Kompensation kan vara fysisk och/eller psykisk och skall tillåtas!

FYSISK KOMPENSATION

VEM vill gå utan glasögon eller hörapparat under hela skoltiden? INGEN!

Vi kan lätt förstå vilken psykisk ohälsa barn med störningar inom området syn eller hörsel skulle hamna i OM de inte fick lov använda sina kompensatoriska hjälpmedel såsom glasögon eller hörapparat

Varför verkar det vara så svårt förstå vilken psykisk ohälsa barn med störningar inom området känsel hamnar i OM de inte får lov använda sina kompensatoriska hjälpmedel såsom exempelvis mallar, motstånd i rörelsen, färdiga bokstäver, färdigt ljud etc.?

SVAR: så länge vi inte förstår att barnet har ett dolt funktionshinder i form av en störning inom området känsel så kan vi inte heller förstå orsaken till barnets speciella behov av att behöva kompensera – barnet hamnar i en situation som leder till psykisk ohälsa!

Den neuropedagogiska bedömningen utreder ditt barns speciella behov av kompensation.

Mallar – om barnet har svårigheter känna in rörelsen får barnet svårigheter med att utveckla en automatisering av rörelsen vilket i sin tur visar sig i barnets svårigheter att exempelvis rita, knäppa, knyta, skära, smöra. En mall är ett kompensatoriskt hjälpmedel för att underlätta det i vardagen – livet kan te sig enklare.

 

Sax med fjädrande handtag – om barnet har svårigheter känna in rörelsen får barnet svårigheter med att utveckla en automatisering av rörelsen vilket i sin tur visar sig i barnets svårigheter att exempelvis klippa, rita, skära och äta. Genom att ge barnet motstånd i rörelsen ökar man barnets möjligheter få en förstärkning via det motoriska minnet och själva klipprörelsen får möjligheter utveckla sig snabbare.

Förstorat, tungt grepp på krita, penna, sked, kniv och gaffel ger barnet en större greppyta samtidigt som motståndet i rörelsen, som tyngden ger, kan förstärka det motoriska minnet – allt underlättar det för barnets förmåga delta i aktivitet

Antihalk under papper eller rumpa, snedställd sits och underarmsstöd är andra exempel på kompensation som kan underlätta det för barnet att känna in sig själv och sin omvärld så att barnet kan koncentrera sig på aktiviteten/relationen

Kardborreknäppning eller blixtlås på kläder och skor underlättar för ett barn som har svårigheter att känna in och automatisera rörelsen

Färdiga bokstäver – via magnetklossar eller en datorns tangentbord får barnet som har

svårigheter känna in och automatisera rörelsen möjligheter koncentrera sig på vad han/hon skall göra istället för på HUR han/hon skall utföra rörelsen – något som, i sin tur, påverkar barnets minnesfunktion positivt eftersom man frigör barnet från att hela tiden behöva tänka på HUR han/hon skall utföra själva rörelsen.

Färdigt ljud – via färdigt ljud på den bokstav, det ord, den mening som barnet har skrivit frigör barnet från att hela tiden behöva tänka på HUR han/hon skall utföra själva rörelsen. Både datorn och talboken bjuder barnet på den kompensationen!

 

Hjälpmedel för antal, tid och rum eftersom barnets förmåga känna in kan vara nedsatt bör man låta barnet kompensera sina möjligheter bli medveten om bland annat antal tid och rum genom exempelvis kalkylator/datorprogram som underlättar, olika former av tidshjälpmedel, GPS etc.

PSYKISK KOMPENSATION

Information om området känsel – informera barnet om att det är minst lika vanligt som att man ser eller hör dåligt som att man känner dåligt och att det är en trolig anledning till att barnet har svårare att exempelvis tvätta och torka sig, kamma sig, klä på och av sig, knyta, knäppa, klippa, måla, skriva etc.

Mer tid ger barnet möjligheter kompensera sitt speciella behov av att styra rörelsen med hjälp av tanken och synen

Tillåtande miljö – en miljö som tillåter barnet att använda sig av kompensation och som berättar att de förstår varför och att det är lika självklart att han/hon får använda sig av kompensation som att klasskompisarna får använda sina glasögon/liner eller hörapparater