Avvikande känsel – human haptiska perceptionsstörningar

Avvikande känsel utvecklar human haptiska perceptionsstörningar – vilket leder till att barnet utvecklar avvikande beteenden

Störningar inom området känsel, avvikande känsel, är minst lika viktiga bedöma och behandla som störningar inom området syn och hörsel – på ett så tidigt stadium som möjligt!

Området känsel består av tre huvudområden – och är en av förutsättningarna för att barnets förmåga till human haptisk perception skall bli fullgod – de områden som individen känner in sig själv (den egna rörelsen och den egna kroppen) och förhållandet till sin omvärld med:

* beröringssinnet – barnet känner in stimuli via hud där upplevelse av beröring, kyla, värme och stick är barnets högst personliga upplevelse – där upplevelsen blir till en känsla av behag eller obehag och en högst personlig medvetenhet om vad som är varmt/kallt, ont/inte ont

* balanssinnet – barnet känner in stimuli via tyngdkraften, farten i rummet, hopp och studs samt snurr och barnets upplevelse via stimuli är högst personlig – upplevelsen leder till en känsla av behag eller obehag och en högst personlig medvetenhet om vad som är upp/ned, bak/fram och runt

* led- och muskelsinnet – barnet känner in stimuli via den egna rörelsen och är förutsättningarna för ett gott motoriskt minne, något som, i sin tur, är en förutsättning för att barnets förmåga till automatisering av rörelsen skall kunna utvecklas optimalt och barnets upplevelse via stimuli, är högst personlig, och blir till en känsla av säkerhet eller osäkerhet och barnet utvecklar en högst personlig medvetenhet om den egna kroppen, den egna rörelsen och om antal, tid och rum i kombination med stimuli via de andra sinnena

Området känsel inkluderar även några andra områden – de områden som känner in

*ljus *ljud *lukt *smak – många av de barn och unga jag möter har en över- eller underkänslighet för stimuli även via dessa fyra områden – läs mer om detta längre ned på sidan

Området känsel utvecklar, liksom området syn och hörsel, en del av barnets beteenden – en avvikande biokemi kan utveckla avvikande beteenden eftersom det påverkar området känsel och dess funktioner negativt – avvikelsen avspeglar sig i barnets avvikande beteenden, reaktioner. Barnets avvikande känsel leder till att barnet får en avvikande Human Haptisk Perception – således en avvikande medvetenhet om sig själv, den egna kroppen, den egna rörelsen och om sin omvärld; om antal, tid, rum, farten i rummet etc. Även barnets emotionella förmågor påverkas och blir avvikande beroende av deras egna upplevelser och erfarenheter.

En del av de här barnen kan, ibland, beroende av vilka beteendeavvikelser/symptom de utvecklat, tolkas bära på en utvecklingsstörning … en störning som kan vara en försening, en försening där förändring av barnets biokemi kan förändra barnets medvetenhet, både vad gäller förmåga till intelligens och emotionella egenskaper.

Barnets avvikande känsel utvecklar barnets avvikande beteenden

Vid observation och bedömning av barnets avvikande reaktioner ser vi att barnet antingen reagerar mer än vad andra barn gör alternativt mindre än vad andra barn, av samma ålder och kön, gör. Barnets avvikande reaktion beror på en över- eller underkänslighet för stimuli.

Överkänslighet för stimuli

* Överkänslighet för stimuli via beröringssinnet, beroende av störningens intensitet och utbredning, utvecklas ett barn som ogillar mat med viss konsistens, ogillar kläder i visst material, ogillar att få vatten/hår/vind i ansiktet, ogillar att bli tvättad/torkad i ansiktet, ogillar att duscha, ogillar att få sitt hår/sina naglar klippta, ogillar att kramas, skyggar för viss beröring, ogillar att handskas med fingerfärg/lera/deg, ogillar att vara med i leken, drar sig undan, är blyg, reagerar mer än andra barn på nålstick och inför värme/kyla, har en god medvetenhet om material, struktur, var på kroppen det blir berörd, hur kläder skall sitta på kroppen etc.

* Överkänslighet för stimuli via balanssinnet, beroende av störningens intensitet och utbredning, utvecklas ett barn som visar sig mer ängslig jämfört med andra barn, vill vara tätt intill och nära, har svårigheter med att somna själv, har svårigheter med att lära sig simma och cykla, har svårt ta lyra, ogillar vara med i leken, drar sig undan, har en ökad medvetenhet om rummet, vad som är upp/ned, bak/fram och runt, har koll och är kontrollerande etc.

* Underkänslighet för stimuli via balanssinnet, beroende av störningens intensitet och utbredning, utvecklas ett barn som är mindre rädd än andra barn, ett barn som har svårare att se gränser/sätta gränser jämfört med andra barn, som söker sig till vilda och fartfyllda lekar, har svårt stoppa sig själv, har en nedsatt medvetenhet om farten i rummet, om vad som är upp/ned, bak/fram och runt, är stökig etc.

* Underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet, beroende av störningens intensitet och utbredning, utvecklas ett barns som blir osäkert jämfört med andra barn, drar sig undan eller spelar pajas, kan ha svårigheter med att lära sig hur det skall suga på bröstet, äta med kniv och gaffel, klä på och av sig, kamma sig, tvätta sig, knyta/knäppa, hålla i bestick/krita/pensel/penna/sax, har svårt lära sig äta snyggt/rita/måla/skriva/läsa, har svårigheter med att lära sig smöra, skära, har koncentrationssvårigheter, nedsatt uthållighet, avbryter i dialogen, har svårt stoppa sig själv, kan ofta vara smärttålig, är mindre medveten om var han/hon har sin kropp i förhållande till stolen eller redskapet, är mindre medveten om antal, tid och rum etc.

* Olika kombinationer av över- och underkänslighet – beroende av störningens intensitet och utbredning utvecklar barnet kombinationer av ovan nämnda avvikelser i beteenden.

Överkänslighet för stimuli via beröring i kombination med en underkänslighet för stimuli via balans-, led- och muskelsinnet och för stimuli via tryck (nedsatt smärtupplevelse) utvecklar, beroende av störningens intensitet och utbredning, ett barns som uppvisar de symptom som vi i dag oftast benämner ADHD

* Överkänslighet för stimuli via ljus, ljud och lukt är vanligt i kombination med överkänslighet för stimuli via berörings- och balanssinnet – ve ser då ett barn som utvecklat beteenden som vi idag benämner med diagnosen ASD (Autism Spektrum Disorder: infantil autism, autism, aspergers syndrom)

* Överkänslighet för stimuli via vissa ljud utvecklar ett barn som, beroende av störningens intensitet, håller för öronen, skakar i kroppen och kallsvettas av vissa ljud, vägrar att gå in i vissa rum och/eller lokaler som exempelvis köket, badrummet, garaget, ladugården, gymnastik- och/eller simhallar, större affärer, genom en port som har ett speciellt fläktljud etc.

* Överkänslighet för stimuli via ljus utvecklar ett barn som vill att man drar ned gardinen, vill ha solglasögon och/eller keps, inte vill gå ut när solen skiner, krampar ihop när det kliver ut i solljuset, har svårt läsa svart text mot vit bakgrund, skriker när du tänder ljuset på morgonen etc.

* Underkänslighet för stimuli via smak utvecklar, beroende av störningens intensitet, ett barns som kan stoppa vad som helst i munnen exempelvis salt, jord, kaffesump etc. – i kombination med en svår underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet kan barnet utveckla ett beteende där det trycker ned det det funnit att stoppa i munnen, långt ned i halsen (eftersom barnet har en nedsatt munmotorik och svalgfunktion)

Eftersom det finns en stor variation på kombinationer kan det vara av betydelse att få en grundlig utredning av barnets känslighet för stimuli för att utreda barnets speciella behov av bemötande – ett anpassad bemötande ökar barnets livskvalitet samtidigt som familjens livskvalitet ökar.