Om mig

Här finner du tre avsnitt under varandra:

Om mig* och Mina symptom före min livsstilsförändring

Neuropedagogens roll**

Samverkan med andra terapeuter***

* Om mig

Sussie Olofsson, leg arbetsterapeut, neuropedagog, Mobil: 0705533994 E-post: neuropedagogen@gmail.com

Sussie Olofsson
leg arbetsterapeut
neuropedagog
Mobil: 0705533994
E-post:
neuropedagogen@gmail.com

Läs mer om vilka avvikande beteenden jag led av som barn, ungdom och vuxen längre ned på sidan!

1969 till 1970 arbetade jag först som sjukvårdsbiträde och sedan som arbetsterapeutbiträde fram till min arbetsterapeututbildning:

1970 till 1973 utbildade jag mig till arbetsterapeut och ganska så snart kom jag att arbeta med barn- och ungdomar. Sedan 1979 har mitt brinnande intresse för barn och ungdomar med avvikande beteenden varit en ledstjärna i mitt liv. Jag har förkovrat mig inom sinnenas samspel via Jean Ayres och kurser inom Sensory Integration mm.

1979 till 1985 arbetade jag med familjehemsbarn med speciella behov. De två sista barnen hade svåra beteendestörningar på grund av alkohol- och tablettmissbruk under moderns graviditet – något som medförde att de utvecklat avvikande beteenden som, med facit i hand, tyder på att deras biokemi var i obalans. I dag kan jag inse, och förstå, att deras mor även bar på en svår proteinintolerans – därav beroende av tabletter och alkohol. Med facit i hand vet jag i dag att några av mina familjehemsbarn har burit på intolerans mot proteinerna i mjölk och mjöl och allt vad det innebär vad gäller opioida peptider, utarmad tarmflora, läckande tarm och vilka symptom som då, sakta men säkert, utvecklas.

1990 till 1997 var jag med och startade upp sensomotoriska grupper på den Barn- och ungdomshabilitering jag arbetade på under åren 1985 till 1998. Behandlingsresultaten, på barnens fysiska och psykiska beteendeavvikelser, blev så positiva att jag sedan inte kunde ta mig tillbaka till den traditionella habiliteringsarbetet trots att min chef så krävde – eftersom det ansågs att habiliteringen inte längre hade de resurser som detta arbetssätt krävde. Ledningen för habiliteringen ansåg sedan att det var skolans ansvarsområde att ta hand om barn och unga som utvecklat avvikande fysiska och psykiska beteenden plus att de Neuropsykiatriska teamen hade börjat ta fart – nu skulle det diagnostiseras och medicineras plus att pedagogerna skulle lära sig möta de här barnens speciella behov – och där funderar jag över vilken utbildning de får inom området avvikande känsel?

Beställ gärna Vår Rapport om behandlingsresultat vid anpassad sensomotoriska stimulering i grupp eller Min Rapport, ett brev med sammanställning av behandlingsresultat vid stimulering med hjälp av omega-3 – se mina kontaktuppgifter invid mitt foto! 

1995 uppdagades det att mina egna symptom berodde på en proteinintolerans. Mina egna avvikande beteenden, mina familjehemsbarns avvikande beteenden och mina biologiska barns avvikande beteenden (dock inte så markanta som mina men än dock lite avvikande) har, tillsammans med mitt arbete inom habilitering (under 13 år) och barn- och ungdomspsykiatrin (under 20 år), med backspegeln i hand, lärt mig enormt mycket. En enormt värdefull lärdom är att man bör ta symptomen, avvikande beteenden, på största allvar, på ett så tidigt stadium som möjligt – allt för att försöka förebygga att barn och unga utvecklar utanförskap, skolk och psykisk ohälsa!

Dessa erfarenheter i kombination med mitt eget arbete, mina arbetslivserfarenheter, har lärt mig att man genom att bedöma området känsel kan förstå att barnets avvikande beteenden skvallrar om att barnet bär på en proteinintolerans, andra gifter och brister – något som påverkat barnets utveckling negativt. Denna negativa utveckling går oftast att behandla genom daglig och anpassad kompensation, kost med kosttillskott och rörelse!

1998 startade jag, som arbetsterapeut och neuropedagog, upp en egen verksamhet och vi som utvecklat den här metoden, min kollega Britt-Marie och jag själv, sade upp oss från våra ordinarie tjänster. Anledningen till att jag sade upp mig var att det var så trögt, inom sjukvården, att lyfta fram den behandlingsmodell som visat sig ge ett sådant gott behandlingsresultat – ett behandlingsresultat som var klart ”outstanding” de traditionella behandlingsmetoderna som vi tidigare använt oss av! Tilläggas bör att jag även ansåg att det inte var etiskt försvarbart att undanhålla barn och unga som utvecklat avvikande beteenden – och det utanförskap och den skolk samt psykiska ohälsa detta, i sin tur, oftast utvecklar – från den metod vi utvecklat. Detta eftersom barn med föräldrar och personal samt mina kollegor och jag erfarit vad de så väl behövde: anpassad stimulering och kompensation! Anpassad stimulering bestod, på den tiden (1990-1998), av sensomotorisk stimulering och kosttillskott. På den tiden hade jag inte riktigt insett vilken enormt fin stimulering av barnets balans i nervsystemet förändring av kost kan ha på barns och ungas avvikande beteenden, både fysiskt och psykiskt. Idag består de samlade, nämnda metoderna av anpassad stimulering och kompensation – idag vågar jag säga att effekten är outstanding och riskerar medföra att andra metoder som exempelvis neuropsykiatrisk, psykiatrisk eller neuromuskulär diagnostisering och livslång medicinering blir onödig för många av de här barnen – de kommer att bli diagnostiserade för vad det är: intag av processad kost (dit även gifter och näringsbrister räknas in), antibiotika, vaccin, viss medicinering, stress mm. har utvecklar avvikande balans i tarmflora och nervsystem – vilket, i sin tur, bland annat utvecklar avvikande beteenden!

Det är min bestämda övertygelse att kunskaperna om anpassad kost med kosttillskott och kompensation kommer att korta köerna avsevärt till sjukvårdens arbetsterapeuter, logopeder, psykologer och sjukgymnaster både inom den offentliga sektorn och privat!

I dag är min verksamhet tänkt som ett behövligt komplement till de verksamheter som bedrivs inom NU-sjukvården och Västra Götalandsregionen – under tiden är föräldrar och personal inom barnomsorg, skola, vård samt socialtjänst över hela Sverige, ja hela Norden, välkomna att höra av sig och ta del av mina kunskaper! Jag delar med mig så länge jag har förmåga till det, av en enda anledning: våra barn och unga är värda få tillgång till alternativa möjligheter till ett friskare liv, en ökad livskvalitet – något som mycket väl kan komplettera medicinering, samtal och pedagogik.

För att stödja vår ansökan om vårdavtal, som vi lade in under åren 1997 och 1998 till Lokala Hälso- och Sjukvårdsnämnden, skrev föräldrar, lärare, ungdomar, logopeder och läkare referenser. I mån av tid kommer jag komplettera referenserna allt eftersom.

Önskar ni komma i kontakt med någon av dem, som skrivit referenserna, får ni gärna höra av er till mig – så skall jag undersöka om det går att förmedla den kontakten.

Mina symptom före min livsstilsförändring

Jag själv, som barn, var inte alltid som andra barn var. Mina avvikande beteenden skvallrade egentligen om att det inte stod rätt till med balansen i min biokemi, att jag led av en avvikande biokemi vilket påverkade min känsel negativt, jag hade en avvikande känsel jämfört med andra barns känsel. Jag var överkänslig för stimuli via beröring och för balansstimuli och stimuli via ljus samt underkänslig för stimuli via led- och muskelsinnet och för stimuli via smärta genom tryck. På den tiden utgick man dock från att det var ett lite klenare och nervösare barn som man hade framför sig alternativt att föräldrarna inte hade mött barnets behov. Och det kan ju vara en sanning med modifikation. Med facit i hand vet jag i dag, 50 år senare (67 år senare nu, 20200202), att det mesta av mina avvikande beteenden gick att komma åt med hjälp av förändring av kost, anpassad kost/diet med kosttillskott och ACHIM!

Jag hade svårt att somna, det kröp i kroppen (ffa i underbenen), jag var sängvätare långt upp i tonåren, jag led under vissa perioder av någon form av syn- och hörselhallucinationer, ristningar i kroppen och frånvaroattacker, hade ständiga öroninflammationer och var oftast snorig och snorharklade mer eller mindre jämt, långt upp i åldern. Nätterna led jag mig igenom på grund av att jag var mörkrädd och ständigt uppvaknande ur mardrömmar där jag drömde att jag föll eller sprang från faror som en seg degklump. Min dåliga andedräkt och min blyghet var något jag fick genomlida – med hjälp av handen för munnen och långt hår försökte jag dölja detta så långt det gick. Jag arbetade långsamt, sprang långsamt, var snabbt uttröttbar, hade svårt ta lyra, skrev långsamt, var noggrann och led av att jag var darrhänt och hade ett dåligt minne, vilket bland annat gav mig svårigheter med att komma ihåg namn och hitta rätt i stan, i nya städer, i nya byggnader och på kartan. I tonåren drabbades jag av en yrsel som vissa dagar bidrog till att jag inte kunde gå till skolan. Yrseln följde mig, som alla andra symptom, till och från. Jag fasade för att behöva gå fram och prata inför grupper eftersom rösten var svår att styra och händerna svåra att lyfta. Jag sågs som ett nervöst barn eftersom jag ofta hade darr på rösten och svårigheter styra min röst/falsett och ständig magvärk – som ingen brydde sig om eftersom jag klagade så ofta på min onda mage. Det onda viftades bort med en suck eller ”Ska du nu börja igen …”. Jag var mån om andra, omhändertagande av både människor och djur.

Jag hamnade, vid 17 års ålder, inom vården, först som sjukvårdsbiträde, sedan som arbetsterapibiträde och vid 19 års ålder kom jag in på min utbildning.

Mitt dåliga minne höll i sig liksom min fasa för att prata inför den stora gruppen. Vid 45 års ålder kunde jag i vissa perioder inte gå till mitt jobb på grund av min molande magkatarr som gjorde mig svag och darrig. Jag var kontrollerande vilket medförde att det skulle städas på torsdagar, städas på fredagar, skorna skulle stå på sin plats och tvätten hängas och vikas på rätt sätt. Min värk i leder (fingrar, handled, rygg och höfter) och muskler blev allt värre. Min yrsel gav sig till känna vid stress.

** Neuropedagogens roll – hur arbetar en neuropedagog

Neuropedagogen arbetar utifrån ett neurofysiologiskt perspektiv, skilt från det neuropsykiatriska perspektivet, och tar hänsyn till barnets fysiologiska funktioner utifrån att en biokemi i obalans utvecklar en kropp och knopp som inte kan fungera i balans – där avvikelser i barnets biokemi oftast är orsakad av att gifter och brister ”ligger och stör” på nervsystemets funktioner. Avvikelser i barnets biokemi påverkar området känsel och dess funktioner negativt.

Obalans i barnets biokemi påverkar således området känsel negativt vilket medför att barnets förmåga till human haptisk perception är nedsatt – något som avspeglar sig i barnets utveckling av avvikande fysiska och psykiska beteenden. Vi ser då att barnet inte kan göra som andra barn gör i livets dagliga aktiviteter och relationer. Barnets avvikande utveckling av beteenden riskerar utveckla utanförskap, skolk och psykisk ohälsa.

Eftersom jag som arbetsterapeut arbetar med barn och unga med avvikande beteenden finns det all anledning markera att jag arbetar lite utanför mina gränser – något som gav mig anledning kalla mig neuropedagog. En neuropedagog arbetar lite över sina tidigare gränser som arbetsterapeut, logoped, sjukgymnast etc. och arbetar för att ett helhetsperspektivet runt barnet skall kunna lyftas fram – där hänsyn tas till det basala, barnets biokemi, samtidigt som man arbetar med barnets behov av individuellt anpassad kompensation och rörelse utan att förglömma vad samtalet, medicineringen, diagnostiseringen, pedagogiken, dietisten mm. dessutom kan göra för att lägga samman pusslet som leder till helheten – en helhet som skall gynna barnets bästa!

*** Samverkan med andra terapeuter

I samband med mina konsultationer brukar det, inte allt för sällan, visa sig att barnet är i behov av att träffa andra terapeuter så som exempelvis avgiftning av metaller, mer specifik näringsrådgivning, stimulering av öron- och/eller ögonmotorik, Neurofeedback etc. – i de fallen ger jag rekommendationer om vilka terapeuter som finns att tillgå.

I dag kör jag oftast mina kurser själv men ibland, om vi blir många kursdeltagare, tar jag kontakt med andra terapeuter – jag kör mina veckoslutskurser för föräldrar och personal inom förskola, skola, vård, omsorg och socialtjänst samt håller även en del föreläsningar för samma målgrupp.

Är du terapeut – hör gärna av dig för samverkan om den metod du arbetar med har visat sig ge bra behandlingsresultat för barn och unga med de symptom som vi i dag benämner som neuropsykiatriska, psykiatriska, neuromuskulära, utvecklingsförsening etc.

5 tankar kring ”Om mig

  1. Daren Campau

    I am not assured where you’re getting your information, except safe matter. I wants to spend a quantity of time wisdom added before understanding more. Thankfulness for magnificent communication I was looking representing this info for my mission.

    Svara
    1. neuropedagogen Inläggsförfattare

      Thank you for visiting my blog 😉
      I have ”taken information with me”, in Sweden we called it for ”beprövad erfarenhet, baserad på egna erfarenheter, egna arbetslivserfarenheter, egna interna studier och andras samt forskning” in nearly thirty years now 🙂 You can find more information under the webbsites I have recommond!

      Wish you a Happy New Year!

      Svara
  2. Pingback: Förening för kognitivt stöd – en tillgång! | Friskare barn och unga

    1. neuropedagogen Inläggsförfattare

      Ja du Josef, jag har varit inne å kikat i din suveräna blogg (men begriper inte var jag kan lägga en kommentar :-/ )

      Tack för att du önskar mig lycka till med mitt värv (som jag nu har givit drygt trettio år) – ett värv som är trögt att få ut i samhället – motståndets vindar mot självklarheter som att området känsel är minst lika viktigt bedöma och behandla som området syn och hörsel för att 1. begripa sig på individens avvikande fysiska och/eller psykiska beteenden 2. förstå individens speciella behov av bemötande 3. kunna förmedla till individ och dess närmiljö hur och varför det är av vikt med ett individuellt anpassat bemötande – det motståndet är väldigt trögt …

      Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.