Kategoriarkiv: Dagdrömmande barn

Hur känslor skapas – de skapas utifrån vår känsel

Hur känslor skapas – jag hävdar att de skapas utifrån vår känsel. Nya forskningsrön visar på hur känslor skapas och bygger på kunskaper om hjärna-kropps-tänkande.

Eftersom jag har arbetat med avvikande känsel, sinnenas samspel och känslor sedan 1985 har jag inte kunnat undvika att kommentera/reflektera över artikeln, steg för steg, vilket gör att själva artikeln är uppdelad och inkluderad med citattecken. Jag har försökt, så gott jag kan, att översätta artikeln till svenska – själva länken finner du längst ned på sidan.

Länken till den här positiva forskningsartikeln har jag erhållit via en psykolog på BUP 2020-01-08.

Avvikande känsel riskerar utveckla avvikande känsla för stimuli via beröring

Jag vill inleda med att ökade kunskaper om området känsel kommer att eliminera, således minska risken för våra barn och unga att utveckla avvikande fysiska och psykiska beteenden, utanförskap, skolk och psykisk ohälsa!

Artikeln om hur våra känslor skapas bemöts av undertecknad, steg, för steg:

”Det har varit en guldålder för hjärnforskning. Vi har nu fantastiska hjärnskanningar som visar vilka nätverk i hjärnan som går upp under olika aktiviteter. Men denna betoning på hjärnan har subtilt matat illusionen om att tänkande bara sker från nacken och uppåt. Vi har blivit matade med illusionen om att de avancerade delarna av vårt tänkande är de ”rationella” delarna uppe som försöker kontrollera de mer ”primitiva” delarna nedanför hjärnan.”

  • Nätverk i hjärnan går inte upp utan stimuli via vår känsel – vår känsel omfattas av de tre huvudaktörerna berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet men även de fyra sinnen som vi känner in stimuli via ljus, ljud, lukt och smak med, våra medaktörer – som vi kan klara oss utan men så länge vi får behålla dem är vi tacksamma – bidrar till vår förmåga att kunna känna in oss själva och vår omvärld. Huvudaktörerna inom området känsel, de aktörer som står för vår förmåga känna in och, utifrån stimuli, kunna agera snabbt och precist i livets dagliga aktiviteter och relationer – benämns med ordet haptisk perception – kan vi dock inte klara oss så bra utan. Är vi blinda, eller döva, använder vi oss av vår känsel – har vi avvikande syn eller hörsel kan vi kompensera mycket med hjälp av vår känsel. Detsamma gäller om vi har avvikande känsel – då kan vi kompensera med hjälp av vår syn och hörsel.
  • För oss som arbetat utifrån dessa kunskaper sedan slutet av 1980-talet – detta tack vare våra samlade kunskaper utifrån bland annat Jean Ayres och arbetsterapi, Feldenkrais och fysioterapi samt Castillo Morales och logopedi – har det varit en tuff kamp att försöka lyfta fram hur positiv utvecklingen oftast blir för de barn och unga som inte har förmåga att göra som andra barn och unga gör i livets dagliga aktiviteter och relationer när de får sina speciella behov av kompensation och stimulering tillgodosedda utifrån dessa kunskaper!
  • kompensation och stimulering ska vara daglig och anpassad till individens dolda funktionshinder respektive behov av sensomotorisk stimulering – kompensation sker med hjälp av psykiska och fysiska anpassningar och stimulering sker via anpassad kost med kosttillskott och rörelse. Kompensationen ger individen möjligheter att lyckas, känna att de kan, att de duger och blir sedda – den är exempelvis jämförbar med glasögon och hörselslinga. Stimuleringen ger möjligheter till balans i individens tarmflora och nervsystem. Stimuleringen hjälper barnet komma i balans och möjligheter kunna göra som andra barn gör inom loppet av 3 till 6 månader.

”Så det är intressant att beskåda hur många forskare som nu fokuserar på det tänkande som inte händer i hjärnan utan i tarmen. Du har nervceller spridda genom ditt inre och det ökar uppmärksamheten på vagusnerven, som kommer ut från hjärnstammen och vandrar över hjärtat, lungorna, njuren och tarmen.”

  • Snarare tvärtom: den vandrar från tarmen och upp till hjärnstammen …

”Vagusnerven är en av de vägar som kroppen och hjärnan pratar med varandra i en medvetslös konversation. Mycket av denna konversation handlar om hur vi förhåller oss till andra. Mänskligt tänkande handlar inte främst om individuell beräkning, utan om socialt engagemang och samarbete.”

  • Socialt engagemang och samarbete är beroende av en god, således en balanserad, förmåga känna in stimuli via våra huvudaktörer men även via våra medaktörer – en obalans i tarmfloran utvecklar en obalans i nervsystemet och därmed i förmåga att känna in sig själv och sin omvärld

”En av ledarna på detta område är Stephen W. Porges från Indiana University. När du kommer in i en ny situation, hävdar Porges, reagerar din kropp. Din puls kan stiga. Ditt blodtryck kan förändras. Signaler går upp till hjärnan, som registrerar det ”autonoma tillståndet” du befinner dig i.”

  • Signalerna går upp till hjärnan via stimuli från de sinnen vi känner in oss själva, vår egen kropp och rörelse samt vårt förhållande till vår omvärlden med – utifrån vår upplevelse vi får vi stimuli agerar vi – reaktionen blir till ett sensomotoriskt minne, en erfarenhet som vi bär med oss, som utvecklar vår högst personliga medvetenhet om oss själva och vår omvärld …

”Kanske du går in i en social situation som känns välkomnande. Grönt ljus. Din hjärna och kropp blir beredda på en vänlig konversation. Men kanske känns personen framför dig hotande. Gult ljus. Du går in i fight-or-flight-läge. Din kropp förändras omedelbart. Ditt öra justerar sig till exempel för att höra höga och låga frekvenser – ett skrik eller ett kurr – snarare än mellanfrekvenser, mänskligt tal. Eller kanske hotet känns som en fråga om liv och död. Rött ljus. Din hjärna och kropp börjar stängas av.”

  • Hot/gult ljus – fight-or-flight-läge, innebär att stimuli via berörings- och balanssinnet samt via ljus, ljud och lukt ”slår på högsta växeln” och stimuli leder till att du agerar genom att slå till eller fly …

”Enligt Porges ”Polyvagal Theory” är begreppet säkerhet grundläggande för vårt mentala tillstånd. Människor som har upplevt trauma har kroppar som är mycket reaktiva mot uppfattat hot. De gillar inte offentliga platser med höga ljud. De lever i fight-or-flight-läge, stressade och oroliga. Eller, om de känner sig instängda och begränsade, blir de dumma. Deras röst och ton planas ut. Fysiska reaktioner formar vårt sätt att se och vara.”

  •  Exempelvis kan stimuli via beröring, vid en obalans, där överkänslighet för stimuli blir konsekvensen av obalansen i nervsystemet (som beror på obalans i tarmfloran/utarmad tarmflora) kan ge ett enormt negativt uttryck pga stor grad av överkänslighet och, istället för att beröring känns behagligt känns det allt från lite till mycket smärtsamt beroende av grad av överkänslighet/obalans (kallas allodyni vid nervskada) vilket, i sin tur, ger en erfarenhet av obehag i stället för behag av (lätt) beröring. Upplevelsen via detta stimuli kan, vid hög grad av överkänslighet för stimuli, utlösa ”fight” – individen slår till pga av den enorma smärta (ofta i form av brännande, skärande eller stickande känsla) som upplevs, ffa vid oväntad beröring.

”Lisa Feldman Barrett, från nordöstra universitetet, hävdar också att hjärnans huvudsyfte är att läsa kroppen och att reglera vad hon kallar kroppsbudgeten. Du kan se mobbning på lekplatsen. Din hjärna förutspår sedan din nästa åtgärd och snabbar på puls och andning för att hantera situationen. Du upplever dessa förändringar som känslor – oh, detta är rädsla eller oh, detta är ilska – eftersom din hjärna har skapat ett känslokoncept för att göra dessa fysiska förändringar meningsfulla.”

  •  Jag skulle vilja säga att balans i tarmflora och nervsystem tillser vilken balans, eller obalans, det är i de signaler som når fram till hjärnan och, utifrån den upplevelse som stimuli ger agerar individen. Detta blir till en erfarenhet som leder till ett minne som, i sin tur, utvecklar individens tankar och beteenden. Kroppsbudgeten styrs således av balans i tarmflora och nervsystem – inte av hjärnan. Minnesavtrycken, via utifrån kommande stimuli via ett eller flera sinnen, formar individens hjärna – och utifrån dessa minnen ”reglerar” hjärnan kroppsbudgeten.
  • Dina tidigare upplevelser via stimuli har bidragit till att utveckla dina känslor och erfarenheter – utifrån denna rädsla eller denna ilska, och vad din närmiljö lärt dig, agerar du när du ser att ett barn mobbas på lekplatsen. Känslokonceptet utvecklas utifrån dina egna, högst personliga upplevelser som grundar sig på din känslighet för stimuli som kan vara alltifrån normal till ”onormal” i form av olika grader av över- eller underkänslighet pga obalans i tarmflora och nervsystem. Dina upplevelser via stimuli har format dina känslor – känslokonceptet är utvecklat via stimuli från din känsel/känslighet och således inte av din hjärna. Hjärnan har samlat minnet, erfarenheten och tanken från stimuli via dessa upplevelser. ”Du kanske tror att det du ser och hör i vardagen påverkar vad du känner, men det är mest tvärtom: Det du känner förändrar synen och hörseln,” skriver Barrett i ”Hur känslor skapas.”
  • Det du känner formar dina upplevelser, erfarenheter, känslor och tankar vilket möjligen även, i viss mån, kan forma det du ser och hör. Området känsel påverkar förmåga att se och höra – ja, exempelvis är överkänslighet för ljus och ljud inte ovanligt i kombination med överkänslighet för stimuli via beröring (de”ligger inom samma” ektoderm). Och visst kopplar hörsel och syn ”på” när fight-or-flight-systemet slår på – plus att det du ser och hör i vardagen bemöts av de känslor du utvecklat tack vare din känsel – dessa känslor har byggt upp dina erfarenheter och tankar.

”När vi är riktigt unga känner vi mindre av känslokoncept. Små barn säger: ’Mamma, jag hatar dig!’ När de menar ’Jag gillar inte det här’ eftersom de inte har lärt sig sin kulturs begrepp för hat kontra dålighet. Men när vi blir äldre lär vi oss mer känslomässig granularitet (min översättning: förmågan att särskilja mellan känslor). Den känslomässigt kloka personen kan skapa distinkta upplevelser av besvikelse, ilska, trots, förbittring, grovhet och förvärring, medan det för en mindre känslomässigt klok person är alla synonymer för ’Jag känner mig dålig’.”

  • … distinkta upplevelser av besvikelse, ilska, trots, förbittring, grovhet och förvärring utvecklas ur en mer ”normalt” inkännande person – vid obalans i nervsystem (och tarmflora) utvecklas en ”mindre känslomässigt klok” person … våra sinnen formar våra personligheter!
  • Förstorade upplevelser av besvikelse, ilska, trots, förbittring, grovhet och förvärring kan, utan svårighet, utvecklas hos en individ som lider av kombinationen av svår över- och underkänslighet för stimuli via berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet

”En klok person kanske känner till de främmande orden som uttrycker känslor som vi inte kan namnge på engelska: tocka (ryska, ungefär för andlig ångest) eller litost (tjeckiskt, ungefär för elände kombinerat med hunger efter hämnd). Personer med hög känslomässig granularitet (förmågan att särskilja mellan känslor) svarar flexibelt på livet, har bättre mentala hälsoutfall och dricker mindre.”

  • En person som är ”mindre klok” på grund av avvikande känsel, som beror på avvikande balans i nervsystem och tarmflora, kan känna ångest och således ha mer erfarenhet av ångest än den kloka personen – individer med avvikande balans i nervsystem (och tarmflora) kan lättare känna in besvikelse, ilska och misslyckande samt få en viss grad av hunger på hämnd på/till de personer som gång på gång har påpekat/påtalat individens svårigheter att göra som andra gör. Denna individ har svårigheter att vara flexibel på grund av sin avvikande känsel (och avvikande balans i nervsystem och tarmflora) … de mentala hälsoutfallen påverkas negativt eftersom livet består av ett mer ständigt misslyckande med att göra som andra gör än att kunna göra som andra gör … alla misslyckanden i kombination med en obalans i nervsystem (och tarmflora) utvecklar, beroende av obalansens utbredning, bl.a. mer eller mindre sug efter socker och alkohol (eller andra beroenden) samt allt ifrån lätt till svårt behov av att döva sig själv genom att ex dricka …

”Om kroppsliga reaktioner kan särskilja (min översättning)/leda människor isär kan de också läka. Martha G. Welch från Columbia University pekar på vikten av att älska fysisk beröring, särskilt under de första 1 000 minuterna av livet, för att fastställa markörer för känslomässig stabilitet.”

  • Kroppsliga reaktioner avspeglar i individens känslighet där överreaktion skvallrar om överkänslighet för stimuli och underreaktion skvallrar om underkänslighet för stimuli via området känsel – ett barn med svår obalans i nervsystem (och tarmflora) kan inte älska beröring som, via stimuli, upplevs som brännande, skärande eller stickande … om barnet föds med svår överkänslighet för stimuli via beröring blir markörerna för känslomässig stabilitet rubbade

”Enligt det gamla bara-hjärnan paradigmet, hävdar Welch, sa vi människor att vi kunde självreglera våra känslor genom medvetet självprat. Men verklig känslomässig hjälp kommer genom samreglering. När en mamma och ett barn fysiskt håller varandra, harmoniseras deras kroppsliga autonoma tillstånd och kopplas samman på metabolisk nivå. Tillsammans flyttar de från separat nöd till ömsesidig lugn.”

  • Känslor går att begripa utifrån begreppet balans i nervsystemet utifrån kunskaper om vad en balanserad tarmflora kan åstadkomma – tarmflorans balans påverkas av vår kost, inre och yttre stress, antibiotika, vaccinationer etc. och utifrån de stimuli vi utsätts för:
  • Kerstin Uvnäs-Moberg har, genom sin forskning, visat att stimuli via beröringssinnet (vilket även är insidan av vårt mag- och tarmsystem) frisätter de hormoner, så kallade oxytocciner, som ”går till” lugn-och-ro-systemet … och bland annat därav kommer barnet, och modern, till lugn och ro vid exempelvis amning, omfamnning, massage etc. OM barnet har en överkänslighet för stimuli via barnet kan det bli svårt för barnet ta emot den omfamning som oftast sker vid amning och i stället för att komma till lugn och ro skriker barnet så fort modern lyfter upp det och möjligen än mer då hon omfamnar det. Det bästa är då att barnet får ligga mot ett fast underlag som madrass eller golv, och modern låter bröstet hänga över barnets ansikte utan att beröra barnet … förhoppningsvis kan barnet ta emot den beröring som bröstvårtan ger, eftersom det är så hungrigt, och stimuli via läppar kan sedan medverka till att munmotoriken, själva sugrörelsen tar fat OM barnet har en god känsel via led- och muskelsinnet …

”Welch har skapat något som kallas Welch Emotional Connection-skärmen, som mäter den känslomässiga kopplingen mellan mödrar och för tidigt födda barn. Genom att uppmuntra till denna typ av djupt viscerala anslutning under 18 månader kan hennes terapi mildra effekterna av autism.”

  • … djupt viscerala anslutning lär ju stå för djup ögonkontakt – och den är av stor vikt i vardagen. Idag lever barn och unga i fara för att få för lite ögonkontakt tack vare vårt mobilanvändande …
  • … autism är ett begrepp över de samlade symptom som kan ofta kan bero på obalans i tarmfloran vilket, i sin tur orsakar obalans i nervsystemet – där kombinationen överkänslighet för stimuli via berörings- och balanssinnet i kombination med underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet (således förutsättning för ögonmotorikens automatisering, vilken ofta är nedsatt pga brist på B12 och omega-3), kan påverka denna förmåga till relation negativt.

”När du går tillbaka och ser hjärnan och kroppen tänka tillsammans, verkar den gamla skillnaden mellan förnuft och känslor inte vara meningsfull. Din uppfattning om världen formas av de förutsägelser din hjärna gör om dina fysiska autonoma tillstånd.”

  • Lite svårt begripa vad han egentligen menar – vad tänker du? Jag menar att din uppfattning om världen formas av de förutsägelser din hjärna gör med hjälp av stimuli via din känsel, således via stimuli från berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet men även via stimuli från ljus, ljud, lukt och smak. Dessa stimuli, som ger dig upplevelser som är högst personliga utifrån vilken känslighet du har,  benämner han som ”dina fysiska autonoma tillstånd” eftersom det är tillstånd som kommer utifrån de upplevelser, erfarenheter och tankar du skapat utifrån din känslighet för dessa stimuli.

”Du ser också hur viktigt det är att lära känslomässig granularitet, något som vår kultur nästan inte uppmärksammar oss på.”

  • Känslomässig granularitet, således förmågan att särskilja mellan känslor – och känslighet, är kunskaper som vår kultur har förnekat oss att uppmärksamma i över 20 år – det skulle sättas minst en, helst flera neuropsykiatriska eller psykiatriska diagnoser på symptomen. Det är dags att släppa fram dessa kunskaper NU – men de utgör naturligtvis ett hot mot läkemedelsindustrins och livsmedelsindustrins inkomster! Frågan är vilket vi vill tjäna: människans hälsa eller industrins enorma vinstintressen vilket främjas av att människans sjukdomar bevaras/vårdas?

”Du ser också att vi inte separerar hjärnor och kollar varandra coolt, avslappnat. Vi är fysiska individer, djupt interagerar med varandra. Den viktiga kommunikationen sker på en mycket djupare nivå.”

  • Ja, han nämnde det ju själv; ”Det du känner förändrar synen och hörseln,” skriver Barrett i ”Hur känslor skapas.”
  • Således: känslor skapas utifrån vad vi känner och vår förmåga känna in är högst personlig – där forskning visat att obalans i tarmflora utvecklar obalans i nervsystemet – där min hypotes är att denna obalans kan påverka vår känsel:
  • när vi förändrar vad vi äter och dricker förändrar vi balansen i tarmflora och nervsystem vilket oftast (till någon bevisat motsatsen) påverkar vår förmåga att känna in oss själva och vår omvärld;è  förändring av balans i tarmflora och nervsystem förändrar vår förmåga känna in oss själva och vår omvärld, vilket avspeglar sig i den förändring som sker i våra fysiska och psykiska beteenden;
  • vi får en förändring i vår förmåga att agera i livets dagliga aktiviteter och relationer! Utifrån vad vi känner, hur känsliga vi är för stimuli, agerar vi:
  • överreaktion skvallrar om överkänslighet för stimuli och underreaktion skvallrar om underkänslighet för stimuli;
  • Avvikande känsel är egentligen inte svårare att förstå sig på än avvikande syn och/eller avvikande hörsel:
  • Avvikande känsel gör att vi som lider av det avviker i våra fysiska och/eller psykiska beteenden;
  • Barn och unga med avvikande känsel har ett speciellt behov av bemötande som måste tillgodoses på ett så tidigt stadium som möjligt OM vi ska kunna hjälpa dem agera i livets dagliga aktiviteter och reaktioner som andra individer gör – vilket i sin tur medverkar till att vi minskar risken för dem att utveckla utanförskap, skolk och psykisk ohälsa!

Läs om forskningsartikeln här: Hur känslor skapas

ACHIM – ett mikrobiota som ger möjligheter till tillfrisknad

ACHIM är ett mikrobiota, en kultur av probiotiska tarmbakterier, som ger individer med avvikande balans i tarmflora, kropp och knopp, möjligheter till ett friskare liv!

ACHIM ett mikrobiota

ACHIM är ett mikrobiota – en ansamlig av bakterier som är beroende av varandra för god balans, så kallad eubios, i individens tarmflora

ACHIM är, i princip, en gammal beprövad och hederlig metod som veterinärer och bönder har använt sig av enormt länge:

i princip så ”slänger man in” ett mikrobiota, en samling av tarmbakterier, från den friska till den sjuka individen – således typ ”en klick med bajs” i spannen med mjölk till det djur som utvecklat svår diarré. Det har alltid fungerat bra utarmad tarmflora, så kallad dysbios eller avvikande tarmflora!

Professor Tore Midtvedt fick patent på sin mikrobiota i maj 2016. Den har visat sig ge enormt positiva konsekvenser för många av de patienter som varit med i forskningsstudierna:

…  men det blir ju ingen större uppmärksamhet eftersom det inte handlar om något läkemedel, bara bajs, som gör individen friskare inom loppet av några veckor till månader, individer som lidit av Mb Chron, IBS, autism, systemisk skleros och andra så kallade autoimmuna sjukdomstillstånd.

Dagens forskning visar att avvikande tarmflora utvecklar avvikande beteenden

Dagens forskning visar att avvikande tarmflora utvecklar autoimmuna sjukdomstillstånd … dit bl.a. autism kan räknas in …

Systemisk skleros sägs vara en autoimmun, och dödlig, sjukdom som bl.a. Gunhild Stordalen kunnat ta sig ur med hjälp av ett medicinskt experiment som bestod av stamcellsimplantat – det blev till stora rubriker i media emedan professor Tore Midtvedts resultat, där 50% av de med systemisk fibros blev friskare med hjälp av ACHIM, inte gav några stora rubriker alls! Så nu, Gunhild, gäller det att du är rädd om, och håller, din tarmflora i balans!

NU, just nu, ska jag försöka jobba med mitt eget som bland annat innebär att jag hjälper till med att förmedla ACHIM till de som själva inte orkar att hämta hem ACHIM. Just NU har jag ledig helg – förhoppningsvis ska jag då kunna fokusera på mitt eget, vilket jag knappt klarat av att göra under hela hösten. Men nu mår jag bättre än jag gjort på fem år – detta efter att jag tog ett eget mikrobiota i form av ACHIM i början av december. Jag hoppas innerligt att mitt välmående håller i sig!

Vitaminer och mineraler gör våra barn och unga med psykisk ohälsa friskare NU!

Vitaminer och mineraler inklusive essentiella fettsyror är den kommande medicinen vid psykisk ohälsa

Vitaminer och mineraler inklusive essentiella fettsyror är den kommande medicinen vid psykisk ohälsa

Det finns all anledning att vitaminer och  mineraler i terapeutisk dos skall vara ett förstahandsval när vi behandlar barn och unga som utvecklat psykisk ohälsa – vilket återigen bekräftas när vi läser artikeln Vitaminer och mineraler bör vara förstahandsval vid psykisk ohälsa!, skriven av Bo Zackrisson i tidskriften 2000-Talets Vetenskap, 4/2014, sid 8-11.

Det skall, enligt HSL (Hälso- och sjukvårdslagen), vara barnens rätt att få information om att vitaminer och mineraler i terapeutisk dos är en metod som kan ge dem möjligheter – i kombination med daglig och individuellt anpassad kost, kompensation och rörelse – att bli friskare NU!

Psykisk hälsa av vitaminer och mineraler

I ovan nämnd artikel kan vi läsa att det, enligt Bonnie Kaplan, professor vid universitetet i Calgary, Alberta, Canada och Julia Rucklidge, professor i klinisk psykologi vid Canterbury universitetet, Christchurch, Nya Zeelandmåste ske en radikal förändring i synen på psykisk ohälsa. Det finns naturligtvis starka krafter som vill tysta ned den forskning som Kaplan och Rucklidge lyfter fram, krafter som till ett mycket högt pris gör allt för att skydda läkemedelsindustrin – det höga priser får våra barn och ungdomar med psykisk ohälsa betala …

Den psykiska ohälsan växer medan vitaminers och mineralers positiva effekter tystas

Bo Zackrisson skriver, i nämnd artikel, att ”Den psykiska ohälsan växer. EU har uppskattat att nästan 40% av EU-medborgarna lider av någon form av psykisk sjukdom. Samhällets kostnader skjuter i höjden, vilket på sikt hotar att slå undan fötterna på hälso- och sjukvården. Till detta kommer att det finns oroande tecken på att långtidseffekterna av psykofarmaka leder till att den psykiska ohälsan förvärras.”

Betydelsen av nutrition är en mycket gammal kunskap och studier finns som visar att 24 veckors svältkost för friska studenter utvecklade tydliga tecken på hela skalan av allvarliga psykiska sjukdomar. Dessa studier får mig oavkortat att associera till de studenter som hamnar inom psykiatrin. Vad äter många av våra studenter? Nudlar!

Dr Flytlie kom för många, många år sedan ut med sin bok, Vitamineralrevolutionen. Redan där borde sjukvården ha höjt på ögonbrynen och blivit lite nyfikna!

Vitaminer och mineraler stärker ditt immunförsvar, gör dig och ditt barn fri från neuropsykiatriska och psykiatriska symptom mm.

Vitaminer och mineraler stärker ditt immunförsvar, gör dig och ditt barn fri från neuropsykiatriska och psykiatriska symptom mm.

Ett bra exempel på hur människor kan bli glada och långlivade finner vi genom The Blue Zones

Vitaminer och mineraler är byggstenar till psykisk hälsa

Kaplan och Rucklidge har, precis som professor Charlotte Erlanson Albertsson, kommit fram till att byggstenarna i människokroppen är just vitaminer och mineraler samt essentiella fettsyror – det borde således bli ett självklart förstahandsval inom barn- och ungdomspsykiatrin, före medicinering.

Med ovanstående information borde det vara självklart att sjukvården börjar coacha barn med föräldrar i hantering av vitaminer, mineraler och omega- 3 samtidigt som de även bör coachas vad gäller förändring av den dagliga kosten och rörelsen eftersom även dessa kunskaper i dag inte går att förneka – beprövad erfarenhet , studier och forskning bekräftar de positiva resultat som uppnåtts hos åtskillga barn och unga.

Klart är att det måste användas en terapeutisk dos av kosttillskotten för att ge god effekt – bredspectrum av vitaminer och mineraler skall vara lika självklart som omega-3 och tarmbakterier.

Bättre psykisk hälsa av kost och kosttillskott – svensk psykiatri har lång väg att gå

Visst kan det bli dyrt, om man jämför med mediciner, att använda sig av vitaminer och mineraler men i det långa loppet kan det vara värt varenda sekund av extraarbete eftersom barnet blir friskare – i det långa loppet blir ju inte barn och unga (eller vuxna) friskare av mediciner, mediciner hjälper enbart på kort sikt!

Handen på hjärtat, i dag har man gjort de neuropsykiatriska och psykiatriska symptomen, precis som många andra av våra andra folksjukdomar, till tillstånd som är i behov av livslång medicinering – är det inte dags att vi börjar inse varför det är så få sjukdomar som blir återställda med hjälp av medicinering?

Jag kan enbart hålla med Bo Zackrisson, när han i sin artikel konstaterar Kaplan och Rucklidge visat att den svenska psykiatrin har väldigt lång väg att gå, efter de observationer jag har gjort inom psykiatrins väggar sedan 1998.

Jag menar att kunskaper inom Ortomolekylär medicin, liksom kunskaper om nutrition, ger barn och unga förutsättningar till en god biomedicinsk balans och själv kan jag finna det lite märkligt att en högt uppsatt chef inom Barn- och ungdomspsykiatrin, som är högst ansvarig för en god vård av barns och ungas psykiska hälsa och som arbetar under Västra Götalandsregionen, vars mål är att arbeta för en bättre psykisk hälsa bland barn och unga, inte kräver att man skall prova den goda effekt som vitaminer och mineraler plus anpassad kost och daglig motion nu visat sig ha på psykisk ohälsa – tanken slår mig då jag dagligen kan se hennes dotter göra reklam för god fysisk och psykisk hälsa genom VitaePro. Vad är det som gör att högt uppsatta inom Barn- och ungdomspsykiatrin förvägrar våra barn och unga med psykisk ohälsa att få prova på vilka möjligheter de med största sannolikhet har att bli friskare genom dagligt tillskott av vitaminer och mineraler?

Läs mer om VitaePro på deras hemsida

Läs mer om Louise och VitaePro på deras hemsida

 Hälso- och sjukvård eller Hälsovård och Sjuk vård?

Vår uppgift inom hälsovården är att vara öppen för de behandlingsmetoder som påvisat gott resultat, det kan räcka med beprövad erfarenhet, och jag funderar i dag över vart sjukvården är på väg. Skämt och sido, skall det möjligen bildas två skilda verksamheter av den befintliga Hälso- och sjukvården? En för hälsa och en för sjuk vård?

Kliniskt visar många vitamin- och mineralpreparat på god effekt

Zackrisson skriver att det bredspektrums multipreparat som Kaplan använt sig mest av är EmpowerPlus men att hon även nämner Berocca. Själv har jag lite svårt för att rekommendera Berocca eftersom jag inte med säkerhet kan säga att det inte är kemiska vitaminer och mineraler i den produkten. Man bör ha med sig i bakhuvudet att överdrivet intag av guarana, som finns i Berocca, kan leda till rastlöshet och/eller sömnsvårigheter.

Här finns ju en hel del andra preparat som man kan börja med om plånboken inte är allt för tjock som exempelvis Balans och VitaePro – VitaePro är framställt av rena och naturliga produkter samt innehåller även antioxidanterna Astaxanthin, Lutein och Zeaxanthin.

Mina rekommendationer har varit FitLine, Kyäni, Noni, Balans och på senare tiden har jag även nämnt VitaePro eftersom många är ute efter bra vitaminer men det svider i plånboken då en hel familj skall täckas upp. Med största sannolikhet är de preparat som nämns här ovan minst lika bra på att ”boosta upp” en utmärglad kropp och knopp som de jag rekommenderar – huvudsaken är att det är ett bredspektrum och att man inte är för snål i doseringen. Nämnas bör att FitLine har ett sötningsmedel som inte är allt för bra att använda sig av allt för länge enligt en del experter men, som jag ser det, har den goda behandlingseffekten uppvägt detta för en hel del barn och ungdomar och inga negativa biverkningar har, så vitt jag vet, rapporterats.

Läkarna har en dags utbildning inom näringslära och ingen fundering om kostvanor

Kunskaperna inom Ortomolekylär medicin, liksom kunskaper om nutrition, ger barn och unga förutsättningar till en god biomedicinsk balans. I artikeln får jag återigen bekräftat vad jag brukar informera föräldrar om när de säger att barnets läkare har protesterat mot anpassad kost och kosttillskott, nämligen att läkarutbildningen endast serverat en dags utbildning inom näringslära och att psykiatriker enbart frågar patienten om dess historia, släkt, skolgång och motionsvanor men däremot inte frågar patienten om dess matvanor!

Depression – kost, vitaminer, mineraler och essentiella fettsyror förbättrar

 

Brist på omega-3 ligger bakom många av våra folksjukdomar, nya, som gamla

Brist på omega-3 ligger bakom många av våra folksjukdomar, nya, som gamla

Som jag nämnt tidigare har ju en stor studie visat att kost kan orsaka depression – det vi också vet, sedan tidigare, är att brist på omega-3 kan orsaka depression, svårigheter med att läsa, skriva, koncentrera sig och att sova. Läs mer om detta i Olle Haglunds bok. I Bo Jonssons bok, se nedan, kan vi läsa att depression har blivit allt vanligare under 1900-talet och att WHO tror att depression kan bli den näst största orsaken till ohälsa efter hjärt-kärlsjukdom år 2020.

Äntligen måste han, han som är en av de som har makten inom sjukvården, Martin Ingvar, erkänna att kosten har betydelse för vår psykiska hälsa

Äntligen måste han, han som är en av de som har makten inom sjukvården, Martin Ingvar, erkänna att kosten har betydelse för vår psykiska hälsa

Studier har visat att om man äter en näringsrik kost så kan man förbättra sin mentala hälsa rent allmänt inklusive sin depression och att det då även kan handla om att tillföra lämpliga kosttillskott.

Kroppen kan tillverka sitt eget serotonin

I sin bok skriver Dr Bo Jonsson att ”Våra gener är väldigt lika de gener som människan hade på stenåldern.” Han berättar att tillverkning av serotonin sker i vår kropp genom flera enzymatiska steg och att det behövs många olika vitaminer och mineraler för att maskineriet ska fungera. Något som även professor Charlotte Erlansson Albertsson försökt lyfta fram under många år under intervjuer i TV och radio samt i sina böcker. Bo, menar som Charlotte, att det viktigaste är att vi äter en naturligt, oraffinerad och näringsrik kost utan socker och att tillskott av vitaminer och mineraler hjälper till. Båda två är, så vitt jag vet, eniga om att även daglig rörelseaktivitet stimulerar denna positiva utveckling i kombination med en anpassad kost.

Vitaminer och mineraler samt daglig rörelseaktivitet i kombination med anpassad kost ger möjligheter till ett friskare liv utan depression

Vitaminer och mineraler samt daglig rörelseaktivitet i kombination med anpassad kost ger möjligheter till ett friskare liv utan depression

Eftersom intolerans mot proteinerna i mjölk- och mjölprodukter orsakar läckande tarm uppstår ganska så snart symptom på brist av vitaminer, mineraler, omega-3, tarmbakterier samt överväxt av candida. Således kan även candidaöverväxt vara nödvändig att behandla.  Läckande tarm kan ge upphov till många symptombilder.

Läckande tarm kan orsaka många symptom på brister av vitaminer och mineraler

Läckande tarm kan orsaka många symptom på brister av vitaminer och mineraler

Viktigt att tillföra tarmbakterier till barn och unga med proteinintolerans

I nämnda artikel får jag återigen bekräftat vad Johan Erle och Dan Uhrbom, som lanserat tarmbakterierna Probiform i Sverige, hävdat, nämligen att en del B-vitaminer tillverkas av våra egna tarmbakterier och att B1, B2 och B3 är väldigt viktiga för mitokondriefunktionen i cellerna och för kroppens energiomsättning.

De tarmbakterier som jag rekommenderar är bland annat ProbioZym och Probiform.

Dagdrömmande barn är sjuka och skall medicineras – om girighet och vansinne får lov att råda!

Dagdrömmande barn är sjuka och skall medicineras – om girighet och vansinne får lov att råda!

En ung man i sina bästa år konstaterar, enligt mig, helt riktigt, att: ”Katalogen av patologiserade och abnormiserade karaktärer måste växa för att försörja läkemedelsbolagen. Den här diagnosen är väl inte riktigt accepterad än, men företag som Eli Lilly ligger i startgroparna för att tjäna pengar på den.

Jag kan lugnt påstå att jag känner igen kriterierna på mig själv. Människor som jobbar efter att lära sig se helheten har en trögare start än de som lär sig linjärt. Tankspridd blir jag när jag har för många tankar att tänka samtidigt. Var har jag lagt dem tro… Dagdrömmeri, eller förmågan att koppla bort den ibland galna världen utanför, kan även vara en tillgång. Tro det eller ej men blyg har jag varit som få andra men det har jag jobbat bort.

Genom en diagnos kan man låsa in en persons egenskaper och få den att tro att den inte kan ta sig därifrån. Har man låg latent hämning kan dagdrömmeri vara ett skydd mot för mycket intryck. Ingen av egenskaperna har någon direkt koppling till intelligens. Däremot kan de vara en omväg för att lära sig. Man kan tänka sig en analogi med en liten båt som är lätt att få upp i fart men som är lika lätt att få stopp på med en stor båt som är svår att få upp i fart men blir svårare att stoppa.”

Jag själv var en blyg dagdrömmare

Själv kan jag berätta att jag var en dagdrömmare, tankspridd och mycket blyg individ samt mentalt mycket långsammare än vad jag är idag, fram till 45 års ålder – sedan lade jag om kosten vilket medförde att min obalans i biokemin balanserades upp (inklusive att pH-värdet normaliserades)! Jag klev ut i en ny värld och bestämde mig för att INGEN mer skulle få lov att gå så under 45 år UTAN möjligheter att få reda på vilka möjligheter det finns till ett friskare liv, utan dagdrömmeri  – min hjärna låg som inlindad i bomull, oftast kändes det som att jag satt i en burk, lite utanför allt annat … troligen blev det värre efter måltiderna – men det begrep jag ju inte då! Jag trodde att det var så, mer eller mindre, för alla när jag var yngre! Sedan började jag känna mig som att jag höll på att få Alzheimers/demens … och DET var INTE trevligt! Kosten räddade mig!

Hur gjorde jag?

Jag lade, med hjälp av en kostvägledare, Kurt på pH-balans, om min kost. Detta innebar att jag skippade mjölk-, mjöl- och sockerprodukter, drack anis-, fänkål- och kummin-the’ alternativt tuggade i mig lite maskrosblad för att få i mig bitterämnen och få fart på levern, jag undvek rött kött och griskött i så stor utsträckning som möjligt, tog pH-kalk morgon, middag och kväll tillsammans med ett stort, ljummet glas vatten en halvtimme innan maten samt innan jag skulle gå bort på fest och dricka vin/äta skaldjur eftersom kalken är en god antihistamin och på så vis slapp jag mina migränanfall vid rödvinsintag. Till detta tog jag dagligen minst en drink gjord av 1 rågad tsk av vardera nypon- och nässelpulver samt blåbärsjuice och 1 msk kallpressad linfröolja samt ett par kapslar med tarmbakterier, ProbioZym. Jag höll mig friskare än någonsin på detta under minst 15 års tid – ännu piggare på hjärnkontoret blev jag då jag förstod att det var 100% som gällde 😉 Inte bara min blyghet, mitt dagdrömmeri, min tankspriddhet, min mentala och motoriska långsamhet avtog utan även min värk i rygg och i leder försvann på samma sätt som min ängslighet och mitt kontrollbehov avtog! Anledningen att jag gick till en kostvägledare var att jag hade en sådan besvärande mag- och tarmkatarr som accelererade allt eftersom åren gick. Min mag- och tarmkatarr försvann inom loppet av någon vecka – och med den min trötthet!