Mat i skolan

Till vårt barns skola.

Begäran om mat

Av etiska skäl, miljöskäl och hälsoskäl begär vi att vårt barn

________________________________ född ______________ som är elev vid

_______________________________________ skola får mat enligt sitt speciella behov enligt vår, föräldrarnas, begäran – allt enligt skollagens, Livsmedelsverkets, Socialstyrelsens samt Jordbruksverkets bestämmelser.

Vi begär att skolan serverar vårt barn mat som är fri från gluten/mjöl-, kasein/mjölk-, soja- och sockerprodukter. Kosten ska enligt Skollagen vara näringsriktig

Eftersom beprövad erfarenhet och vetenskap har visat att barn och unga med avvikelser i beteenden mår bra av ovan given kost, så kallad GFKFSF-diet, har vi nu infört denna kost till vårt barn – något som nu visat sig ge så pass positiva resultat att vi finner det oetiskt att ge vårt barn den kost som har en negativ inverkan på vårt barns utveckling av beteenden, något som har påverkat vårt barns förmåga delta i livets dagliga aktiviteter och relationer negativt.

Det har även visat sig att vårt barn mår bra av att låta bli äta ägg, quinoa och spenat. Vi förutsätter att skolan håller sig så långt det är möjligt till ekologiska produkter och närodlad mat – för alla barns bästa. Skollunchen bör enligt Livsmedelsverket innehålla 25-35 % av dagens energi

Det bör beaktas att socker i dag anses vara en minst lika farlig drog som opium samtidigt som det bör beaktas att proteiner från mjölk- och mjölprodukter, vid en proteinintolerans, bryts ned till opioida peptider – vilka har en morfinliknande effekt på nervsystemet. Forskning: http://npif.no/index.php/forskning/struktur-av-opioide-peptider-fra-mat

Läs gärna mer om betydelsen av den här kosten på bland annat Norsk Protein Intoleranse Forenings hemsida, en förening vars läkare stödjer sig på mycket starkt beprövad erfarenhet och forskning, http://npif.no/index.php/var-mat-var-behandling och använd er gärna av böckerna ”Kärnfrisk mat” och ”Mat för barn och unga med autism och ADHD”.

Föräldrarna bestämmer vad som ska serveras – varken skola eller politiker kan bestämma vad mitt barn skall äta. Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer står det på sid. 23, att ”Föräldrarna bestämmer vad som ska serveras och barnet hur mycket det vill äta av den mat som serveras.” Se ”Livsmedelsverkets BRA MAT FÖR BARN 0-5 ÅR – Handledning för barnhälsovården” http://www.slv.se/upload/dokument/mat/kostrad/personalhandledning_bhv_barn_0_till_5.pdf


Som följd av FN:s Barnkonvention, se nedan, och de bestämmelser som råder, se ovan, har vi föräldrar tillsammans med skolan ansvaret för att vårt barn inte skadas eller far illa av maten i skolan. Därför ska vårt barn få mat i skolan som ger vårt barn möjligheter till en positiv utveckling av vårt barns beteenden och vårt barns möjligheter att delta i livets dagliga aktiviteter och relationer.

 

Ort___________________________________            Datum 20____ – ____ – ____

______________________________________           _________________________________

Vårdnadshavare                                                              Vårdnadshavare

 

För ytterligare informationsbakgrund – var vänlig kontakta undertecknad – idé till denna text är sprungen ur det intyf som jag fann på Dr Björn Hammarskölds sida

____________________________________________________________________________________________________

FN:s Barnkonvention

– viss text har markerats, genom att kursiveras, av undertecknad

Artikel 2. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

Artikel 3. Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ.

Artikel 4. Konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser försöka förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. När inte resurserna räcker till bör man söka lösningar genom internationellt arbete.

Artikel 5. Konventionsstaterna skall respektera det ansvar och de rättigheter och skyldigheter som tillkommer föräldrar eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet.

Artikel 6. Varje barn har rätt till liv, att överleva och att utvecklas.

Artikel 16. Inga barn får utsättas för godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- eller familjeliv. Barnet har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden eller angrepp.

Artikel 18. Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets utveckling och uppfostran. Barnets bästa ska för dem komma i det främsta rummet.

Artikel 19. Barnet har rätt att skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar, andra vårdnadshavare eller annan person.

Artikel 23. Varje barn med fysiskt och psykiskt handikapp har rätt till ett fullvärdigt liv som säkerställer dess värdighet, främjar självförtroendet och möjliggör dess aktiva deltagande i samhället.

Artikel 24. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Alla länder skall arbeta för att minska spädbarnsdödligheten och bekämpa sjukdomar, undernäring och avskaffa traditionella hälsofarliga sedvänjor. Gravida och nyblivna mammor har rätt till hälsovård.

Artikel 27. Varje barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. De som har huvudansvaret för barnet ska se till att de levnadsvillor som är nödvändiga för barnet uppfylls. Konventionsstaterna ska bistå föräldrar eller annan ansvarig för barnet med hjälp, för att uppfylla barnets behov. Konventionsstaterna ska vidta åtgärder för att driva in underhåll från föräldrar eller andra som har ekonomiskt ansvar för barnet.

Artikel 31. Barnet har rätt till lek, vila, fritid och rekreation samt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet.

Artikel 33. Barnet har rätt att skyddas från olaglig användning av narkotika[3].

Artikel 36. Barnet skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada barnet

Artikel 39. Barnet som blivit offer för vanvård, utnyttjande, försummelse, tortyr, väpnade konflikter eller annan omänsklig behandling har rätt till rehabilitering och social anpassning.

 

Sussie Olofsson

leg arbetsterapeut & neuropedagog

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.