Etikettarkiv: koncentrationssvårigheter

Barns och pedagogers speciella behov …

Mitt svar till Peter Santesson, Expressen är:

Barns och pedagogers speciella behov tillgodoses ej av sjukvården idag! De behöver handledning om speciellt behov av bemötande vad gäller kompensation och stimulering via ansvariga sjukvårdsenheter!

Sjukvården tar ej sitt ansvar – Sjukvården har delegerat ansvaret till specialpedagoger Denna ”överlämning” skedde 199671997, något år efter att Christoffer Gillberg bildatr sina Neuropsykiatriska Team som numera verkar ha gått i stöpet.

Specialpedagoger har svårigheter bedöma barns speciella behov av kompensation & stimulering av barnets dolda funktionshinder utifrån ett sensomotoriskt perspektiv – det handlar om barnets sensoriska förmågor inklusive motoriska förmågor och VARFÖR inte barnet kan göra som andra barn gör samt om HUR man kan kompensera det/de dolda funktionshindret & stimulera till positiv utveckling.

INGEN begär att pedagoger ska arbeta fram ett gott beteende mm hos ett barn utan avvikande syn eller avvikande hörsel. Dessa särskilda åtgärder, således barnets speciella behov av bemötande i form av kompensation av dolt funktionshinder, handhas av där för specialutbildad optiker, optimitrist och/eller synpedaog samt vice versa för avvikande hörsel.

Likadant måste vi inse att det är för barn som inte kan göra som andra barn gör i livets dagliga aktiviteter & relationer. Deras dolda funktionshinder i form av överkänslighet och underkänslighet MÅSTE beaktas och bemötas utifrån en likartad specialbedömning som barn med avvikande syn och hörsel får. DET ÄR sjukvårdens förbaskade ansvar!

Man kan inte stoppa i barnen några piller och tro att det ser, hör eller känner bättre & sedan tro att de kan koncentrera sig bättre på det de inte ser, det de inte hör, det de inte känner!!

Tänk om vi gjorde lika dant med de barn som behöver särskilda åtgärder vad gäller syn & hörsel:
Förbisåg deras speciella behov och ställde krav på skolan att ”fixa resten själv”!?
Skulle pedagogerna då kunna bedöma och prova ut hjälpmedel som kompenserar dessa barns avvikande syn/hörsel !? Naturligtvis inte!

Först då bedömning av barnet & dess speciella behov av bemötande framkommit ger vi barnet möjligheter lyckas och pedagogerna möjlighet lyckas med vad skolan ska lära barnen.

https://www.expressen.se/ledare/peter-santesson/varfor-ger-inte-skolan-mer-hjalp/

Fri från symptom som blev diagnostiserade som ADHD och autism

Med tillåtelse från Ina lägger jag in även denna berättelse för kännedom – som en av de tre i raden av beprövade erfarenhet – något som talar för att förändring av kost med kosttillskott förändrar fysiska och psykiska beteenden!

Dessa tre inlägg delas från personer som blivit starka i sin övertygelse om att kosten är vår medicin vill dela med sig till andra för att även de ska våga prova på om de har möjligheter bli friskare, förändra sin fysiska och psykiska hälsa genom en livsstilsförändring.

 

Ina Tidbeck Sjöblom Igår kl. 09:26                                                                    2019-01-19

Detta är mitt första inlägg i denna grupp. Jag vill gärna inspirera andra med min historia kring betydelsen av rätt kost😊

Vår 13-åring fick diagnos adhd i 9-års ålders. Han ville inte leva, var aggressiv och utåtagerande. Våldet var oftast riktat mot mig eller lillebror, det var knivar och saxar som kastades, slag mot oss och sönderslaget rum. Svårt med motivation och koncentration i skolan och svårt i kontakten med andra barn. Han fick sen även en autism typ1 diagnos.

Vi testade adhd medicin, som i början funkade bra och gav ett lugn. Vi fick hjälp att jobba låg affektivt, skapa tydlighet, förutsägbarhet och motivera. Lillebror fick en stödfamilj eftersom han hade självmordstankar och blev utsatt för våld av storebror.
Medicinerna verkade efter ett tag inte ha nån effekt. Vi föräldrar var helt slut och en av oss blev sjukskriven.

Det började vända för 2 år sedan, när vi fått ordning på rutiner och struktur, fått hjälp av en närings terapeut och via ett blodprov insett att vår son var mkt allergisk mot gluten och mjölkprotein. Vi hade kollat detta med Vårdcentralen men deras tester gav varken utslag för gluten eller mjölk allergi. Vi bytte kost hemma och gav kosttillskott för näringsbrister.

Idag är han som en ny människa, tar ingen adhd medicin ( endast melatonin för att somna in lättare) och har utvecklats helt enormt. Han har blivit empatisk, flexibel och glad. Samspel med kompisar funkar. Bra betyg från att knappt varit godkänd.

Vi har fått livet tillbaka som familj, men får förstås fortfarande ha superkoll på mat, sömn och rutiner. Sonen har ett utbrott nån gång ibland, ofta kopplat just till sömn mat eller otydlighet, men nu nån gång per månad istället för 3 ggr per dag.
För oss blev det ett enormt framsteg genom att ta reda på hans närings brister och byta kost och vi har gått från totalt kaos till harmoni

Jag är så tacksam för att du, Ina, berättade detta i Nätverket för Friskare barn och unga NU!

Socker, mjöl, mjölk mm. påverkar våra barns och ungdomars känslor negativt

Socker och mjöl (samt även mjölk och soja mm. när det gäller barn och unga med psykisk ohälsa) och dess negativa inverkan på våra känslor

– Lyssna till en fantastiskt bra sammanfattning av hur vår kost kan påverka våra känslor, Bitten Jonsson är en fantastiskt härlig och driftig Quinna – och vad är det då som drabbas av denna obalans som hon berättar om? Jo, området känsel, det område som gör oss medvetna om oss själva och vår omvärld, det område som utvecklar våra känslor 😉

Att mata barn och unga med socker och mjöl är som att ”mata” en industrirobot med felaktig strömstyrka och felaktig olja – det skulle aldrig få förekomma eftersom det skulle påverka industrins ekonomi på ett katastrofalt sätt! Socker och mjöl mm. påverkar vårt samhälle mycket negativt, både resursmässigt och ekonomiskt!

Mina arbetslivserfarenheter, som jag stödjer mot beprövad erfarenhet och forskning, är att många, ja de flesta, av våra känslor utvecklas med hjälp av området känsel, där stimuli via bland annat berörings-, balans- samt led och muskelsinnet (men även via ljus, ljud, lukt och smak) påverkar vår förmåga till human haptisk perception, således vår medvetenhet om oss själva och vår omvärld.
Dessvärre är kunskaperna om området känsel och om hur en biokemisk obalans uppstår ett ganska okänt kapitel inom dagens sjukvård vilket medför att sjukvården ännu inte blivit medvetna om hur negativt kosten kan påverka balansen i vår biokemi och där med hur negativt denna obalans påverkar vår förmåga att känna in oss själva och vår omvärld vilket, i sin tur, påverkar vår förmåga till haptisk perception negativt.

God balans i biokemin ger god balans i våra barns känslor och beteenden

Våra barn är under utveckling – en utveckling som kräver fullgod balans i biokemin för att ge dem möjligheter utvecklas positivt och känna det som andra människor känner

Välkommen till min nya sida!

copy-20090909-mor-0051.jpg

En god balans i livets dagliga aktiviteter och relationer kräver en god balans i barnets biokemi – en obalans går att förändra med hjälp av förändring av daglig kost, rörelse och kompensation

Hej, välkommen till min nya sida – som är under uppbyggnad!

Här kommer jag, på mina sidor, att dela med mig av mina egna livserfarenheter och arbetslivserfarenheter om hur störningar inom området känsel utvecklar avvikande human haptisk perception och därmed bidrar till att utveckla avvikande beteenden hos barn och unga på grund av en avvikande biokemi som påverkar deras förmåga att känna in sig själva och sin omvärld – något som påverkar deras förmåga att delta i livets dagliga aktiviteter och relationer på ett allt från lätt negativt till svårt sätt

Vilken svårighetsgrad barnet har på sina störningar beror på vilken intensitet och utbredning störningarna har och hur barnets omgivning, närmiljö, kan möta barnets speciella behov. Intensitet och utbredning beror på vilken grad av obalans barnets biokemi är i – något som kan påverkas av vad barnet äter och hur det rör sig samt blir berörd och bemött.

Kosten är basen för barnets möjligheter att utveckla sina beteenden positivt, följt av den dagliga rörelsen och bemötandet – utan goda förutsättningar till en god balans i barnets biokemi, genom den dagliga kosten, minskas barnets förmåga att röra sig och bete sig som andra barn gör eftersom rörelsen är beroende av en god balans i barnets biokemi liksom en god psykisk balans även är beroende av.

Här försöker jag förmedla vilka avvikande beteenden som utvecklas vid en biokemisk obalans och hur de kan förändras genom att man förändrar barnets dagliga intag av kost och rörelse samt bemötande i form av kompensation och bekräftelse.