Kategoriarkiv: Dyslexi

Hur känslor skapas – de skapas utifrån vår känsel

Hur känslor skapas – jag hävdar att de skapas utifrån vår känsel. Nya forskningsrön visar på hur känslor skapas och bygger på kunskaper om hjärna-kropps-tänkande.

Eftersom jag har arbetat med avvikande känsel, sinnenas samspel och känslor sedan 1985 har jag inte kunnat undvika att kommentera/reflektera över artikeln, steg för steg, vilket gör att själva artikeln är uppdelad och inkluderad med citattecken. Jag har försökt, så gott jag kan, att översätta artikeln till svenska – själva länken finner du längst ned på sidan.

Länken till den här positiva forskningsartikeln har jag erhållit via en psykolog på BUP 2020-01-08.

Avvikande känsel riskerar utveckla avvikande känsla för stimuli via beröring

Jag vill inleda med att ökade kunskaper om området känsel kommer att eliminera, således minska risken för våra barn och unga att utveckla avvikande fysiska och psykiska beteenden, utanförskap, skolk och psykisk ohälsa!

Artikeln om hur våra känslor skapas bemöts av undertecknad, steg, för steg:

”Det har varit en guldålder för hjärnforskning. Vi har nu fantastiska hjärnskanningar som visar vilka nätverk i hjärnan som går upp under olika aktiviteter. Men denna betoning på hjärnan har subtilt matat illusionen om att tänkande bara sker från nacken och uppåt. Vi har blivit matade med illusionen om att de avancerade delarna av vårt tänkande är de ”rationella” delarna uppe som försöker kontrollera de mer ”primitiva” delarna nedanför hjärnan.”

  • Nätverk i hjärnan går inte upp utan stimuli via vår känsel – vår känsel omfattas av de tre huvudaktörerna berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet men även de fyra sinnen som vi känner in stimuli via ljus, ljud, lukt och smak med, våra medaktörer – som vi kan klara oss utan men så länge vi får behålla dem är vi tacksamma – bidrar till vår förmåga att kunna känna in oss själva och vår omvärld. Huvudaktörerna inom området känsel, de aktörer som står för vår förmåga känna in och, utifrån stimuli, kunna agera snabbt och precist i livets dagliga aktiviteter och relationer – benämns med ordet haptisk perception – kan vi dock inte klara oss så bra utan. Är vi blinda, eller döva, använder vi oss av vår känsel – har vi avvikande syn eller hörsel kan vi kompensera mycket med hjälp av vår känsel. Detsamma gäller om vi har avvikande känsel – då kan vi kompensera med hjälp av vår syn och hörsel.
  • För oss som arbetat utifrån dessa kunskaper sedan slutet av 1980-talet – detta tack vare våra samlade kunskaper utifrån bland annat Jean Ayres och arbetsterapi, Feldenkrais och fysioterapi samt Castillo Morales och logopedi – har det varit en tuff kamp att försöka lyfta fram hur positiv utvecklingen oftast blir för de barn och unga som inte har förmåga att göra som andra barn och unga gör i livets dagliga aktiviteter och relationer när de får sina speciella behov av kompensation och stimulering tillgodosedda utifrån dessa kunskaper!
  • kompensation och stimulering ska vara daglig och anpassad till individens dolda funktionshinder respektive behov av sensomotorisk stimulering – kompensation sker med hjälp av psykiska och fysiska anpassningar och stimulering sker via anpassad kost med kosttillskott och rörelse. Kompensationen ger individen möjligheter att lyckas, känna att de kan, att de duger och blir sedda – den är exempelvis jämförbar med glasögon och hörselslinga. Stimuleringen ger möjligheter till balans i individens tarmflora och nervsystem. Stimuleringen hjälper barnet komma i balans och möjligheter kunna göra som andra barn gör inom loppet av 3 till 6 månader.

”Så det är intressant att beskåda hur många forskare som nu fokuserar på det tänkande som inte händer i hjärnan utan i tarmen. Du har nervceller spridda genom ditt inre och det ökar uppmärksamheten på vagusnerven, som kommer ut från hjärnstammen och vandrar över hjärtat, lungorna, njuren och tarmen.”

  • Snarare tvärtom: den vandrar från tarmen och upp till hjärnstammen …

”Vagusnerven är en av de vägar som kroppen och hjärnan pratar med varandra i en medvetslös konversation. Mycket av denna konversation handlar om hur vi förhåller oss till andra. Mänskligt tänkande handlar inte främst om individuell beräkning, utan om socialt engagemang och samarbete.”

  • Socialt engagemang och samarbete är beroende av en god, således en balanserad, förmåga känna in stimuli via våra huvudaktörer men även via våra medaktörer – en obalans i tarmfloran utvecklar en obalans i nervsystemet och därmed i förmåga att känna in sig själv och sin omvärld

”En av ledarna på detta område är Stephen W. Porges från Indiana University. När du kommer in i en ny situation, hävdar Porges, reagerar din kropp. Din puls kan stiga. Ditt blodtryck kan förändras. Signaler går upp till hjärnan, som registrerar det ”autonoma tillståndet” du befinner dig i.”

  • Signalerna går upp till hjärnan via stimuli från de sinnen vi känner in oss själva, vår egen kropp och rörelse samt vårt förhållande till vår omvärlden med – utifrån vår upplevelse vi får vi stimuli agerar vi – reaktionen blir till ett sensomotoriskt minne, en erfarenhet som vi bär med oss, som utvecklar vår högst personliga medvetenhet om oss själva och vår omvärld …

”Kanske du går in i en social situation som känns välkomnande. Grönt ljus. Din hjärna och kropp blir beredda på en vänlig konversation. Men kanske känns personen framför dig hotande. Gult ljus. Du går in i fight-or-flight-läge. Din kropp förändras omedelbart. Ditt öra justerar sig till exempel för att höra höga och låga frekvenser – ett skrik eller ett kurr – snarare än mellanfrekvenser, mänskligt tal. Eller kanske hotet känns som en fråga om liv och död. Rött ljus. Din hjärna och kropp börjar stängas av.”

  • Hot/gult ljus – fight-or-flight-läge, innebär att stimuli via berörings- och balanssinnet samt via ljus, ljud och lukt ”slår på högsta växeln” och stimuli leder till att du agerar genom att slå till eller fly …

”Enligt Porges ”Polyvagal Theory” är begreppet säkerhet grundläggande för vårt mentala tillstånd. Människor som har upplevt trauma har kroppar som är mycket reaktiva mot uppfattat hot. De gillar inte offentliga platser med höga ljud. De lever i fight-or-flight-läge, stressade och oroliga. Eller, om de känner sig instängda och begränsade, blir de dumma. Deras röst och ton planas ut. Fysiska reaktioner formar vårt sätt att se och vara.”

  •  Exempelvis kan stimuli via beröring, vid en obalans, där överkänslighet för stimuli blir konsekvensen av obalansen i nervsystemet (som beror på obalans i tarmfloran/utarmad tarmflora) kan ge ett enormt negativt uttryck pga stor grad av överkänslighet och, istället för att beröring känns behagligt känns det allt från lite till mycket smärtsamt beroende av grad av överkänslighet/obalans (kallas allodyni vid nervskada) vilket, i sin tur, ger en erfarenhet av obehag i stället för behag av (lätt) beröring. Upplevelsen via detta stimuli kan, vid hög grad av överkänslighet för stimuli, utlösa ”fight” – individen slår till pga av den enorma smärta (ofta i form av brännande, skärande eller stickande känsla) som upplevs, ffa vid oväntad beröring.

”Lisa Feldman Barrett, från nordöstra universitetet, hävdar också att hjärnans huvudsyfte är att läsa kroppen och att reglera vad hon kallar kroppsbudgeten. Du kan se mobbning på lekplatsen. Din hjärna förutspår sedan din nästa åtgärd och snabbar på puls och andning för att hantera situationen. Du upplever dessa förändringar som känslor – oh, detta är rädsla eller oh, detta är ilska – eftersom din hjärna har skapat ett känslokoncept för att göra dessa fysiska förändringar meningsfulla.”

  •  Jag skulle vilja säga att balans i tarmflora och nervsystem tillser vilken balans, eller obalans, det är i de signaler som når fram till hjärnan och, utifrån den upplevelse som stimuli ger agerar individen. Detta blir till en erfarenhet som leder till ett minne som, i sin tur, utvecklar individens tankar och beteenden. Kroppsbudgeten styrs således av balans i tarmflora och nervsystem – inte av hjärnan. Minnesavtrycken, via utifrån kommande stimuli via ett eller flera sinnen, formar individens hjärna – och utifrån dessa minnen ”reglerar” hjärnan kroppsbudgeten.
  • Dina tidigare upplevelser via stimuli har bidragit till att utveckla dina känslor och erfarenheter – utifrån denna rädsla eller denna ilska, och vad din närmiljö lärt dig, agerar du när du ser att ett barn mobbas på lekplatsen. Känslokonceptet utvecklas utifrån dina egna, högst personliga upplevelser som grundar sig på din känslighet för stimuli som kan vara alltifrån normal till ”onormal” i form av olika grader av över- eller underkänslighet pga obalans i tarmflora och nervsystem. Dina upplevelser via stimuli har format dina känslor – känslokonceptet är utvecklat via stimuli från din känsel/känslighet och således inte av din hjärna. Hjärnan har samlat minnet, erfarenheten och tanken från stimuli via dessa upplevelser. ”Du kanske tror att det du ser och hör i vardagen påverkar vad du känner, men det är mest tvärtom: Det du känner förändrar synen och hörseln,” skriver Barrett i ”Hur känslor skapas.”
  • Det du känner formar dina upplevelser, erfarenheter, känslor och tankar vilket möjligen även, i viss mån, kan forma det du ser och hör. Området känsel påverkar förmåga att se och höra – ja, exempelvis är överkänslighet för ljus och ljud inte ovanligt i kombination med överkänslighet för stimuli via beröring (de”ligger inom samma” ektoderm). Och visst kopplar hörsel och syn ”på” när fight-or-flight-systemet slår på – plus att det du ser och hör i vardagen bemöts av de känslor du utvecklat tack vare din känsel – dessa känslor har byggt upp dina erfarenheter och tankar.

”När vi är riktigt unga känner vi mindre av känslokoncept. Små barn säger: ’Mamma, jag hatar dig!’ När de menar ’Jag gillar inte det här’ eftersom de inte har lärt sig sin kulturs begrepp för hat kontra dålighet. Men när vi blir äldre lär vi oss mer känslomässig granularitet (min översättning: förmågan att särskilja mellan känslor). Den känslomässigt kloka personen kan skapa distinkta upplevelser av besvikelse, ilska, trots, förbittring, grovhet och förvärring, medan det för en mindre känslomässigt klok person är alla synonymer för ’Jag känner mig dålig’.”

  • … distinkta upplevelser av besvikelse, ilska, trots, förbittring, grovhet och förvärring utvecklas ur en mer ”normalt” inkännande person – vid obalans i nervsystem (och tarmflora) utvecklas en ”mindre känslomässigt klok” person … våra sinnen formar våra personligheter!
  • Förstorade upplevelser av besvikelse, ilska, trots, förbittring, grovhet och förvärring kan, utan svårighet, utvecklas hos en individ som lider av kombinationen av svår över- och underkänslighet för stimuli via berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet

”En klok person kanske känner till de främmande orden som uttrycker känslor som vi inte kan namnge på engelska: tocka (ryska, ungefär för andlig ångest) eller litost (tjeckiskt, ungefär för elände kombinerat med hunger efter hämnd). Personer med hög känslomässig granularitet (förmågan att särskilja mellan känslor) svarar flexibelt på livet, har bättre mentala hälsoutfall och dricker mindre.”

  • En person som är ”mindre klok” på grund av avvikande känsel, som beror på avvikande balans i nervsystem och tarmflora, kan känna ångest och således ha mer erfarenhet av ångest än den kloka personen – individer med avvikande balans i nervsystem (och tarmflora) kan lättare känna in besvikelse, ilska och misslyckande samt få en viss grad av hunger på hämnd på/till de personer som gång på gång har påpekat/påtalat individens svårigheter att göra som andra gör. Denna individ har svårigheter att vara flexibel på grund av sin avvikande känsel (och avvikande balans i nervsystem och tarmflora) … de mentala hälsoutfallen påverkas negativt eftersom livet består av ett mer ständigt misslyckande med att göra som andra gör än att kunna göra som andra gör … alla misslyckanden i kombination med en obalans i nervsystem (och tarmflora) utvecklar, beroende av obalansens utbredning, bl.a. mer eller mindre sug efter socker och alkohol (eller andra beroenden) samt allt ifrån lätt till svårt behov av att döva sig själv genom att ex dricka …

”Om kroppsliga reaktioner kan särskilja (min översättning)/leda människor isär kan de också läka. Martha G. Welch från Columbia University pekar på vikten av att älska fysisk beröring, särskilt under de första 1 000 minuterna av livet, för att fastställa markörer för känslomässig stabilitet.”

  • Kroppsliga reaktioner avspeglar i individens känslighet där överreaktion skvallrar om överkänslighet för stimuli och underreaktion skvallrar om underkänslighet för stimuli via området känsel – ett barn med svår obalans i nervsystem (och tarmflora) kan inte älska beröring som, via stimuli, upplevs som brännande, skärande eller stickande … om barnet föds med svår överkänslighet för stimuli via beröring blir markörerna för känslomässig stabilitet rubbade

”Enligt det gamla bara-hjärnan paradigmet, hävdar Welch, sa vi människor att vi kunde självreglera våra känslor genom medvetet självprat. Men verklig känslomässig hjälp kommer genom samreglering. När en mamma och ett barn fysiskt håller varandra, harmoniseras deras kroppsliga autonoma tillstånd och kopplas samman på metabolisk nivå. Tillsammans flyttar de från separat nöd till ömsesidig lugn.”

  • Känslor går att begripa utifrån begreppet balans i nervsystemet utifrån kunskaper om vad en balanserad tarmflora kan åstadkomma – tarmflorans balans påverkas av vår kost, inre och yttre stress, antibiotika, vaccinationer etc. och utifrån de stimuli vi utsätts för:
  • Kerstin Uvnäs-Moberg har, genom sin forskning, visat att stimuli via beröringssinnet (vilket även är insidan av vårt mag- och tarmsystem) frisätter de hormoner, så kallade oxytocciner, som ”går till” lugn-och-ro-systemet … och bland annat därav kommer barnet, och modern, till lugn och ro vid exempelvis amning, omfamnning, massage etc. OM barnet har en överkänslighet för stimuli via barnet kan det bli svårt för barnet ta emot den omfamning som oftast sker vid amning och i stället för att komma till lugn och ro skriker barnet så fort modern lyfter upp det och möjligen än mer då hon omfamnar det. Det bästa är då att barnet får ligga mot ett fast underlag som madrass eller golv, och modern låter bröstet hänga över barnets ansikte utan att beröra barnet … förhoppningsvis kan barnet ta emot den beröring som bröstvårtan ger, eftersom det är så hungrigt, och stimuli via läppar kan sedan medverka till att munmotoriken, själva sugrörelsen tar fat OM barnet har en god känsel via led- och muskelsinnet …

”Welch har skapat något som kallas Welch Emotional Connection-skärmen, som mäter den känslomässiga kopplingen mellan mödrar och för tidigt födda barn. Genom att uppmuntra till denna typ av djupt viscerala anslutning under 18 månader kan hennes terapi mildra effekterna av autism.”

  • … djupt viscerala anslutning lär ju stå för djup ögonkontakt – och den är av stor vikt i vardagen. Idag lever barn och unga i fara för att få för lite ögonkontakt tack vare vårt mobilanvändande …
  • … autism är ett begrepp över de samlade symptom som kan ofta kan bero på obalans i tarmfloran vilket, i sin tur orsakar obalans i nervsystemet – där kombinationen överkänslighet för stimuli via berörings- och balanssinnet i kombination med underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet (således förutsättning för ögonmotorikens automatisering, vilken ofta är nedsatt pga brist på B12 och omega-3), kan påverka denna förmåga till relation negativt.

”När du går tillbaka och ser hjärnan och kroppen tänka tillsammans, verkar den gamla skillnaden mellan förnuft och känslor inte vara meningsfull. Din uppfattning om världen formas av de förutsägelser din hjärna gör om dina fysiska autonoma tillstånd.”

  • Lite svårt begripa vad han egentligen menar – vad tänker du? Jag menar att din uppfattning om världen formas av de förutsägelser din hjärna gör med hjälp av stimuli via din känsel, således via stimuli från berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet men även via stimuli från ljus, ljud, lukt och smak. Dessa stimuli, som ger dig upplevelser som är högst personliga utifrån vilken känslighet du har,  benämner han som ”dina fysiska autonoma tillstånd” eftersom det är tillstånd som kommer utifrån de upplevelser, erfarenheter och tankar du skapat utifrån din känslighet för dessa stimuli.

”Du ser också hur viktigt det är att lära känslomässig granularitet, något som vår kultur nästan inte uppmärksammar oss på.”

  • Känslomässig granularitet, således förmågan att särskilja mellan känslor – och känslighet, är kunskaper som vår kultur har förnekat oss att uppmärksamma i över 20 år – det skulle sättas minst en, helst flera neuropsykiatriska eller psykiatriska diagnoser på symptomen. Det är dags att släppa fram dessa kunskaper NU – men de utgör naturligtvis ett hot mot läkemedelsindustrins och livsmedelsindustrins inkomster! Frågan är vilket vi vill tjäna: människans hälsa eller industrins enorma vinstintressen vilket främjas av att människans sjukdomar bevaras/vårdas?

”Du ser också att vi inte separerar hjärnor och kollar varandra coolt, avslappnat. Vi är fysiska individer, djupt interagerar med varandra. Den viktiga kommunikationen sker på en mycket djupare nivå.”

  • Ja, han nämnde det ju själv; ”Det du känner förändrar synen och hörseln,” skriver Barrett i ”Hur känslor skapas.”
  • Således: känslor skapas utifrån vad vi känner och vår förmåga känna in är högst personlig – där forskning visat att obalans i tarmflora utvecklar obalans i nervsystemet – där min hypotes är att denna obalans kan påverka vår känsel:
  • när vi förändrar vad vi äter och dricker förändrar vi balansen i tarmflora och nervsystem vilket oftast (till någon bevisat motsatsen) påverkar vår förmåga att känna in oss själva och vår omvärld;è  förändring av balans i tarmflora och nervsystem förändrar vår förmåga känna in oss själva och vår omvärld, vilket avspeglar sig i den förändring som sker i våra fysiska och psykiska beteenden;
  • vi får en förändring i vår förmåga att agera i livets dagliga aktiviteter och relationer! Utifrån vad vi känner, hur känsliga vi är för stimuli, agerar vi:
  • överreaktion skvallrar om överkänslighet för stimuli och underreaktion skvallrar om underkänslighet för stimuli;
  • Avvikande känsel är egentligen inte svårare att förstå sig på än avvikande syn och/eller avvikande hörsel:
  • Avvikande känsel gör att vi som lider av det avviker i våra fysiska och/eller psykiska beteenden;
  • Barn och unga med avvikande känsel har ett speciellt behov av bemötande som måste tillgodoses på ett så tidigt stadium som möjligt OM vi ska kunna hjälpa dem agera i livets dagliga aktiviteter och reaktioner som andra individer gör – vilket i sin tur medverkar till att vi minskar risken för dem att utveckla utanförskap, skolk och psykisk ohälsa!

Läs om forskningsartikeln här: Hur känslor skapas

Neuropsykiatriska störningar och psykisk ohälsa utvecklas av brister och gifter!

Autism, schizofreni, psykos, ADHD, koncentrationssvårigheter, utvecklingsstörning eller ”bara” symptom på brister och gifter?

Har Quinn autism – eller visar han ”bara” upp de värsta av symptomen på gifter och brister!? Liknande symptom som vi kan se vid psykos och schizofreni – ju mindre brister och gifter desto ”lindrigare” symptom, vilka då benämns koncentrationssvårigheter, språksvårigheter, läs- och skrivsvårigheter, ADD, ADHD etc.

Anpassad kost, kosttillskott och rörelse ger ditt barn möjligheter till ett friskare liv

Quinns mamma berättar hur hans språkstörningar vid 18 mån ålder oroade och hur det påvisades att han hade autism – eller visade han ”bara” upp de värsta av symptomen på gifter och brister!? Han gick igenom ett otal av olika terapier som sjukvården erbjöd och han började, till slut, kunna säga enstaka ord … under tiden drack han mängder av mjölk!

Efter några dagar utan mjölk utvecklade han ett allt normalare beteende … utan mjölet hände än mer positiva saker med Quinns utveckling … och till slut gav B12-sprutor honom fler och fler ord utan träning från logoped och syresättningen gav sitt samt borttagningen av kolhydrater gav sitt.

Höga doser av vitaminer, mineraler och omega-3 utvecklar god hälsa snabbt

Frågan är om brett spektrum och höga doser av tarmbakterier, vitaminer, mineraler, omega-3 och daglig sensomotorisk stimulering hade kunnat ge minst lika bra behandlingsresultat!?

Det kan vara värdefullt att ta till sig andra tips för att komma vidare i den positiva utveckling som oftast sker med daglig och anpassad kost, kosttillskott och rörelse

Kamelmjölk, undvik elektromagnetiska fält mm. Här lite mer tips om vägar att prova på!

 

* 70-80% av barn och unga med psykisk ohälsa blir friskare! The surprisingly dramatic role of nutrition in mental health, Julia Rucklidge http://youtu.be/3dqXHHCc5lA

 

* Vitamin- och mineralterapi hjälpte vuxna med ADHD Julia Rucklidge och medarbetare i Christchurch, Nya Zeeland har i The British Journal of Psychiatry publicerat den första randomiserade och dubbelblinda studien med ett brett näringstillskott till medicinfria vuxna med ADHD. Efter åtta veckor förbättrades behandlingsgruppen avseende både uppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet jämfört med kontrollgruppen som fick placebo. http://www.ortomolekylar.se/2014/03/vitamin-och-mineralterapi-hjalpte-vuxna-med-adhd/

Arga unga män hamnar allt för lätt i utanförskap

Arga unga män är ett verk av vårt samhälle

Arga unga män är ett verk av vårt samhälle – en avspegling av det utanförskap vi har givit dessa barn, som sedan blir äldre och allt mer besvikna ju mer åren går. Deras besvikelse av att inte kunna vara med på samma villkor, att inte ha ett fullt så stort människovärde som deras klasskompisar har, avspeglar sig i deras beteenden – i kombination med den kost/skräpmat, som de allt för ofta gillar, och den inaktivitet som de ofta hamnar i utvecklar de en ökad känsla av hopplöshet av att inte orka, inte duga, inte kunna göra som andra gör och kan.

Dom här killarna hamnar i ett utanförskap som de inte har bett om själva – och det går oftast att förebygga genom tidigt insatta åtgärder i form av daglig och anpassad kost, kosttillskott, kompensation och rörelseaktivitet.

Utanförskap - något som kan förhindras genom förebyggande verksamhet inom BVC, Skolhälsovård, habilitering och psykiatri!

Utanförskap – något som kan förhindras genom förebyggande verksamhet inom BVC, Skolhälsovård, habilitering och psykiatri!

Kämpa för varenda unge!

Varje dag, året om kränks och utnyttjas barn medan omvärlden tittar på – eller bort. Så skulle det inte behöva vara. Alla har vi ett val. Antingen gör du ingenting – eller så gör du någonting. Tillsammans kan vi förändra förutsättningarna för miljontals barn världen över.

Det går att skydda barn mot våld, övergrepp och exploatering. Det går att ge dem trygghet, utbildning och mat för dagen. Och det går att befria barn från ett liv som soldat, gatubarn eller prostituerad.

UNICEF, världens ledande barnrättsorganisation, finns på plats i regeringskorridorer, slumområden, flyktingläger och avlägsna byar och arbetar dygnet runt för att ALLA barn ska få den barndom som de har rätt till. Det handlar om så självklara saker som till exempel rent vatten, vaccin mot dödliga sjukdomar, bra hälsovård, skola och skydd mot våld, övergrepp och diskriminering.

På unicef.se kan du vara med och kämpa för varenda unge, eller sprid budskapet du också genom att blogga, twittra eller ”facebooka” om barns rättigheter.

Vi kanske inte kan förändra världen idag, men allt stort börjar med något litet.

Du kan göra större skillnad än du tror.

Ps. Vill du gå med i vårt nätverk bloggare för varenda unge – läs mer här!

Läslust finns när förmåga till motorik finns – om inte skall barnet få använda sig av vår moderna teknik!

I dialogen om ”Hur väcker läslust?” nämner Horace Engdal och Dilsa Demirbag-Sten inte ett ord om den essentiella fettsyran omega-3 och dess betydelse – trots att Horace sitter med i Svenska Akademien verkar han inte vara uppmärksam på de nya strömningar, om exempelvis omega-3 och dess betydelse, som han skall vara!

Låt barnet kompensera sina svårigheter känna in och automatisera skriv- och läs-rörelsen Det skall vara lika självklart att få använda sig av som glasögon och hörapparat http://skoldatateketlse.skolbloggen.se/category/alternativa-verktyg/

Låt barnet kompensera sina svårigheter känna in och automatisera skriv- och läs-rörelsen Det skall vara lika självklart att få använda sig av som glasögon och hörapparat http://skoldatateketlse.skolbloggen.se/category/alternativa-verktyg/

Lasta inte över på föräldrar och lärare eller teknik

Låt det bli ett stopp NU på att lasta över skulden på nedsatt läslust och läsförståelse på alla föräldrar och lärare! Kunskaperna om omega-3 och dess betydelser är allt för stora för att vi skall få lov bete oss på det sättet!

I det program som jag hänvisar till här ovan för bland annat Horace Engdal och Dilsa Demirbag-Sten en dialog om att den felande länken är avsaknaden av den vuxne som läser!

Olust att läsa sig till kunskaper kan kompenseras med just teknik till den dag barnet visar att det kan ta till sig kunskapen genom att läsa själva – om inte skall de få fortsätta använda sig av tekniken – eftersom det är lika självklart som att behöva använda glasögon och hörapparat!

Att få använda sig av färdiga bokstäver och färdigt ljus skall vara en självklarhet vid minsta svårigheter http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/It-i-larandet/Stod-med-it/Skriva-med-it/

Att få använda sig av färdiga bokstäver och färdigt ljus skall vara en självklarhet vid minsta svårigheter http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/It-i-larandet/Stod-med-it/Skriva-med-it/

Nedsatt förmåga till automatisering sänker lusten

Jag anser att just Horace exempel, om att man bara kan leda fram hästen till vattnet men att man inte kan dricka vattnet åt hästen, är ett mycket bra exempel på varifrån lusten (att dricka) kommer ifrån!

Min förklaringsmodell:

Hur törstig på vatten hästen än är så kan den inte dricka om dess förmåga att känna in rörelsen (och få ett motoriskt minne som grund för automatiseringen av själva finliret som just drick-rörelsen är) är nedsatt! Vid en nedsatt förmåga sätter hästen vattnet i halsen gång på gång och ju svårare förmåga att känna in den egna rörelsen hästen har (svår underkänslighet för stimuli via den egna rörelsen pga obalans i biokemin) desto svårare har hästen att dricka utan att ”sätta vattnet i halsen” vilket påverkar hästens lust att försöka igen negativt!

Det är samma sak för barnet som inte har läslust – läsförståelse är ett avancerat maskineri och grunden för det hela är en god förmåga att känna in och automatisera den egna rörelsen! Ju sämre förmåga att känna in (underkänslighet för stimuli via den egna rörelsen) desto sämre automatisering – och ju sämre automatisering vilket kräver större koncentration hur läs-rörelsen skall utföras för att läs-ljudet skall bli rätt och riktig!

Det här barnet måste få kompensera genom tekniken för att kunna ta till sig det viktiga: vad är det jag läser om (och inte behöva tänka på hur skall jag göra för att det skall låta rätt – då kommer jag inte ihåg vad jag läste om för koncentrationen låg på själva utförandet av rörelsen)!

Förståelsen, läsförståelsen och språket, påverkas negativt av en obalans i barnets biokemi – ju sämre balans i biokemin desto sämre förmåga till automatisering! Vikten av god balans mellan omega-3 och omega-6 är visat genom forskning och studier allt för många gånger för att vi skall kunna förneka det – och kunskapen om att vi i dag har katastrofalt låg halt av omega-3 i vår kost är allt för stor för att vi skall föra över denna skuld till nedsatt läsförståelse på föräldrar och lärare!!!

Jag kan inte garantera att eyeQ innehåller övervägande omega-3 vilket morEPA och kallpressad linfröolja samt Möllers Tran m.f. gör

Jag kan inte garantera att eyeQ innehåller övervägande omega-3 vilket däremot morEPA, kallpressad linfröolja, Möllers Tran, Udos Choice m.fl. gör!

Egna studier bekräftar vad Alex Richaradsson och Jacqueline Stordy
Vid våra egna, interna studier – där barnen fick ta höga doser omega-3 under tre månaders tid, utan att få någon som helst annan uppbackning via habiliteringen under dessa tre sommarmånader – visade det sig bland annat att barnets förmåga att vilja läsa, att vilja skriva, att vilja knäppa och skära själv, att vilja vara med i konversationen bland vännerna mm. ökade markant enligt föräldrarnas egna observationer! Samtidigt som bedömningen av barnets förmåga till automatisering av fingermotorik (Test genom Bruininks Oseretsky Test of Motor Poficiency) och munmotorik (ordramsor & motorisk förmåga) påvisade en mycket god ökning!

I dag vet vi bättre än så här för att få lov skylla på föräldrar och lärare!
Idag vet vi att även anpassad kost och kosttillskott har betydelse för barnets förmåga att kunna känna in och automatisera, fokusera, koncentrera sig, få uthållighet, god koordination, få lust, ökad psyksik hälsa etc. bottnar i just barnets balans i biokemin

Vitaminer och mineraler inklusive essentiella fettsyror har betydelse för barnets lust och psykiska hälsa

Vitaminer och mineraler inklusive essentiella fettsyror har betydelse för barnets lust och psykiska hälsa

Bedömning av barnets speciella behov av bemötande måste öka i kvalitet

Ge inte upp – vi måste kämpa för att lyfta fram området känsel!

Nej vi terapeuter som är medvetna om att vi måste bli bättre på att bedöma och behandla barn och unga med avvikande beteenden ger aldrig upp – och jag älskar när jag möter dessa ord från barn och unga som aldrig givit upp trots felbedömning genom hela skoltiden!

Minst lika viktigt bedöma området känsel som området syn och hörsel

Eftersom området känsel är minst lika viktigt bedöma och behandla som området syn och hörsel för att förstå barnets avvikande fysiska och psykiska utveckling av beteenden – och därmed få förståelse för barnets speciella behov av bemötande – är det det ett område som måste lyftas fram inom sjukvården NU! Hade vi anammat detta inom sjukvården hade dessa gossar med största sannolikhet aldrig blivit felplacerade!

Läs- och skrivförståelse sitter till stor del i förmåga att känna in den egna rörelsen

En nedsatt förmåga att känna in den egna rörelsen – vilket ofta beror på en obalans i barnet biokemi (tills någon annan bevisat motsatsen) – påverkar barnets förmåga till motoriskt minne och ju svagare förmåga till minnesfunktion, vilket oftast beror på en obalans i barnets biokemi, desto sämre förmåga har barnet att automatisera rörelsen. Ju svårare barnet har att automatisera rörelsen, således att snabbt och precist utföra en rörelse utan att tänka på hur rörelsen utförs, desto svårare har barnet att minnas det sagda, lästa eller skrivna ordet.

Ledord är individuellt anpassad kompensation och stimulering

Barn och unga med störningar inom området känsel har ett speciellt behov av bemötande för att få möjligheter känna att de kan och duger i skolan – sjukvården har ett ansvar här! För att kunna ge rätt information till barn, föräldrar och personal i skola och på fritid måste våra bedömningsinstrument inom sjukvården kompletteras!

Rätt kompensation i kombination med rätt kost och kosttillskott ökar barnets förutsättningar att ta till sig de kunskaper som skolan skall ge dem – utan individuellt anpassad kompensation i form av exempelvis glasögon och/eller hörapparat samt individuellt anpassad stimulering kan ej heller barn och unga med störningar inom området syn och/eller hörsel ta till sig dessa kunskaper!

Utan detta utvecklar de beteenden som avviker och de får svårare och svårare att hänga med och vilja vara med i skolan!

Mitt krav på sjukvården av i dag är att de skall införa bedömning av området känsel!
Jag ger aldrig upp! De här barnen och ungdomarna har rätt till mer utförlig och grundlig bedömning än vad de i dag får – det skall inte behöva gå så långt att vi förtidspensionerar våra barn och unga med störningar inom området känsel!