Avvikande känsel – human haptiska perceptionsstörningar

Avvikande känsel utvecklar avvikande human haptisk perception – vilket leder till att barnet utvecklar avvikande beteenden, avvikande personlighet

Avvikande känsel är minst lika viktiga bedöma och behandla som avvikande syn och hörsel – på ett så tidigt stadium som möjligt!

Området känsel består av tre huvudaktörer. En god känsel är en av förutsättningarna för att barnets förmåga till human haptisk perception skall bli fullgod – barnets förmåga att snabbt och precist känna in och agera i livets dagliga aktiviteter och relationer är beroende av de områden som individen känner in sig själv (den egna kroppen och den egna rörelsen) och förhållandet till sin omvärld med. Dessa områden, de tre huvuaktörerna, är:

* beröringssinnet – barnet känner in stimuli via huden där upplevelse av beröring, kyla, värme och stick är barnets högst personliga upplevelseupplevelsen leder till en känsla av behag eller obehag och ger barnet en högst personlig tanke och medvetenhet om vad som är behagligt/obehagligt, varmt/kallt, smärtsamt/ont/inte smärtsamt/ont vilket, i sin tur, formar barnets personlighet

* balanssinnet – barnet känner in stimuli via balanssinnet där upplevelse av tyngdkraft, farten i rummet, hopp/studs och snurr är barnets högst personliga upplevelseupplevelsen leder till en känsla av behag eller obehag och ger barnet en högst personlig tanke och medvetenhet om vad som är upp/ned, bak/fram och runt, behagligt/obehagligt, otäckt/lustfyllt vilket, i sin tur, formar barnets personlighet

* led- och muskelsinnet – barnet känner in stimuli via den egna kroppen och den egna rörelsen och dess förhållande till omvärlden där barnets upplevelse via stimuli från den egna kroppen och rörelsen är barnets högst personliga upplevelseupplevelsen leder till en känsla av säkerhet eller osäkerhet och ger barnet en högst personlig tanke och medvetenhet om den egna kroppen och den egna rörelsen samt dess förhållande till omvärlden – hur stor/liten kroppen är, var den börjar/slutar, var tår/fingrar sitter i förhållande till varandra, vad som är tungt/lätt etc. – och i kombination med de andra huvudaktörerna berörings- och balanssinnet, utvecklar barnet en högst personlig tanke och medvetenhet om den egna kroppen, rörelsen och dess förhållande till omvärlden, smärta genom tryck, orsak/verkan, antal, tid och rum vilket, i sin tur, formar barnets personlighet.

Kombinationerna av stimuli via de tre huvudaktörerna utvecklar således, vid en god balans i tarmflora och nervsystem, en god förmåga att snabbt och precist känna in och agera i aktivitet och relation – individen har en goda förmågor minnas stimuli via berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet (motoriska  minnesfunktionerna är i balans, är goda), vilket i sin tur är en förutsättning för att barnets förmåga till automatisering (av rörelsen) i aktivitet och relation skall kunna utvecklas optimalt: barnets förmåga till human haptisk perception är optimal vid en god balans i tarmflora och nervsystem:

en avvikande balans utvecklar en avvikande förmåga att känna in och agera vilket avspeglar sig i barnets avvikande utveckling av fysiska och psykiska beteenden; barnet har en avvikande förmåga till haptisk perception vilket påverkar barnets förmåga att göra som andra barn gör i vissa av livets dagliga aktiviteter och relationer, mer eller mindre negativt, beroende av grad av avvikande känsel och vilka områden som är involverade.

Området känsel, förmåga att känna in, inkluderar även några andra områden – dessa områden vill jag benämna som underaktörer, eftersom vi kan klara oss utan dem tack vare våra huvudaktörer berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet. Det är de områden vi känner in stimuli via:

*ljus *ljud *lukt och *smak med. Många av de barn och unga jag möter har en över- och/eller underkänslighet för stimuli via dessa fyra områden och barnets upplevelse via stimuli är högst personlig – upplevelsen leder till en känsla av behag eller obehag, gott eller osmakligt etc. och utvecklar en högst personlig tanke och medvetenhet om just stimuli via ljus, ljud, lukt och/eller smak. Utifrån barnets högst personliga upplevelser agerar barnet i livets dagliga aktiviteter och relationer – läs mer om detta längre ned på sidan

Området känsel utvecklar, liksom området syn och hörsel, en del av barnets beteenden – en avvikande balans i barnets tarmflora utvecklar avvikande balans i barnets nervsystem inklusive hjärna vilket, i sin tur, kan utveckla avvikande fysiska och psykiska beteenden, reaktioner, i livets dagliga aktiviteter och relationer.

Sammanfattningsvis kan man säga att barnets avvikande känsel leder till att barnet utvecklar en avvikande Human Haptisk Perception – således en avvikande medvetenhet om sig själv, den egna kroppen, den egna rörelsen och förhållandet till sin omvärld; barnet får en avvikande utveckling av sin medvetenhet om ex. den egna kroppen och rörelsen samt förhållandet till omvärlden och om orsak/verkan, antal, tid, rum och/eller farten i rummet etc. Även barnets emotionella förmågor påverkas och blir avvikande, beroende av barnets egna upplevelser och erfarenheter, jämfört med andra barn av samma ålder och kön.

Många av de barn och unga som utvecklat avvikande känsel kan, beroende av vilka beteendeavvikelser/symptom de utvecklat, tolkas som utvecklingsförsenade, att de bär på en neuropsykiatrisk, psykiatrisk och/eller neuromuskulär problematik/diagnos …

En utvecklingsförsening kan således bero på att barnet bär på en avvikande balans i sin tarmflora och sitt nervsystem vilket kan vara en av de bidragande orsakerna till att barnet utvecklat avvikande tankar, medvetenhet, personlighet mm.

Barnets avvikande känsel utvecklar barnets avvikande beteenden

Vid observation och bedömning av barnets avvikande reaktioner och beteenden kan vi se att barnet antingen reagerar mer eller mindre än vad andra barn, av samma ålder och kön, gör. Barnets avvikande utveckling kan bero på över- eller underkänslighet för stimuli via området känsel. Detta är något vi bör beakta innan vi sätter någon form av diagnos eftersom denna känslighet ofta går att balansera upp inom loppet av 3-6 månader genom en livsstilsförändring i form av daglig och anpassad kost med kosttillskott, kompensation och rörelse.

Överkänslighet för stimuli – exempel på SYMPTOM

* Överkänslighet för stimuli via beröringssinnet, beroende av störningens intensitet och utbredning, utvecklas ett barn som ogillar mat med viss konsistens, ogillar kläder i visst material, ogillar att få vatten/hår/vind i ansiktet, ogillar att bli tvättad/torkad i ansiktet, ogillar att duscha, ogillar att få sitt hår/sina naglar klippta, ogillar att kramas, skyggar för viss beröring, ogillar att handskas med fingerfärg/lera/deg, ogillar att vara med i leken, drar sig undan, är blyg, reagerar mer än andra barn på nålstick och inför värme/kyla, har en god medvetenhet om material, struktur, var på kroppen det blir berörd, hur kläder skall sitta på kroppen etc.

* Överkänslighet för stimuli via balanssinnet, beroende av störningens intensitet och utbredning, utvecklas ett barn som visar sig mer ängslig jämfört med andra barn, vill vara tätt intill och nära, har svårigheter med att somna själv, har svårigheter med att lära sig simma och cykla, har svårt ta lyra, ogillar vara med i leken, drar sig undan, har en ökad medvetenhet om rummet, vad som är upp/ned, bak/fram och runt, har koll och är kontrollerande etc.

Underkänslighet för stimuli – exempel på SYMPTOM

* Underkänslighet för stimuli via balanssinnet, beroende av störningens intensitet och utbredning, utvecklas ett barn som är mindre rädd än andra barn, ett barn som har svårare att se gränser/sätta gränser jämfört med andra barn, som söker sig till vilda och fartfyllda lekar, har svårt stoppa sig själv, har en nedsatt medvetenhet om farten i rummet, om vad som är upp/ned, bak/fram och runt, är stökig etc.

* Underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet, beroende av störningens intensitet och utbredning, utvecklas ett barns som blir osäkert jämfört med andra barn, drar sig undan eller spelar pajas, kan ha svårigheter med att lära sig hur det skall suga på bröstet, äta med kniv och gaffel, klä på och av sig, kamma sig, tvätta sig, knyta/knäppa, hålla i bestick/krita/pensel/penna/sax, har svårt lära sig äta snyggt/rita/måla/skriva/läsa, har svårigheter med att lära sig smöra, skära, har koncentrationssvårigheter, nedsatt uthållighet, avbryter i dialogen, har svårt stoppa sig själv, kan ofta vara smärttålig, är mindre medveten om var han/hon har sin kropp i förhållande till stolen eller redskapet, är mindre medveten om antal, tid och rum etc.

Över- och underkänslighet för stimuli – exempel på SYMPTOM

* Olika kombinationer av över- och underkänslighet – beroende av störningens intensitet och utbredning utvecklar barnet kombinationer av ovan nämnda avvikelser i beteenden:

– Överkänslighet för stimuli via beröring i kombination med en underkänslighet för stimuli via balans-, led- och muskelsinnet och för stimuli via tryck (nedsatt smärtupplevelse) utvecklar, beroende av störningens intensitet och utbredning, ett barns som uppvisar de symptom som vi i dag oftast benämner ADHD

– Överkänslighet för stimuli via ljus, ljud och lukt är vanligt i kombination med överkänslighet för stimuli via berörings- och balanssinnet och, inte allt för sällan, underkänslighet för stimuli via ed- och muskelsinnet – vi ser då ett barn som utvecklat beteenden som vi idag benämner med diagnosen ASD (Autism Spektrum Disorder: infantil autism, autism, aspergers syndrom)

Över- och underkänslighet för stimuli via underaktörerna – exempel på SYMPTOM

* Överkänslighet för stimuli via vissa ljud utvecklar ett barn som, beroende av störningens intensitet, håller för öronen, skakar i kroppen och kallsvettas av vissa ljud, vägrar att gå in i vissa rum och/eller lokaler som exempelvis köket, badrummet, garaget, ladugården, gymnastik- och/eller simhallar, större affärer, genom en port som har ett speciellt fläktljud etc.

* Överkänslighet för stimuli via visst ljus utvecklar ett barn som vill att man drar ned gardinen, vill ha solglasögon och/eller keps, inte vill gå ut när solen skiner, krampar ihop när det kliver ut i solljuset, har svårt läsa svart text mot vit bakgrund, skriker när du tänder ljuset på morgonen etc.

* Underkänslighet för stimuli via viss smak utvecklar, beroende av störningens intensitet, ett barns som kan stoppa vad som helst i munnen exempelvis salt, jord, kaffesump etc. – i kombination med en svår underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet kan barnet utveckla ett beteende där det trycker ned det det funnit att stoppa i munnen, långt ned i halsen (eftersom barnet har en nedsatt munmotorik och svalgfunktion)

Eftersom det finns en stor variation på kombinationer kan det vara av betydelse att få en grundlig utredning av barnets känslighet för stimuli för att utreda barnets speciella behov av bemötande – ett anpassad bemötande ökar barnets livskvalitet samtidigt som familjens livskvalitet ökar.