10).”

* Min kommentar: Jag påstår att barnets motivation allt som oftast styrs av barnets balans i tarmflora och nervsystem – barnet blir motiverat att fortsätta undersöka när barnet får en god och balanserad information via sina sinnen. Målinriktade handlingar/agerande går att utföra när barnet har en god balans – vilket leder till en god utveckling av barnets erfarenheter, tankar och kognition. Vid en god balans blir barnet motiverat att delta i livets dagliga aktiviteter och relationer.

 

”När man förstår betydelsen av en välfungerande motorisk förmåga för barnets generella utveckling blir det också tydligt att en försenad eller avvikande motorisk förmåga kan ha konsekvenser inom andra områden än enbart det motoriska (2,4). En bristande motorisk förmåga kan alltså påverka den övriga utvecklingen negativt (2,4,11).”

* Min kommentar: Jag påstår att när man förstår betydelsen av en välfungerande balans i barnets tarmflora och nervsystem inklusive hjärna, hur den kan påverkas genom daglig kost med kosttillskott och rörelse, förstår man också tydligt hur en försenad eller avvikande motorisk förmåga kan utvecklas vid en avvikande balans – och vilka konsekvenser en obalans kan ha för barnets livskvalitet. En avvikande balans i barnets tarmflora kan alltså påverka barnets avvikande balans i nervsystemet vilket kan påverka barnets övriga utveckling allt från lite till mycket negativt. Kunskaperna, utifrån detta nya perspektiv, att avvikande känsel utvecklar avvikande fysiska/motoriska och psykiska beteenden, är av avgörande betydelse för barnets ökade livskvalitet, barnets framtid.

 

Motoriska teorier

”Mycket av det vi vet om motorisk utveckling idag baseras på forskning om motorisk utveckling som genomfördes under första hälften av 1900-talet (12,13). Genom observation, kartläggning och detaljerade beskrivningar av barns typiska utveckling skapades tidtabeller av barnets ”motoriska milstolpar”. Det var under denna period som mognadsteorierna utvecklades.

Dessa teorier beskrev rörelseutvecklingen i huvudsak som ett resultat av hjärnans mognad, det vill säga att i takt med att hjärnans olika delar mognade fram utvecklades också rörelserna (3,12,13). Rörelseutvecklingen startade enligt dessa teorier med primitiva reflexer som sedan följdes av mera avancerade reaktioner och först därefter av spontana och viljemässiga rörelser (3,12,13).”

* Min kommentar: mina erfarenheter är att primitiva reflexer övervinns med hjälp av en god förmåga känna in och automatisera rörelsen – denna förmåga är avhängig av en god balans i nervsystem inklusive hjärna vilken, i sin tur, är avhängig av en god balans i tarmfloran.

 

Dynamisk systemteori

”Mognadsteorierna dominerade till slutet av 1900-talet då nya teorier om motorisk utveckling presenterades. En av de mest tongivande teorierna var dynamisk systemteori (1). Tidig motorisk utveckling förklarades inte längre som ett resultat av nervsystemets mognad utan som ett resultat av många olika system som interagerar och påverkar varandra (8,12,13).

Dynamisk systemteori beskriver motorisk utveckling som en dynamisk och adaptiv process där den motoriska förmågan formas genom ett samspel mellan barnfaktorer (förmågor och utveckling), omgivningen och barnets mål (8,12,13). Det betyder att om något förändras inom ett område; hos barnet själv, i uppgiften eller omgivningen, påverkar det barnets utveckling (13).

Dynamisk systemteori betonar vikten av erfarenheter av funktionella rörelser i ett relevant sammanhang där övning och repetition leder till organisatoriska förändringar i nervsystemet (8,13). Det finns alltså inte enbart en motorisk strategi som kan användas av alla barn i alla sammanhang och inte heller en så kallad golden standard för normala rörelsemönster (13). Det finns istället många sätt att uppnå ett funktionellt mål, och varje ny rörelse bygger på tidigare erfarenheter (8).

Denna flexibilitet och anpassningsförmåga resulterar i en funktionell repertoar där rörelsemönstret formas av det nyfikna och aktiva barnets mål (8). Redan hos spädbarnet kan denna systematiska inlärning observeras.”

* Min kommentar: mina erfarenheter är att den systematiska inlärningen är beroende av en god balans i tarmflora och nervsystem – den goda balansen i tarmfloran, och där med i nervsystemet, kan förändras på grund av exempelvis födsel genom kejsarsnitt, antibiotika, processad kost inklusive socker-, mjöl- och mjölkprodukter mm.

 

Reflexer

”Under de första månaderna visar barnet förutom sina spontana rörelser även olika nedärvda reflexrörelser och förprogrammerade reaktioner. Detta är rörelser som måste utlösas av något yttre stimuli. Så småningom avtar dessa reflexer och integreras med barnets viljemässiga rörelser (3). Om reflexerna inte integreras med den viljemässiga motoriken kan det betyda att barnet har svårt att styra sina rörelser.

Du kan läsa mer om olika typer av reflexer under Det nyfödda barnets reflexer”

* Min kommentar: mina erfarenheter är att barnets rörelser måste utlösas av yttre stimuli via berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet men även via stimuli från ljus, ljud, lukt och smak – således från stimuli via våra huvud- och underaktörer inom området känsel; det område vi känner in oss själva, vår egen kropp och rörelse samt förhållandet till omvärlden med. Så småningom, när vår goda känsel har integrerats genom att bygga upp goda minnesavtryck i vår hjärna, avtar dessa reflexer och integreras – men vid en avvikande känsel sker inte denna integrering lika smärtfritt. Genom träning kan man övervinna reflexerna till viss del – men basen för att övervinna dem är en god känsel – en god känsel är avhängigt av en god balans i nervsystemet vilket, i sin tur, är avhängigt av en god balans i vår tarmflora.

 

Hjärnans plasticitet

”Under de första levnadsåren är hjärnans plasticitet hög och i de flesta fall både anpassningsbar och fördelaktig (6,16). Att hjärnan är plastisk betyder att den kan omorganiseras. Redan från graviditetens första månad har uppbyggandet av hjärnan pågått och vid födelsen finns det cirka 100 miljarder nervceller (3). Som en del av den normala utvecklingsprocessen kommer hälften av dessa celler att dö en så kallad programmerad celldöd (3,6,16). Det innebär att de nervceller som används blir kvar, medan de nervceller som inte används dör (3). Det vill säga, för att nervcellerna ska finnas kvar måste de användas. Nyare forskning har även visat att ryggmärgen har en plastisk förmåga (17).

Även om hjärnans plastiska förmåga är mest intensiv under de första tre levnadsåren visar forskning att hjärnan fortsätter att förändra sig och förmågor som aldrig utvecklades, eller som man trodde var förlorade, kan till en viss utsträckning utvecklas och återhämta sig även efter tre års ålder (16).!”

* Min kommentar: mina erfarenheter är att en livsstilsförändring med hjälp av daglig och anpassad kost med kosttillskott och rörelse kan balansera tarmflora och, där med, nervsystem vilket påverkar barnets förmåga delta i livets dagliga aktiviteter och relationer allt från lite till mycket positivt. Hjärnan är plastisk och homunkelns utbredning går att påverka.

 

Bristande motorisk förmåga

”Barnets förmåga att röra sig och interagera med sin omgivning påverkar i stor grad barnets övriga utveckling. Att ha en bristande motorisk förmåga kan därför ha konsekvenser på fler områden än enbart det motoriska (2,4,11).

Tidiga motoriska svårigheter kan även vara det första tecknet på senare perceptuella-, språk- och beteendesvårigheter som ofta har negativa konsekvenser på skolprestationer och psykisk hälsa (19–21). Bristande motorisk förmåga kan också leda till en ovilja att röra sig och inaktivitet. På sikt kan detta leda till bristande kondition och nedsatt kardiovaskulär förmåga samt övervikt och fetma (8,19, 22–24).”

* Min kommentar: mina erfarenheter är att en bristande motorisk förmåga utvecklas genom en avvikande känsel som, i sin tur, utvecklas vid en avvikande balans i nervsystemet vilket, i sin tur, utvecklas av en avvikande balans i tarmfloran – den avvikande balansen avspeglar sig i barnets avvikande fysiska/motoriska och psykiska beteenden.

 

Vikten av tidig upptäckt och behandling

”För barn med motoriska svårigheter har tidig upptäckt stor betydelse då det möjliggör tidig behandling. En behandling som helst bör påbörjas innan det motoriska problemet är tydligt eller innan barnet är sent med att uppnå förväntade milstolpar (8,11,25–27).”

* Min kommentar: mina erfarenheter är att sjukvården ännu ej tagit till sig kunskaperna om kostens och kosttillskottens samt rörelsens positiva egenskaper på balansen i tarmflora och nervsystem – och vad gäller balans i tarmflora/nervsystem tycks de, dess värre, ha stängt av alldeles under de senaste 20 åren

 

”Insatser som ges i rätt tid kan riktas mot den primära störningen där målet är att minimera en eventuell utvecklingsförsening och optimera barnets potential (8, 11, 26–29), samt förebygga onödiga sekundära effekter såsom kontrakturer och muskelsvaghet (8,27). På lång sikt kan tidig intervention påverka hälsa och välbefinnande (29).”

* Min kommentar: mina erfarenheter är att sjukvården har påvisat ett väldigt vagt intresse för hur positivt kost med kosttillskott samt rörelse kan påverka barns och ungas avvikande utveckling av beteenden. Kunskap om muskelsvaghet vid gifter (opioida peptider, socker-, mjöl- och mjölkprodukter, bekämpningsmedel mm) och brister (tarmbakterier, omega-3, vitaminer och mineraler) bör infogas i dagens sjukvård – ju tidigare desto bättre för våra barns rätt till hälsa enligt vår nya lag, Barnkonventionen.

 

”Med den ökade kunskapen om hjärnans plastiska förmåga och möjligheten att påverka nervcellernas organisation genom erfarenhet och träning bör tidig behandling eftersträvas (16,30).”

* Min kommentar: mina erfarenheter är att basen för att påverka nervcellernas organisation är att balansera upp tarmflora och nervsystem INNAN man formar barnets motoriska erfarenheter genom träning – att träna ett barn med avvikande känsel utan att ta hänsyn till grad av under- eller överkänslighet för stimuli är som att försöka träna ett barn att se bättre eller höra bättre.

 

”Den ökade kunskapen om hjärnans utveckling betonar vikten av tidig behandling för barn med bristande motorisk förmåga (6, 8, 11, 26, 27). Det finns nu behandlingsmetoder för barn med CP och DCD som visar lovande resultat (31–36). Det är framför allt uppgiftsspecifika metoder. Dessa metoder bygger på dynamisk systemteori, som hävdar att barnets utveckling är självorganiserande och guidad av barnets egna mål och motivation (12).”

* Min kommentar: mina erfarenheter är att sjukvårdens ökade kunskaper om hjärnans utveckling inte har hängt med fullt ut tack vare att de har byggt upp en järnridå mot kunskaperna om hur positivt daglig och anpassad kost med kosttillskott och rörelse kan påverka balans i tarmflora och nervsystem inklusive hjärna

 

”Moderna behandlingsmetoder är därför målinriktade och fokuserar på att lösa för barnet funktionella och relevanta dagliga aktiviteter (13, 33, 34, 37). För att främja delaktighet och öka följsamheten i behandlingen bör behandlingen vara barn- och familjecentrerad där familjerna inkluderas som beslutsfattare (13, 26, 34, 37, 38).”

* Min kommentar: en god tanke att familjerna ska inkluderas som beslutsfattare till barnets behandling!

 

Lästips:

Gå in under Nätverket för Friskare barn och unga NU! Under fliken Foton och Album

HÄR hittar du sidan till Rikshandboken för BHV

Förstoppning blivit, och blir, vanligare hos små barn

Lämna ett svar

”Nu pågår flera studier för att utreda om det har samband med att svenska barn går allt längre upp i åren med blöja. På 70-talet var de flesta barn blöjfria vid två års ålder. Nu har det förskjutits till tre, fyra år. Orsaken man ser är att dagens blöjor helt enkelt är lite för bra, enligt Anna-Lena Hellström, professor eremita vid Göteborgs universitet som forskat på ämnet i många år. Forskarnas teori är att barnets blöjvanor kan leda till förstoppning”

Forskarnas teori är, i mina öron, sorglig och banal

Min reflektion är att dessa forskares teori är sorglig och banal eftersom de inte nämner ett ord om all den beprövade erfarenhet och forskning som visar att bakgrundsorsaken till hård mage och förstoppning kan vara en utarmad tarmflora – något man idag vet kan utvecklas pga kejsarsnitt och/eller den kost som barnet föds upp med hjälp av. Antibiotika-/penicillinbehandling eller viss annan medicinering tycks däremot leda till tvärtom – diarré.

Det som händer, med hjälp av den kost som förorsakar förstoppning eller hård mage, är att tarmfloran kommer i obalans, vilket kan benämnas utarmad tarmflora, obalans i tarmfloran eller med ordet dysbios. Se mer om detta under nästa stycke.

Förstoppning och hård mage ökar bland barn

Parallellt med den utvecklingen, att svenska barn går allt längre upp i åren med blöja, ser man också att fler barn behöver söka vård för förstoppning. ”Det finns inga entydiga siffror på hur mycket vanligare det är, men det råder en samstämmighet bland forskare och barnläkare att så är fallet.”

Inte enbart hård mage ökar – de senaste 7-10 årens forskning visar att dysbios, således utarmad tarmflora, har ökat markant. Forskarnas ovanstående teori om barns utveckling av hård mage/avföring ser jag då som sorgliga och banala – detta utifrån all den beprövade erfarenhet och forskning som visar att utarmad tarmflora, dysbios, ökar och visat sig bland annat kunna leda till hård mage. Redan under 1960-talet lyfte forskningen fram hur mjöl- och mjölkprodukter utarmar vår tarmflora.

Forskning Kasein och gluten utarmar tarmfloran

Forskning visade tidigt att mjöl/gluten och mjölk/kasein utarmade tarmfloran – således tog död på många av våra livsviktiga tarmbakterier

Forskning visar att dysbios är en av bovarna bakom hård mage

Professor Tore Midtvedt, och hans forskarteam på KI, har visat att en tarmflora i obalans, dysbios, är en av bovarna bakom hård mage/avföring. Lyssna till hans historia bakom forskningen här – likaså har de forskare som fanns med i dokumentären via Vetenskapens värld, Guldet i dina tarmar (den finns kvar att beskåda fram till 16 maj månad 2020 – men sådana informativa filmer får inte stanna kvar på nätet) visat att beroende av vilka tarmbakterier som finns kvar i en utarmad tarmflora så kan ett av symptomen bli hård avföring, ett annat symptom kan bli väldigt lös, vattnig avföring.

Beprövad erfarenhet, bland annat från medlemmarna i fd Norsk Protein Intoleranse Forening – en förening – en förening som bland annat hade stöd från Dr Karl Reichelt och andra kända läkare som exempelvis Dr Gunnar Brönnstad och Dr Geir Flatabö under hela sin uppbyggnad – numera heter den föreningen Mat og Atferd. Medlemmarnas samlade erfarenhet har bland annat samlats in av hemsidan Uten gluten og melk och av Norsk Filmpraksis

Känt faktum är att mjölkprodukter utvecklar hård mage, att skummjölkspulver gömmer sig i de flesta processade produkter samt att tillägg och välling är stora bovar med mycket förrädiskt skummjölkspulver i – där bland annat professor Charlotte Erlanson Albertsson i Lund gått ut och varnat för att den process som används för att framställa skummjölkspulver till tillägg och välling är en av de bakomliggande riskfaktorerna för att barn idag utvecklar diabetes i tidig ålder

Vad ska man undvika för att försöka balansera upp barnets tarmflora?

Undvik mjölkprodukter av alla de slag – observera att dessa produkter även ingår i exempelvis tilläggsersättning, välling, näringstillskott, smör, ost, glass, godis mm. En stor bov i dramat kan vara de förtjockningsmedel som bland annat finns i glass – detta har, enligt den forskning som redogjordes för i dokumentären Guldet i dina tarmar, visat sig vara väldigt förrädiskt för balansen i tarmen.

Andra faktorer som visat sig vara förrädiska och vara orsaker till utarmad tarmflora, som således riskerar utveckla ovanligt hård mage (alternativt ovanligt lös mage) och många av våra så kallade autoimmuna sjukdomarna och andra sjukdomar – se bilden på trädet – är bland annat kejsarsnitt, antibiotika-/penicillinkurer, vaccin och en del andra mediciner, vår processade kost som bland annat innehåller förtjockningsmedel, bekämpningsmedel mm. mm.

Dagens forskning visar att avvikande tarmflora utvecklar avvikande beteenden

Dagens forskning visar att avvikande tarmflora utvecklar diarré eller hård mage, sjukdomar, avvikande beteenden

Utarmad tarmflora, dysbios, kan behandlas och ofta leda till gott resultat

Genom en livsstilsförändring, som innebär daglig och anpassad kost med kosttillskott, kan en ganska så god balans uppnås i barnets tarmflora och nervsystem – ibland räcker det inte med detta eftersom tarmfloran varit så pass utarmad, och efter 3-6 månader känner man sig inte riktigt nöjd med det resultat som visar sig. Då kan man prova med ACHIM (Anaerob Culture of Human Intestinal Microbiota) – ACHIM är ett mikrobiota och ska inte jämföras med fekal transplantation eller bajsimplantat. ACHIM kan liknas med ett bredspektrum av probiotiska bakterier, ett cluster av tarmbakterier som lever i balans med varandra. Behandlingsresultaten har varit allt från inga till mycket fina resultat utan några biverkningar.

Läs de här solskenshistorierna om vad som händer när mjöl- och mjölkprodukter tas bort från barns och ungas meny !

Hur känslor skapas – de skapas utifrån vår känsel

Lämna ett svar

Hur känslor skapas – jag hävdar att de skapas utifrån vår känsel. Nya forskningsrön visar på hur känslor skapas och bygger på kunskaper om hjärna-kropps-tänkande.

Eftersom jag har arbetat med avvikande känsel, sinnenas samspel och känslor sedan 1985 har jag inte kunnat undvika att kommentera/reflektera över artikeln, steg för steg, vilket gör att själva artikeln är uppdelad och inkluderad med citattecken. Jag har försökt, så gott jag kan, att översätta artikeln till svenska – själva länken finner du längst ned på sidan.

Länken till den här positiva forskningsartikeln har jag erhållit via en psykolog på BUP 2020-01-08.

Avvikande känsel riskerar utveckla avvikande känsla för stimuli via beröring

Jag vill inleda med att ökade kunskaper om området känsel kommer att eliminera, således minska risken för våra barn och unga att utveckla avvikande fysiska och psykiska beteenden, utanförskap, skolk och psykisk ohälsa!

Artikeln om hur våra känslor skapas bemöts av undertecknad, steg, för steg:

”Det har varit en guldålder för hjärnforskning. Vi har nu fantastiska hjärnskanningar som visar vilka nätverk i hjärnan som går upp under olika aktiviteter. Men denna betoning på hjärnan har subtilt matat illusionen om att tänkande bara sker från nacken och uppåt. Vi har blivit matade med illusionen om att de avancerade delarna av vårt tänkande är de ”rationella” delarna uppe som försöker kontrollera de mer ”primitiva” delarna nedanför hjärnan.”

  • Nätverk i hjärnan går inte upp utan stimuli via vår känsel – vår känsel omfattas av de tre huvudaktörerna berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet men även de fyra sinnen som vi känner in stimuli via ljus, ljud, lukt och smak med, våra medaktörer – som vi kan klara oss utan men så länge vi får behålla dem är vi tacksamma – bidrar till vår förmåga att kunna känna in oss själva och vår omvärld. Huvudaktörerna inom området känsel, de aktörer som står för vår förmåga känna in och, utifrån stimuli, kunna agera snabbt och precist i livets dagliga aktiviteter och relationer – benämns med ordet haptisk perception – kan vi dock inte klara oss så bra utan. Är vi blinda, eller döva, använder vi oss av vår känsel – har vi avvikande syn eller hörsel kan vi kompensera mycket med hjälp av vår känsel. Detsamma gäller om vi har avvikande känsel – då kan vi kompensera med hjälp av vår syn och hörsel.
  • För oss som arbetat utifrån dessa kunskaper sedan slutet av 1980-talet – detta tack vare våra samlade kunskaper utifrån bland annat Jean Ayres och arbetsterapi, Feldenkrais och fysioterapi samt Castillo Morales och logopedi – har det varit en tuff kamp att försöka lyfta fram hur positiv utvecklingen oftast blir för de barn och unga som inte har förmåga att göra som andra barn och unga gör i livets dagliga aktiviteter och relationer när de får sina speciella behov av kompensation och stimulering tillgodosedda utifrån dessa kunskaper!
  • kompensation och stimulering ska vara daglig och anpassad till individens dolda funktionshinder respektive behov av sensomotorisk stimulering – kompensation sker med hjälp av psykiska och fysiska anpassningar och stimulering sker via anpassad kost med kosttillskott och rörelse. Kompensationen ger individen möjligheter att lyckas, känna att de kan, att de duger och blir sedda – den är exempelvis jämförbar med glasögon och hörselslinga. Stimuleringen ger möjligheter till balans i individens tarmflora och nervsystem. Stimuleringen hjälper barnet komma i balans och möjligheter kunna göra som andra barn gör inom loppet av 3 till 6 månader.

”Så det är intressant att beskåda hur många forskare som nu fokuserar på det tänkande som inte händer i hjärnan utan i tarmen. Du har nervceller spridda genom ditt inre och det ökar uppmärksamheten på vagusnerven, som kommer ut från hjärnstammen och vandrar över hjärtat, lungorna, njuren och tarmen.”

  • Snarare tvärtom: den vandrar från tarmen och upp till hjärnstammen …

”Vagusnerven är en av de vägar som kroppen och hjärnan pratar med varandra i en medvetslös konversation. Mycket av denna konversation handlar om hur vi förhåller oss till andra. Mänskligt tänkande handlar inte främst om individuell beräkning, utan om socialt engagemang och samarbete.”

  • Socialt engagemang och samarbete är beroende av en god, således en balanserad, förmåga känna in stimuli via våra huvudaktörer men även via våra medaktörer – en obalans i tarmfloran utvecklar en obalans i nervsystemet och därmed i förmåga att känna in sig själv och sin omvärld

”En av ledarna på detta område är Stephen W. Porges från Indiana University. När du kommer in i en ny situation, hävdar Porges, reagerar din kropp. Din puls kan stiga. Ditt blodtryck kan förändras. Signaler går upp till hjärnan, som registrerar det ”autonoma tillståndet” du befinner dig i.”

  • Signalerna går upp till hjärnan via stimuli från de sinnen vi känner in oss själva, vår egen kropp och rörelse samt vårt förhållande till vår omvärlden med – utifrån vår upplevelse vi får vi stimuli agerar vi – reaktionen blir till ett sensomotoriskt minne, en erfarenhet som vi bär med oss, som utvecklar vår högst personliga medvetenhet om oss själva och vår omvärld …

”Kanske du går in i en social situation som känns välkomnande. Grönt ljus. Din hjärna och kropp blir beredda på en vänlig konversation. Men kanske känns personen framför dig hotande. Gult ljus. Du går in i fight-or-flight-läge. Din kropp förändras omedelbart. Ditt öra justerar sig till exempel för att höra höga och låga frekvenser – ett skrik eller ett kurr – snarare än mellanfrekvenser, mänskligt tal. Eller kanske hotet känns som en fråga om liv och död. Rött ljus. Din hjärna och kropp börjar stängas av.”

  • Hot/gult ljus – fight-or-flight-läge, innebär att stimuli via berörings- och balanssinnet samt via ljus, ljud och lukt ”slår på högsta växeln” och stimuli leder till att du agerar genom att slå till eller fly …

”Enligt Porges ”Polyvagal Theory” är begreppet säkerhet grundläggande för vårt mentala tillstånd. Människor som har upplevt trauma har kroppar som är mycket reaktiva mot uppfattat hot. De gillar inte offentliga platser med höga ljud. De lever i fight-or-flight-läge, stressade och oroliga. Eller, om de känner sig instängda och begränsade, blir de dumma. Deras röst och ton planas ut. Fysiska reaktioner formar vårt sätt att se och vara.”

  •  Exempelvis kan stimuli via beröring, vid en obalans, där överkänslighet för stimuli blir konsekvensen av obalansen i nervsystemet (som beror på obalans i tarmfloran/utarmad tarmflora) kan ge ett enormt negativt uttryck pga stor grad av överkänslighet och, istället för att beröring känns behagligt känns det allt från lite till mycket smärtsamt beroende av grad av överkänslighet/obalans (kallas allodyni vid nervskada) vilket, i sin tur, ger en erfarenhet av obehag i stället för behag av (lätt) beröring. Upplevelsen via detta stimuli kan, vid hög grad av överkänslighet för stimuli, utlösa ”fight” – individen slår till pga av den enorma smärta (ofta i form av brännande, skärande eller stickande känsla) som upplevs, ffa vid oväntad beröring.

”Lisa Feldman Barrett, från nordöstra universitetet, hävdar också att hjärnans huvudsyfte är att läsa kroppen och att reglera vad hon kallar kroppsbudgeten. Du kan se mobbning på lekplatsen. Din hjärna förutspår sedan din nästa åtgärd och snabbar på puls och andning för att hantera situationen. Du upplever dessa förändringar som känslor – oh, detta är rädsla eller oh, detta är ilska – eftersom din hjärna har skapat ett känslokoncept för att göra dessa fysiska förändringar meningsfulla.”

  •  Jag skulle vilja säga att balans i tarmflora och nervsystem tillser vilken balans, eller obalans, det är i de signaler som når fram till hjärnan och, utifrån den upplevelse som stimuli ger agerar individen. Detta blir till en erfarenhet som leder till ett minne som, i sin tur, utvecklar individens tankar och beteenden. Kroppsbudgeten styrs således av balans i tarmflora och nervsystem – inte av hjärnan. Minnesavtrycken, via utifrån kommande stimuli via ett eller flera sinnen, formar individens hjärna – och utifrån dessa minnen ”reglerar” hjärnan kroppsbudgeten.
  • Dina tidigare upplevelser via stimuli har bidragit till att utveckla dina känslor och erfarenheter – utifrån denna rädsla eller denna ilska, och vad din närmiljö lärt dig, agerar du när du ser att ett barn mobbas på lekplatsen. Känslokonceptet utvecklas utifrån dina egna, högst personliga upplevelser som grundar sig på din känslighet för stimuli som kan vara alltifrån normal till ”onormal” i form av olika grader av över- eller underkänslighet pga obalans i tarmflora och nervsystem. Dina upplevelser via stimuli har format dina känslor – känslokonceptet är utvecklat via stimuli från din känsel/känslighet och således inte av din hjärna. Hjärnan har samlat minnet, erfarenheten och tanken från stimuli via dessa upplevelser. ”Du kanske tror att det du ser och hör i vardagen påverkar vad du känner, men det är mest tvärtom: Det du känner förändrar synen och hörseln,” skriver Barrett i ”Hur känslor skapas.”
  • Det du känner formar dina upplevelser, erfarenheter, känslor och tankar vilket möjligen även, i viss mån, kan forma det du ser och hör. Området känsel påverkar förmåga att se och höra – ja, exempelvis är överkänslighet för ljus och ljud inte ovanligt i kombination med överkänslighet för stimuli via beröring (de”ligger inom samma” ektoderm). Och visst kopplar hörsel och syn ”på” när fight-or-flight-systemet slår på – plus att det du ser och hör i vardagen bemöts av de känslor du utvecklat tack vare din känsel – dessa känslor har byggt upp dina erfarenheter och tankar.

”När vi är riktigt unga känner vi mindre av känslokoncept. Små barn säger: ’Mamma, jag hatar dig!’ När de menar ’Jag gillar inte det här’ eftersom de inte har lärt sig sin kulturs begrepp för hat kontra dålighet. Men när vi blir äldre lär vi oss mer känslomässig granularitet (min översättning: förmågan att särskilja mellan känslor). Den känslomässigt kloka personen kan skapa distinkta upplevelser av besvikelse, ilska, trots, förbittring, grovhet och förvärring, medan det för en mindre känslomässigt klok person är alla synonymer för ’Jag känner mig dålig’.”

  • … distinkta upplevelser av besvikelse, ilska, trots, förbittring, grovhet och förvärring utvecklas ur en mer ”normalt” inkännande person – vid obalans i nervsystem (och tarmflora) utvecklas en ”mindre känslomässigt klok” person … våra sinnen formar våra personligheter!
  • Förstorade upplevelser av besvikelse, ilska, trots, förbittring, grovhet och förvärring kan, utan svårighet, utvecklas hos en individ som lider av kombinationen av svår över- och underkänslighet för stimuli via berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet

”En klok person kanske känner till de främmande orden som uttrycker känslor som vi inte kan namnge på engelska: tocka (ryska, ungefär för andlig ångest) eller litost (tjeckiskt, ungefär för elände kombinerat med hunger efter hämnd). Personer med hög känslomässig granularitet (förmågan att särskilja mellan känslor) svarar flexibelt på livet, har bättre mentala hälsoutfall och dricker mindre.”

  • En person som är ”mindre klok” på grund av avvikande känsel, som beror på avvikande balans i nervsystem och tarmflora, kan känna ångest och således ha mer erfarenhet av ångest än den kloka personen – individer med avvikande balans i nervsystem (och tarmflora) kan lättare känna in besvikelse, ilska och misslyckande samt få en viss grad av hunger på hämnd på/till de personer som gång på gång har påpekat/påtalat individens svårigheter att göra som andra gör. Denna individ har svårigheter att vara flexibel på grund av sin avvikande känsel (och avvikande balans i nervsystem och tarmflora) … de mentala hälsoutfallen påverkas negativt eftersom livet består av ett mer ständigt misslyckande med att göra som andra gör än att kunna göra som andra gör … alla misslyckanden i kombination med en obalans i nervsystem (och tarmflora) utvecklar, beroende av obalansens utbredning, bl.a. mer eller mindre sug efter socker och alkohol (eller andra beroenden) samt allt ifrån lätt till svårt behov av att döva sig själv genom att ex dricka …

”Om kroppsliga reaktioner kan särskilja (min översättning)/leda människor isär kan de också läka. Martha G. Welch från Columbia University pekar på vikten av att älska fysisk beröring, särskilt under de första 1 000 minuterna av livet, för att fastställa markörer för känslomässig stabilitet.”

  • Kroppsliga reaktioner avspeglar i individens känslighet där överreaktion skvallrar om överkänslighet för stimuli och underreaktion skvallrar om underkänslighet för stimuli via området känsel – ett barn med svår obalans i nervsystem (och tarmflora) kan inte älska beröring som, via stimuli, upplevs som brännande, skärande eller stickande … om barnet föds med svår överkänslighet för stimuli via beröring blir markörerna för känslomässig stabilitet rubbade

”Enligt det gamla bara-hjärnan paradigmet, hävdar Welch, sa vi människor att vi kunde självreglera våra känslor genom medvetet självprat. Men verklig känslomässig hjälp kommer genom samreglering. När en mamma och ett barn fysiskt håller varandra, harmoniseras deras kroppsliga autonoma tillstånd och kopplas samman på metabolisk nivå. Tillsammans flyttar de från separat nöd till ömsesidig lugn.”

  • Känslor går att begripa utifrån begreppet balans i nervsystemet utifrån kunskaper om vad en balanserad tarmflora kan åstadkomma – tarmflorans balans påverkas av vår kost, inre och yttre stress, antibiotika, vaccinationer etc. och utifrån de stimuli vi utsätts för:
  • Kerstin Uvnäs-Moberg har, genom sin forskning, visat att stimuli via beröringssinnet (vilket även är insidan av vårt mag- och tarmsystem) frisätter de hormoner, så kallade oxytocciner, som ”går till” lugn-och-ro-systemet … och bland annat därav kommer barnet, och modern, till lugn och ro vid exempelvis amning, omfamnning, massage etc. OM barnet har en överkänslighet för stimuli via barnet kan det bli svårt för barnet ta emot den omfamning som oftast sker vid amning och i stället för att komma till lugn och ro skriker barnet så fort modern lyfter upp det och möjligen än mer då hon omfamnar det. Det bästa är då att barnet får ligga mot ett fast underlag som madrass eller golv, och modern låter bröstet hänga över barnets ansikte utan att beröra barnet … förhoppningsvis kan barnet ta emot den beröring som bröstvårtan ger, eftersom det är så hungrigt, och stimuli via läppar kan sedan medverka till att munmotoriken, själva sugrörelsen tar fat OM barnet har en god känsel via led- och muskelsinnet …

”Welch har skapat något som kallas Welch Emotional Connection-skärmen, som mäter den känslomässiga kopplingen mellan mödrar och för tidigt födda barn. Genom att uppmuntra till denna typ av djupt viscerala anslutning under 18 månader kan hennes terapi mildra effekterna av autism.”

  • … djupt viscerala anslutning lär ju stå för djup ögonkontakt – och den är av stor vikt i vardagen. Idag lever barn och unga i fara för att få för lite ögonkontakt tack vare vårt mobilanvändande …
  • … autism är ett begrepp över de samlade symptom som kan ofta kan bero på obalans i tarmfloran vilket, i sin tur orsakar obalans i nervsystemet – där kombinationen överkänslighet för stimuli via berörings- och balanssinnet i kombination med underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet (således förutsättning för ögonmotorikens automatisering, vilken ofta är nedsatt pga brist på B12 och omega-3), kan påverka denna förmåga till relation negativt.

”När du går tillbaka och ser hjärnan och kroppen tänka tillsammans, verkar den gamla skillnaden mellan förnuft och känslor inte vara meningsfull. Din uppfattning om världen formas av de förutsägelser din hjärna gör om dina fysiska autonoma tillstånd.”

  • Lite svårt begripa vad han egentligen menar – vad tänker du? Jag menar att din uppfattning om världen formas av de förutsägelser din hjärna gör med hjälp av stimuli via din känsel, således via stimuli från berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet men även via stimuli från ljus, ljud, lukt och smak. Dessa stimuli, som ger dig upplevelser som är högst personliga utifrån vilken känslighet du har,  benämner han som ”dina fysiska autonoma tillstånd” eftersom det är tillstånd som kommer utifrån de upplevelser, erfarenheter och tankar du skapat utifrån din känslighet för dessa stimuli.

”Du ser också hur viktigt det är att lära känslomässig granularitet, något som vår kultur nästan inte uppmärksammar oss på.”

  • Känslomässig granularitet, således förmågan att särskilja mellan känslor – och känslighet, är kunskaper som vår kultur har förnekat oss att uppmärksamma i över 20 år – det skulle sättas minst en, helst flera neuropsykiatriska eller psykiatriska diagnoser på symptomen. Det är dags att släppa fram dessa kunskaper NU – men de utgör naturligtvis ett hot mot läkemedelsindustrins och livsmedelsindustrins inkomster! Frågan är vilket vi vill tjäna: människans hälsa eller industrins enorma vinstintressen vilket främjas av att människans sjukdomar bevaras/vårdas?

”Du ser också att vi inte separerar hjärnor och kollar varandra coolt, avslappnat. Vi är fysiska individer, djupt interagerar med varandra. Den viktiga kommunikationen sker på en mycket djupare nivå.”

  • Ja, han nämnde det ju själv; ”Det du känner förändrar synen och hörseln,” skriver Barrett i ”Hur känslor skapas.”
  • Således: känslor skapas utifrån vad vi känner och vår förmåga känna in är högst personlig – där forskning visat att obalans i tarmflora utvecklar obalans i nervsystemet – där min hypotes är att denna obalans kan påverka vår känsel:
  • när vi förändrar vad vi äter och dricker förändrar vi balansen i tarmflora och nervsystem vilket oftast (till någon bevisat motsatsen) påverkar vår förmåga att känna in oss själva och vår omvärld;è  förändring av balans i tarmflora och nervsystem förändrar vår förmåga känna in oss själva och vår omvärld, vilket avspeglar sig i den förändring som sker i våra fysiska och psykiska beteenden;
  • vi får en förändring i vår förmåga att agera i livets dagliga aktiviteter och relationer! Utifrån vad vi känner, hur känsliga vi är för stimuli, agerar vi:
  • överreaktion skvallrar om överkänslighet för stimuli och underreaktion skvallrar om underkänslighet för stimuli;
  • Avvikande känsel är egentligen inte svårare att förstå sig på än avvikande syn och/eller avvikande hörsel:
  • Avvikande känsel gör att vi som lider av det avviker i våra fysiska och/eller psykiska beteenden;
  • Barn och unga med avvikande känsel har ett speciellt behov av bemötande som måste tillgodoses på ett så tidigt stadium som möjligt OM vi ska kunna hjälpa dem agera i livets dagliga aktiviteter och reaktioner som andra individer gör – vilket i sin tur medverkar till att vi minskar risken för dem att utveckla utanförskap, skolk och psykisk ohälsa!

Läs om forskningsartikeln här: Hur känslor skapas

ACHIM – ett mikrobiota som ger möjligheter till tillfrisknad

5 svar

ACHIM är ett mikrobiota, en kultur av probiotiska tarmbakterier, som ger individer med avvikande balans i tarmflora, kropp och knopp, möjligheter till ett friskare liv!

ACHIM ett mikrobiota

ACHIM är ett mikrobiota – en ansamlig av bakterier som är beroende av varandra för god balans, så kallad eubios, i individens tarmflora

ACHIM är, i princip, en gammal beprövad och hederlig metod som veterinärer och bönder har använt sig av enormt länge:

i princip så ”slänger man in” ett mikrobiota, en samling av tarmbakterier, från den friska till den sjuka individen – således typ ”en klick med bajs” i spannen med mjölk till det djur som utvecklat svår diarré. Det har alltid fungerat bra utarmad tarmflora, så kallad dysbios eller avvikande tarmflora!

Professor Tore Midtvedt fick patent på sin mikrobiota i maj 2016. Den har visat sig ge enormt positiva konsekvenser för många av de patienter som varit med i forskningsstudierna:

…  men det blir ju ingen större uppmärksamhet eftersom det inte handlar om något läkemedel, bara bajs, som gör individen friskare inom loppet av några veckor till månader, individer som lidit av Mb Chron, IBS, autism, systemisk skleros och andra så kallade autoimmuna sjukdomstillstånd.

Dagens forskning visar att avvikande tarmflora utvecklar avvikande beteenden

Dagens forskning visar att avvikande tarmflora utvecklar autoimmuna sjukdomstillstånd … dit bl.a. autism kan räknas in …

Systemisk skleros sägs vara en autoimmun, och dödlig, sjukdom som bl.a. Gunhild Stordalen kunnat ta sig ur med hjälp av ett medicinskt experiment som bestod av stamcellsimplantat – det blev till stora rubriker i media emedan professor Tore Midtvedts resultat, där 50% av de med systemisk fibros blev friskare med hjälp av ACHIM, inte gav några stora rubriker alls! Så nu, Gunhild, gäller det att du är rädd om, och håller, din tarmflora i balans!

NU, just nu, ska jag försöka jobba med mitt eget som bland annat innebär att jag hjälper till med att förmedla ACHIM till de som själva inte orkar att hämta hem ACHIM. Just NU har jag ledig helg – förhoppningsvis ska jag då kunna fokusera på mitt eget, vilket jag knappt klarat av att göra under hela hösten. Men nu mår jag bättre än jag gjort på fem år – detta efter att jag tog ett eget mikrobiota i form av ACHIM i början av december. Jag hoppas innerligt att mitt välmående håller i sig!