Kategoriarkiv: Avvikande tarmflora

Området känsel styr våra känslor och utvecklar våra beteenden

Området känsel programmerar våra fysiska och psykiska beteenden – hur vi agerar fysikt och psykiskt.

Området känsel balanseras av balansen i vår tarmflora. Området står för vår förmåga känna in oss själva och vårt förhållande till vår omvärld.

Obalans i vår tarmflora (microbiota), så kallad dysbios, utvecklar obalans mellan signalsubstanserna i nervsystem inklusive hjärna.

En avvikande förmåga känna in sig själv och sin omvärld, vilket avspeglar sig i individens beteenden, skvallrar om en avvikande känsel – avvikelsen är allt från mycket nedsatt till lite nedsatt (underkänslighet) alternativt mycket överkänslig till lite överkänslig. Vi ser således en underreaktion eller överreaktion för stimuli vilket således skvallrar om obalans i tarmflora/microbiota inklusive nervsystem och hjärna.

För god balans i tarmflora/microbiota krävs artegen föda – således paleokost som är balanserad vilket innebär att den är ekologisk och utan tillsatser.

Avvikelser i individens fysiska och/eller psykiska beteenden skvallrar om avvikande balans i nervsystemet vilket, i sin tur, skvallrar om obalans/dysbios i tarmflora*. Avvikande beteenden = Dysbios/Obalans i tarmflora.

Se bild på trädet!

Stimuli via berörings- balans- samt led- och muskelsinnet plus via ljus, ljud, lukt och smak får individen att reagera och agera – vilket vi benämner beteenden. Beteenden kan vara både fysiska och psykiska eller antingen eller.

Balanserat nervsystem ger ett balanserat beteende, vilket ses som normalt eftersom det ej avviker från normalpopulationen. Han/hon är som alla andra – således uppför sig individen som gemene man gör och kan göra som alla andra gör.

Bild på BLOMMAN placeras här!

Hot mot balans i tarmflora/microtiota är exempelvis:

* icke artegen föda – där kan exempelvis nämnas mat som grott på konstgödsel, mat som besprutats med bekämpningsmedel, tillsatsmedel i maten etc.

* näringsbrist

* mediciner inklusive vacciner

*för lite sömn

* viss stress

* andra gifter och brister.

ADHD-diagnos och ADHD-medicinering har ökat markant …

Reflektion över debattartikel, Alltför många barn får ADHD-mediciner för lättvindigt, i GP:

Skenande psykisk ohälsa eller sjukvårdens misstag att inte ta reda på orsak till barnets symptombild ?

Psykisk ohälsa har ökat med 1000 procent hos flickor, enligt artikeln och man uppger att det i dag medicineras 7 0000 barn och unga med ADHD-medicin!

Sjukvårdens behandlings strategi nu för tiden är, enligt artikelförfattarna, läkemedel i ”första linjen” – något som, för mig, skvallrar om massiv okunskap inom dagens medicinstyrda sjukvård!

Barnets sviktande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter och överaktivitet skvallrar om avvikande balans i nervsystem inklusive hjärna vilket, i sin tur, skvallrar om avvikande balans i barnets tarmflora, så kallad dysbios, på grund av gifter och brister. Det bör påpekas att även det är vetenskapliga kunskaper precis som de andra tre kunskaperna – stress, psykosocial belastning och psykiska trauman – som de nämner i debattartikeln. De två sistnämnda leder ju, i sig, till det de nämner först, således till mer eller mindre stress.

Dysbios stör balansen i nervsystem inklusive hjärna. Avvikande balans i nervsystem inklusive hjärna utvecklar, i sin tur, avvikande beteenden. I artikeln talar man om Neuro Developmental Disorders – förkortas möjligen NDD … vilket står för utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser eller diversity, således olikheter, enligt artikeln.

Passus om diagnoskriterier och diagnostisering

I USA följer de, om jag förstått saken rätt, oftast diagnoskriterier enligt ICD-10. Socialstyrelsen skriver att det primära syftet med sjukdomsklassifikationen ICD (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems), är att möjliggöra klassificering och statistisk beskrivning av sjukdomar och andra hälsoproblem som är orsak till människors död eller kontakter med hälso- och sjukvården.

Socialstyrelsen skriver vidare att ”För klinisk diagnostik inom psykiatri används huvudsakligen DSM, som i många fall ger möjlighet till mer preciserade bedömningar av enskilda patienter. Man behöver dock notera skillnaden mellan att ställa en diagnos och att koda en diagnos. Socialstyrelsen bestämmer inte om eventuell användning av DSM i klinisk verksamhet.”

Enligt mig bör man se barnets symptombild – den vi lärt oss, via läkemedelsindustrins hårda styrning och utbildning av sjukvården sätta namn i form av diagnoser på – som ett hälsoproblem under tiden som man utreder och behandlar med utbildning/information om barnets speciella behov av bemötande vad gäller bland annat kompensation och stimulering.

OM det vore fel på dessa barns hjärnor

OM det vore fel på dessa barns hjärnor – som begreppet NPF (Neuro Psykiatrisk Funktionsnedsättning) står för – skulle det inte gå att förändra dessa barns avvikande beteenden i vissa av livets dagliga aktiviteter (ADL) och livets dagliga relationer (RDL) inom loppet av några veckor till månader med hjälp av daglig och anpassad kompensation och daglig och anpassad stimulering – vilket det de facto gör när den är individuellt anpassad (se nedan) utifrån bedömning!

Barnets avvikande beteenden i vissa av livets dagliga aktiviteter och relationer

I många fall kan man se det som en omognad, vilket nämns i artikeln, men även ord som för hårt hållen alternativt beskyddande föräldrar, föräldrar som inte uppfostrat sitt barn mm. kan förekomma när personal försöker bedöma varför barnet inte har utvecklat sig som andra barn gör.

Barnets avvikande utveckling beror dock oftast på en avvikande balans i barnets tarmflora, så kallad dysbios, vilket i sin tur utvecklar avvikande balans i barnets nervsystem inklusive hjärna vilket, i sin tur, utvecklar avvikande fysiska och/eller psykiska beteenden.

Anpassad pedagogik

I artikeln nämner man även anpassad pedagogik. Anpassad pedagogik handlar inte allt för sällan om ovan nämnda anpassad kompensation – och även även viss anpassad stimulering. Anpassningar skall vara individuellt anpassade utefter barnets dolda funktionshinder inom området känsel – vilka i sig leder till utveckling av vad man i artikeln benämner utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser. Dessa utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser kan således oftast balanseras upp inom loppet av 3 till 7 månader med hjälp av insatta åtgärder som kompensation och stimulering!

Risk- och orsaksfaktorer

Risk- och orsaksfaktorer är helt enkelt de gifter och brister som vi dagligen utsätter barnet för. Enbart mjöl-, mjölk- och sockerprodukter kan ju, i sig, i en redan obalanserad kropp (tarm- och nervsystem) utveckla en kropp som är i ständig stress på grund av att kroppen försöker rensa ut alla gifter som tillförs den. Jämför med en kropp som blivit utsatt för för mycket alkohol. Vi är alla olika. en del berörs inte av två stora glas medan andra kan bli sjuka i någon dag eller två osv.

Nämnda åtgärder, i artikeln och i denna reflektion, ska definitivt ges högsta prioritet och ingå i första linjens behandling eftersom barn föds med behov av bra mat – där barnets speciella behov måste tillgodoses – liksom bra näring och roliga rörelseaktiviteter. Barn föds oftast inte med speciellt behov av mediciner. Barns positiva utveckling sker genom God Vård där man tar hänsyn till barnets speciella behov av bemötande – vilket gav strålande behandlingsresultat mellan 1985 till 1998. Den skenande ohälsan växer i takt med onyttigt levnadsstil i samhället.

 

https://www.gp.se/debatt/alltf%C3%B6r-m%C3%A5nga-barn-f%C3%A5r-adhd-mediciner-f%C3%B6r-l%C3%A4ttvindigt-1.90256980

Är du beroende av vete? Gluten kan göra dig väldigt sjuk!

Beroende av vete gör dig sjuk

Redan på 1960-talet kom den forskning (illustreras med hjälp av de två labplattorna) som påvisade vad många redan visste genom bland annat beprövad erfarenhet – men dessa kunskaper har effektivt tystats ned genom sjukvårdens idoga förnekande av dessa kunskaper under de senaste 60 åren!

Dagens vete, själva glutenet, förstör balansen i vår tarmflora, vårt immunförsvar

Våra industrialiserade och moderna mjölprodukter har, liksom våra industrialiserade och moderna mjölkprodukter, en förödande effekt på vår tarmflora och vårt immunförsvar – något som i sin tur utvecklar en massa olika symptombilder – se nedan. De symptombilder som utvecklas av vår processade kost beror, med största sannolikhet, bland annat på vilken balans vi har i vår tarmflora, således i vårt immunförsvar, när vi drabbas.

Professor Tore Midtvedts samlade, och mångåriga, forskning vittnar om hur obalans i vår tarmflora, vårt immunförsvar påverkar utvecklingen av de symptombilder som utvecklas av en tarmflora i obalans, dysbios – eller, som forskarna bakom dokumentären ”Guldet i dina tarmar” benämner det: en utarmad tarmflora.

Forskning Kasein och gluten utarmar tarmfloran

Forskning visade tidigt att mjöl/gluten och mjölk/kasein utarmade tarmfloran – således tog död på många av våra livsviktiga tarmbakterier

 

Professor Tore Midtvedts pedagogiska microbiotaträd

Bilden illustrerar de samlade kunskaperna om de senaste 9 till 12 årens forskning om dysbios och utveckling av våra sjukdomar.

En utarmad tarmflora (illustrerat med hjälp av trädets rötter) ger sig till känna med hjälp av olika symptombilder (illustrerat med hjälp av av trädets grenar och kvistar) som vi inom sjukvården fått lära oss att sätta namn på i form av olika diagnosnamn – namn på de symptombilder som således utvecklas på grund av en utarmad tarmflora, dysbios.

 

Olika symptombilder som utvecklas av vetet sätter vi namn på i form av diagnosnamn

… som exempelvis fetma, diabetes, hypertension/högt blodtryck, hjärt- kärlsjukdomar, demens, cancer, ADHD och autism – se professor Tore Midtvedts bild.

Dagens industriellt framtagna mjölprodukter (och mjölkprodukter) tar således sakta men säkert våra liv – liv som sjukvården påstår sig vilja göra friskare med hjälp av mediciner när vi, i själva verket, kan göra oss friskare med hjälp av artegen, ekologisk föda!

Vår framlidne Dr Karl Reichelt var, via Rikshospitalet i Oslo, tidig med att påvisa det beroende, och övriga symptombilder, som de opioida peptiderna var en av de bidragande orsakerna till.

Kostens enorma betydelse för ett friskare liv har varit känd sedan länge

Litteratur om detta har funnits under många, många år, här några gamla höjdare plus en artikel där professor Martin Ingvar, för si så där en tiotal år sedan, lyfte fram vikten av kostens betydelse för den psykiska hälsan!

Dagens processade veteprodukter är beroendeframkallande – vilket även dagens processade mjölkprodukter är!

Någon tjänar pengar på våra sjukdomar!

Dessa kunskaper, om kosten, har dock vår sjukvård uteslutit under allt för många år – är det svårt inse att vissa verksamheter och industrier tjänar enormt mycket pengar på våra folksjukdomar!?

Äntligen måste han, han som är en av de som har makten inom sjukvården, Martin Ingvar, erkänna att kosten har betydelse för vår psykiska hälsa

Stenålderskost är den kost som med största sannolikhet passar ditt barn bäst

Staffan Lindeberg, docent i allmänmedicin, doktorerade genom att studera folket på Kitava, Trobrianderna, Papaya Nya Guinea – total frånvaro av autoimmuna sjukdomar!

 

 

 

 

 

 

 

 

Beroendeframkallande

Enligt Dr Karl Reichelts forskning utvecklas beroendet på grund av de opioida peptider som bildas via gluten (och kasein) – de opioida peptiderna har en morfinliknande effekt på vårt nervsystem inklusive hjärna! Ett beroende som, enligt egna erfarenheter, kan utveckla känsla av hunger alternativt känsla av icke hunger.

O

 

Påskynda tillfrisknandet med hjälp av anpassad kost och kosttillskott

Ett tillfrisknande kan, bevisligen, påskyndas med hjälp av olika former av kosttillskott – där höga doser av vitaminer, mineraler, tarmbakterier och fettsyror är av yttersta vikt för att vårt immunförsvar ska kunna balansera upp sig så snabbt som möjligt! Den artegna kosten gör sedan sitt för att hålla tarmflora och immunförsvar i bättre balans!

Tarmforskare varnade för katastrofen som var på väg!

Redan förra hösten varnade tarmforskarna för den katastrof som var på väg, katastrofen kommer framförallt att drabba våra barn och unga som nu går in i livet med en mycket utarmad tarmflora – men vår sjukvård lyssnade, som vanligt, inte på dessa forskares kunskaper!

Vi vanliga medborgare fick dessa forskares varnande ord om att vår utarmade tarmflora, och vårt kraftigt försämrade immunförsvar som nu är i ett katastrofalt läge, genom dokumentären ”Guldet i dina tarmar” som sändes via Vetenskapens värld redan förra hösten! OBS! Dokumentären går endast att se i tio dagar till!

Sjukvårdens, och våra hälsomyndigheters, skyldigheter

Sjukvårdens personal är, enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL samt Patientlagen, PL, skyldiga hålla sig uppdaterade inom forskning och beprövad erfarenhet för att kunna ge bästa tänkvärda vård till oss samhällsmedborgare samtidigt som de är skyldiga lyssna in patientens önskemål om vilken metod patienten vill välja av de metoder som patienten ska få presenterad för sig.

Grunden till min evidensbaserade praktik byggdes under de år vi skulle följa HSL och PL samt arbeta enligt Evidensbaserad praktik- idag är det tydligen kutym att INTE följa dessa lagar och regler inom våra sjukvårdande verksamheter

 

 

 

Förstoppning blivit, och blir, vanligare hos små barn

”Nu pågår flera studier för att utreda om det har samband med att svenska barn går allt längre upp i åren med blöja. På 70-talet var de flesta barn blöjfria vid två års ålder. Nu har det förskjutits till tre, fyra år. Orsaken man ser är att dagens blöjor helt enkelt är lite för bra, enligt Anna-Lena Hellström, professor eremita vid Göteborgs universitet som forskat på ämnet i många år. Forskarnas teori är att barnets blöjvanor kan leda till förstoppning

Forskarnas teori är, i mina öron, sorglig och banal

Min reflektion är att dessa forskares teori är sorglig och banal eftersom de inte nämner ett ord om all den beprövade erfarenhet och forskning som visar att bakgrundsorsaken till hård mage och förstoppning kan vara en utarmad tarmflora – något man idag vet kan utvecklas pga kejsarsnitt och/eller den kost som barnet föds upp med hjälp av. Antibiotika-/penicillinbehandling eller viss annan medicinering tycks däremot leda till tvärtom – diarré.

Det som händer, med hjälp av den kost som förorsakar förstoppning eller hård mage, är att tarmfloran kommer i obalans, vilket kan benämnas utarmad tarmflora, obalans i tarmfloran eller med ordet dysbios. Se mer om detta under nästa stycke.

Förstoppning och hård mage ökar bland barn

Parallellt med den utvecklingen, att svenska barn går allt längre upp i åren med blöja, ser man också att fler barn behöver söka vård för förstoppning. ”Det finns inga entydiga siffror på hur mycket vanligare det är, men det råder en samstämmighet bland forskare och barnläkare att så är fallet.”

Inte enbart hård mage ökar – de senaste 7-10 årens forskning visar att dysbios, således utarmad tarmflora, har ökat markant. Forskarnas ovanstående teori om barns utveckling av hård mage/avföring ser jag då som sorgliga och banala – detta utifrån all den beprövade erfarenhet och forskning som visar att utarmad tarmflora, dysbios, ökar och visat sig bland annat kunna leda till hård mage. Redan under 1960-talet lyfte forskningen fram hur mjöl- och mjölkprodukter utarmar vår tarmflora.

Forskning Kasein och gluten utarmar tarmfloran

Forskning visade tidigt att mjöl/gluten och mjölk/kasein utarmade tarmfloran – således tog död på många av våra livsviktiga tarmbakterier

Forskning visar att dysbios är en av bovarna bakom hård mage

Professor Tore Midtvedt, och hans forskarteam på KI, har visat att en tarmflora i obalans, dysbios, är en av bovarna bakom hård mage/avföring. Lyssna till hans historia bakom forskningen här – likaså har de forskare som fanns med i dokumentären via Vetenskapens värld, Guldet i dina tarmar (den finns kvar att beskåda fram till 16 maj månad 2020 – men sådana informativa filmer får inte stanna kvar på nätet) visat att beroende av vilka tarmbakterier som finns kvar i en utarmad tarmflora så kan ett av symptomen bli hård avföring, ett annat symptom kan bli väldigt lös, vattnig avföring.

Beprövad erfarenhet, bland annat från medlemmarna i fd Norsk Protein Intoleranse Forening – en förening – en förening som bland annat hade stöd från Dr Karl Reichelt och andra kända läkare som exempelvis Dr Gunnar Brönnstad och Dr Geir Flatabö under hela sin uppbyggnad – numera heter den föreningen Mat og Atferd. Medlemmarnas samlade erfarenhet har bland annat samlats in av hemsidan Uten gluten og melk och av Norsk Filmpraksis

Känt faktum är att mjölkprodukter utvecklar hård mage, att skummjölkspulver gömmer sig i de flesta processade produkter samt att tillägg och välling är stora bovar med mycket förrädiskt skummjölkspulver i – där bland annat professor Charlotte Erlanson Albertsson i Lund gått ut och varnat för att den process som används för att framställa skummjölkspulver till tillägg och välling är en av de bakomliggande riskfaktorerna för att barn idag utvecklar diabetes i tidig ålder

Vad ska man undvika för att försöka balansera upp barnets tarmflora?

Undvik mjölkprodukter av alla de slag – observera att dessa produkter även ingår i exempelvis tilläggsersättning, välling, näringstillskott, smör, ost, glass, godis mm. En stor bov i dramat kan vara de förtjockningsmedel som bland annat finns i glass – detta har, enligt den forskning som redogjordes för i dokumentären Guldet i dina tarmar, visat sig vara väldigt förrädiskt för balansen i tarmen.

Andra faktorer som visat sig vara förrädiska och vara orsaker till utarmad tarmflora, som således riskerar utveckla ovanligt hård mage (alternativt ovanligt lös mage) och många av våra så kallade autoimmuna sjukdomarna och andra sjukdomar – se bilden på trädet – är bland annat kejsarsnitt, antibiotika-/penicillinkurer, vaccin och en del andra mediciner, vår processade kost som bland annat innehåller förtjockningsmedel, bekämpningsmedel mm. mm.

Dagens forskning visar att avvikande tarmflora utvecklar avvikande beteenden

Dagens forskning visar att avvikande tarmflora utvecklar diarré eller hård mage, sjukdomar, avvikande beteenden

Utarmad tarmflora, dysbios, kan behandlas och ofta leda till gott resultat

Genom en livsstilsförändring, som innebär daglig och anpassad kost med kosttillskott, kan en ganska så god balans uppnås i barnets tarmflora och nervsystem – ibland räcker det inte med detta eftersom tarmfloran varit så pass utarmad, och efter 3-6 månader känner man sig inte riktigt nöjd med det resultat som visar sig. Då kan man prova med ACHIM (Anaerob Culture of Human Intestinal Microbiota) – ACHIM är ett mikrobiota och ska inte jämföras med fekal transplantation eller bajsimplantat. ACHIM kan liknas med ett bredspektrum av probiotiska bakterier, ett cluster av tarmbakterier som lever i balans med varandra. Behandlingsresultaten har varit allt från inga till mycket fina resultat utan några biverkningar.

Läs de här solskenshistorierna om vad som händer när mjöl- och mjölkprodukter tas bort från barns och ungas meny !

Hur känslor skapas – de skapas utifrån vår känsel

Hur känslor skapas – jag hävdar att de skapas utifrån vår känsel. Nya forskningsrön visar på hur känslor skapas och bygger på kunskaper om hjärna-kropps-tänkande.

Eftersom jag har arbetat med avvikande känsel, sinnenas samspel och känslor sedan 1985 har jag inte kunnat undvika att kommentera/reflektera över artikeln, steg för steg, vilket gör att själva artikeln är uppdelad och inkluderad med citattecken. Jag har försökt, så gott jag kan, att översätta artikeln till svenska – själva länken finner du längst ned på sidan.

Länken till den här positiva forskningsartikeln har jag erhållit via en psykolog på BUP 2020-01-08.

Avvikande känsel riskerar utveckla avvikande känsla för stimuli via beröring

Jag vill inleda med att ökade kunskaper om området känsel kommer att eliminera, således minska risken för våra barn och unga att utveckla avvikande fysiska och psykiska beteenden, utanförskap, skolk och psykisk ohälsa!

Artikeln om hur våra känslor skapas bemöts av undertecknad, steg, för steg:

”Det har varit en guldålder för hjärnforskning. Vi har nu fantastiska hjärnskanningar som visar vilka nätverk i hjärnan som går upp under olika aktiviteter. Men denna betoning på hjärnan har subtilt matat illusionen om att tänkande bara sker från nacken och uppåt. Vi har blivit matade med illusionen om att de avancerade delarna av vårt tänkande är de ”rationella” delarna uppe som försöker kontrollera de mer ”primitiva” delarna nedanför hjärnan.”

  • Nätverk i hjärnan går inte upp utan stimuli via vår känsel – vår känsel omfattas av de tre huvudaktörerna berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet men även de fyra sinnen som vi känner in stimuli via ljus, ljud, lukt och smak med, våra medaktörer – som vi kan klara oss utan men så länge vi får behålla dem är vi tacksamma – bidrar till vår förmåga att kunna känna in oss själva och vår omvärld. Huvudaktörerna inom området känsel, de aktörer som står för vår förmåga känna in och, utifrån stimuli, kunna agera snabbt och precist i livets dagliga aktiviteter och relationer – benämns med ordet haptisk perception – kan vi dock inte klara oss så bra utan. Är vi blinda, eller döva, använder vi oss av vår känsel – har vi avvikande syn eller hörsel kan vi kompensera mycket med hjälp av vår känsel. Detsamma gäller om vi har avvikande känsel – då kan vi kompensera med hjälp av vår syn och hörsel.
  • För oss som arbetat utifrån dessa kunskaper sedan slutet av 1980-talet – detta tack vare våra samlade kunskaper utifrån bland annat Jean Ayres och arbetsterapi, Feldenkrais och fysioterapi samt Castillo Morales och logopedi – har det varit en tuff kamp att försöka lyfta fram hur positiv utvecklingen oftast blir för de barn och unga som inte har förmåga att göra som andra barn och unga gör i livets dagliga aktiviteter och relationer när de får sina speciella behov av kompensation och stimulering tillgodosedda utifrån dessa kunskaper!
  • kompensation och stimulering ska vara daglig och anpassad till individens dolda funktionshinder respektive behov av sensomotorisk stimulering – kompensation sker med hjälp av psykiska och fysiska anpassningar och stimulering sker via anpassad kost med kosttillskott och rörelse. Kompensationen ger individen möjligheter att lyckas, känna att de kan, att de duger och blir sedda – den är exempelvis jämförbar med glasögon och hörselslinga. Stimuleringen ger möjligheter till balans i individens tarmflora och nervsystem. Stimuleringen hjälper barnet komma i balans och möjligheter kunna göra som andra barn gör inom loppet av 3 till 6 månader.

”Så det är intressant att beskåda hur många forskare som nu fokuserar på det tänkande som inte händer i hjärnan utan i tarmen. Du har nervceller spridda genom ditt inre och det ökar uppmärksamheten på vagusnerven, som kommer ut från hjärnstammen och vandrar över hjärtat, lungorna, njuren och tarmen.”

  • Snarare tvärtom: den vandrar från tarmen och upp till hjärnstammen …

”Vagusnerven är en av de vägar som kroppen och hjärnan pratar med varandra i en medvetslös konversation. Mycket av denna konversation handlar om hur vi förhåller oss till andra. Mänskligt tänkande handlar inte främst om individuell beräkning, utan om socialt engagemang och samarbete.”

  • Socialt engagemang och samarbete är beroende av en god, således en balanserad, förmåga känna in stimuli via våra huvudaktörer men även via våra medaktörer – en obalans i tarmfloran utvecklar en obalans i nervsystemet och därmed i förmåga att känna in sig själv och sin omvärld

”En av ledarna på detta område är Stephen W. Porges från Indiana University. När du kommer in i en ny situation, hävdar Porges, reagerar din kropp. Din puls kan stiga. Ditt blodtryck kan förändras. Signaler går upp till hjärnan, som registrerar det ”autonoma tillståndet” du befinner dig i.”

  • Signalerna går upp till hjärnan via stimuli från de sinnen vi känner in oss själva, vår egen kropp och rörelse samt vårt förhållande till vår omvärlden med – utifrån vår upplevelse vi får vi stimuli agerar vi – reaktionen blir till ett sensomotoriskt minne, en erfarenhet som vi bär med oss, som utvecklar vår högst personliga medvetenhet om oss själva och vår omvärld …

”Kanske du går in i en social situation som känns välkomnande. Grönt ljus. Din hjärna och kropp blir beredda på en vänlig konversation. Men kanske känns personen framför dig hotande. Gult ljus. Du går in i fight-or-flight-läge. Din kropp förändras omedelbart. Ditt öra justerar sig till exempel för att höra höga och låga frekvenser – ett skrik eller ett kurr – snarare än mellanfrekvenser, mänskligt tal. Eller kanske hotet känns som en fråga om liv och död. Rött ljus. Din hjärna och kropp börjar stängas av.”

  • Hot/gult ljus – fight-or-flight-läge, innebär att stimuli via berörings- och balanssinnet samt via ljus, ljud och lukt ”slår på högsta växeln” och stimuli leder till att du agerar genom att slå till eller fly …

”Enligt Porges ”Polyvagal Theory” är begreppet säkerhet grundläggande för vårt mentala tillstånd. Människor som har upplevt trauma har kroppar som är mycket reaktiva mot uppfattat hot. De gillar inte offentliga platser med höga ljud. De lever i fight-or-flight-läge, stressade och oroliga. Eller, om de känner sig instängda och begränsade, blir de dumma. Deras röst och ton planas ut. Fysiska reaktioner formar vårt sätt att se och vara.”

  •  Exempelvis kan stimuli via beröring, vid en obalans, där överkänslighet för stimuli blir konsekvensen av obalansen i nervsystemet (som beror på obalans i tarmfloran/utarmad tarmflora) kan ge ett enormt negativt uttryck pga stor grad av överkänslighet och, istället för att beröring känns behagligt känns det allt från lite till mycket smärtsamt beroende av grad av överkänslighet/obalans (kallas allodyni vid nervskada) vilket, i sin tur, ger en erfarenhet av obehag i stället för behag av (lätt) beröring. Upplevelsen via detta stimuli kan, vid hög grad av överkänslighet för stimuli, utlösa ”fight” – individen slår till pga av den enorma smärta (ofta i form av brännande, skärande eller stickande känsla) som upplevs, ffa vid oväntad beröring.

”Lisa Feldman Barrett, från nordöstra universitetet, hävdar också att hjärnans huvudsyfte är att läsa kroppen och att reglera vad hon kallar kroppsbudgeten. Du kan se mobbning på lekplatsen. Din hjärna förutspår sedan din nästa åtgärd och snabbar på puls och andning för att hantera situationen. Du upplever dessa förändringar som känslor – oh, detta är rädsla eller oh, detta är ilska – eftersom din hjärna har skapat ett känslokoncept för att göra dessa fysiska förändringar meningsfulla.”

  •  Jag skulle vilja säga att balans i tarmflora och nervsystem tillser vilken balans, eller obalans, det är i de signaler som når fram till hjärnan och, utifrån den upplevelse som stimuli ger agerar individen. Detta blir till en erfarenhet som leder till ett minne som, i sin tur, utvecklar individens tankar och beteenden. Kroppsbudgeten styrs således av balans i tarmflora och nervsystem – inte av hjärnan. Minnesavtrycken, via utifrån kommande stimuli via ett eller flera sinnen, formar individens hjärna – och utifrån dessa minnen ”reglerar” hjärnan kroppsbudgeten.
  • Dina tidigare upplevelser via stimuli har bidragit till att utveckla dina känslor och erfarenheter – utifrån denna rädsla eller denna ilska, och vad din närmiljö lärt dig, agerar du när du ser att ett barn mobbas på lekplatsen. Känslokonceptet utvecklas utifrån dina egna, högst personliga upplevelser som grundar sig på din känslighet för stimuli som kan vara alltifrån normal till ”onormal” i form av olika grader av över- eller underkänslighet pga obalans i tarmflora och nervsystem. Dina upplevelser via stimuli har format dina känslor – känslokonceptet är utvecklat via stimuli från din känsel/känslighet och således inte av din hjärna. Hjärnan har samlat minnet, erfarenheten och tanken från stimuli via dessa upplevelser. ”Du kanske tror att det du ser och hör i vardagen påverkar vad du känner, men det är mest tvärtom: Det du känner förändrar synen och hörseln,” skriver Barrett i ”Hur känslor skapas.”
  • Det du känner formar dina upplevelser, erfarenheter, känslor och tankar vilket möjligen även, i viss mån, kan forma det du ser och hör. Området känsel påverkar förmåga att se och höra – ja, exempelvis är överkänslighet för ljus och ljud inte ovanligt i kombination med överkänslighet för stimuli via beröring (de”ligger inom samma” ektoderm). Och visst kopplar hörsel och syn ”på” när fight-or-flight-systemet slår på – plus att det du ser och hör i vardagen bemöts av de känslor du utvecklat tack vare din känsel – dessa känslor har byggt upp dina erfarenheter och tankar.

”När vi är riktigt unga känner vi mindre av känslokoncept. Små barn säger: ’Mamma, jag hatar dig!’ När de menar ’Jag gillar inte det här’ eftersom de inte har lärt sig sin kulturs begrepp för hat kontra dålighet. Men när vi blir äldre lär vi oss mer känslomässig granularitet (min översättning: förmågan att särskilja mellan känslor). Den känslomässigt kloka personen kan skapa distinkta upplevelser av besvikelse, ilska, trots, förbittring, grovhet och förvärring, medan det för en mindre känslomässigt klok person är alla synonymer för ’Jag känner mig dålig’.”

  • … distinkta upplevelser av besvikelse, ilska, trots, förbittring, grovhet och förvärring utvecklas ur en mer ”normalt” inkännande person – vid obalans i nervsystem (och tarmflora) utvecklas en ”mindre känslomässigt klok” person … våra sinnen formar våra personligheter!
  • Förstorade upplevelser av besvikelse, ilska, trots, förbittring, grovhet och förvärring kan, utan svårighet, utvecklas hos en individ som lider av kombinationen av svår över- och underkänslighet för stimuli via berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet

”En klok person kanske känner till de främmande orden som uttrycker känslor som vi inte kan namnge på engelska: tocka (ryska, ungefär för andlig ångest) eller litost (tjeckiskt, ungefär för elände kombinerat med hunger efter hämnd). Personer med hög känslomässig granularitet (förmågan att särskilja mellan känslor) svarar flexibelt på livet, har bättre mentala hälsoutfall och dricker mindre.”

  • En person som är ”mindre klok” på grund av avvikande känsel, som beror på avvikande balans i nervsystem och tarmflora, kan känna ångest och således ha mer erfarenhet av ångest än den kloka personen – individer med avvikande balans i nervsystem (och tarmflora) kan lättare känna in besvikelse, ilska och misslyckande samt få en viss grad av hunger på hämnd på/till de personer som gång på gång har påpekat/påtalat individens svårigheter att göra som andra gör. Denna individ har svårigheter att vara flexibel på grund av sin avvikande känsel (och avvikande balans i nervsystem och tarmflora) … de mentala hälsoutfallen påverkas negativt eftersom livet består av ett mer ständigt misslyckande med att göra som andra gör än att kunna göra som andra gör … alla misslyckanden i kombination med en obalans i nervsystem (och tarmflora) utvecklar, beroende av obalansens utbredning, bl.a. mer eller mindre sug efter socker och alkohol (eller andra beroenden) samt allt ifrån lätt till svårt behov av att döva sig själv genom att ex dricka …

”Om kroppsliga reaktioner kan särskilja (min översättning)/leda människor isär kan de också läka. Martha G. Welch från Columbia University pekar på vikten av att älska fysisk beröring, särskilt under de första 1 000 minuterna av livet, för att fastställa markörer för känslomässig stabilitet.”

  • Kroppsliga reaktioner avspeglar i individens känslighet där överreaktion skvallrar om överkänslighet för stimuli och underreaktion skvallrar om underkänslighet för stimuli via området känsel – ett barn med svår obalans i nervsystem (och tarmflora) kan inte älska beröring som, via stimuli, upplevs som brännande, skärande eller stickande … om barnet föds med svår överkänslighet för stimuli via beröring blir markörerna för känslomässig stabilitet rubbade

”Enligt det gamla bara-hjärnan paradigmet, hävdar Welch, sa vi människor att vi kunde självreglera våra känslor genom medvetet självprat. Men verklig känslomässig hjälp kommer genom samreglering. När en mamma och ett barn fysiskt håller varandra, harmoniseras deras kroppsliga autonoma tillstånd och kopplas samman på metabolisk nivå. Tillsammans flyttar de från separat nöd till ömsesidig lugn.”

  • Känslor går att begripa utifrån begreppet balans i nervsystemet utifrån kunskaper om vad en balanserad tarmflora kan åstadkomma – tarmflorans balans påverkas av vår kost, inre och yttre stress, antibiotika, vaccinationer etc. och utifrån de stimuli vi utsätts för:
  • Kerstin Uvnäs-Moberg har, genom sin forskning, visat att stimuli via beröringssinnet (vilket även är insidan av vårt mag- och tarmsystem) frisätter de hormoner, så kallade oxytocciner, som ”går till” lugn-och-ro-systemet … och bland annat därav kommer barnet, och modern, till lugn och ro vid exempelvis amning, omfamnning, massage etc. OM barnet har en överkänslighet för stimuli via barnet kan det bli svårt för barnet ta emot den omfamning som oftast sker vid amning och i stället för att komma till lugn och ro skriker barnet så fort modern lyfter upp det och möjligen än mer då hon omfamnar det. Det bästa är då att barnet får ligga mot ett fast underlag som madrass eller golv, och modern låter bröstet hänga över barnets ansikte utan att beröra barnet … förhoppningsvis kan barnet ta emot den beröring som bröstvårtan ger, eftersom det är så hungrigt, och stimuli via läppar kan sedan medverka till att munmotoriken, själva sugrörelsen tar fat OM barnet har en god känsel via led- och muskelsinnet …

”Welch har skapat något som kallas Welch Emotional Connection-skärmen, som mäter den känslomässiga kopplingen mellan mödrar och för tidigt födda barn. Genom att uppmuntra till denna typ av djupt viscerala anslutning under 18 månader kan hennes terapi mildra effekterna av autism.”

  • … djupt viscerala anslutning lär ju stå för djup ögonkontakt – och den är av stor vikt i vardagen. Idag lever barn och unga i fara för att få för lite ögonkontakt tack vare vårt mobilanvändande …
  • … autism är ett begrepp över de samlade symptom som kan ofta kan bero på obalans i tarmfloran vilket, i sin tur orsakar obalans i nervsystemet – där kombinationen överkänslighet för stimuli via berörings- och balanssinnet i kombination med underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet (således förutsättning för ögonmotorikens automatisering, vilken ofta är nedsatt pga brist på B12 och omega-3), kan påverka denna förmåga till relation negativt.

”När du går tillbaka och ser hjärnan och kroppen tänka tillsammans, verkar den gamla skillnaden mellan förnuft och känslor inte vara meningsfull. Din uppfattning om världen formas av de förutsägelser din hjärna gör om dina fysiska autonoma tillstånd.”

  • Lite svårt begripa vad han egentligen menar – vad tänker du? Jag menar att din uppfattning om världen formas av de förutsägelser din hjärna gör med hjälp av stimuli via din känsel, således via stimuli från berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet men även via stimuli från ljus, ljud, lukt och smak. Dessa stimuli, som ger dig upplevelser som är högst personliga utifrån vilken känslighet du har,  benämner han som ”dina fysiska autonoma tillstånd” eftersom det är tillstånd som kommer utifrån de upplevelser, erfarenheter och tankar du skapat utifrån din känslighet för dessa stimuli.

”Du ser också hur viktigt det är att lära känslomässig granularitet, något som vår kultur nästan inte uppmärksammar oss på.”

  • Känslomässig granularitet, således förmågan att särskilja mellan känslor – och känslighet, är kunskaper som vår kultur har förnekat oss att uppmärksamma i över 20 år – det skulle sättas minst en, helst flera neuropsykiatriska eller psykiatriska diagnoser på symptomen. Det är dags att släppa fram dessa kunskaper NU – men de utgör naturligtvis ett hot mot läkemedelsindustrins och livsmedelsindustrins inkomster! Frågan är vilket vi vill tjäna: människans hälsa eller industrins enorma vinstintressen vilket främjas av att människans sjukdomar bevaras/vårdas?

”Du ser också att vi inte separerar hjärnor och kollar varandra coolt, avslappnat. Vi är fysiska individer, djupt interagerar med varandra. Den viktiga kommunikationen sker på en mycket djupare nivå.”

  • Ja, han nämnde det ju själv; ”Det du känner förändrar synen och hörseln,” skriver Barrett i ”Hur känslor skapas.”
  • Således: känslor skapas utifrån vad vi känner och vår förmåga känna in är högst personlig – där forskning visat att obalans i tarmflora utvecklar obalans i nervsystemet – där min hypotes är att denna obalans kan påverka vår känsel:
  • när vi förändrar vad vi äter och dricker förändrar vi balansen i tarmflora och nervsystem vilket oftast (till någon bevisat motsatsen) påverkar vår förmåga att känna in oss själva och vår omvärld;è  förändring av balans i tarmflora och nervsystem förändrar vår förmåga känna in oss själva och vår omvärld, vilket avspeglar sig i den förändring som sker i våra fysiska och psykiska beteenden;
  • vi får en förändring i vår förmåga att agera i livets dagliga aktiviteter och relationer! Utifrån vad vi känner, hur känsliga vi är för stimuli, agerar vi:
  • överreaktion skvallrar om överkänslighet för stimuli och underreaktion skvallrar om underkänslighet för stimuli;
  • Avvikande känsel är egentligen inte svårare att förstå sig på än avvikande syn och/eller avvikande hörsel:
  • Avvikande känsel gör att vi som lider av det avviker i våra fysiska och/eller psykiska beteenden;
  • Barn och unga med avvikande känsel har ett speciellt behov av bemötande som måste tillgodoses på ett så tidigt stadium som möjligt OM vi ska kunna hjälpa dem agera i livets dagliga aktiviteter och reaktioner som andra individer gör – vilket i sin tur medverkar till att vi minskar risken för dem att utveckla utanförskap, skolk och psykisk ohälsa!

Läs om forskningsartikeln här: Hur känslor skapas