Avvikande beteenden – MÅLGRUPP

Avvikande beteenden utvecklas oftast genom en avvikande balans i nervsystemet vilken, i sin tur, utvecklas av en avvikande balans i tarmfloran, en så kallad dysbios

– en avvikande biokemi leder till en avvikande känsel vilket utvecklar avvikande beteenden

Avvikande balans i nervsystemet hos barn och unga leder till att barnet utvecklar avvikande känsel, således en avvikande förmåga känna in sig själv och sin omvärld, vilket leder till att individen utvecklar avvikande beteenden – beteenden som vi i dag lärt oss att oftast tolka som symptom på neuropsykiatriska eller psykiatriska diagnoser.

De symptom vi ser vid avvikande balans i tarmflora och nervsystem, och de symptom som utvecklas vid proteinintolerans, sockeröverkänslighet, andra gifter samt brister finner du här;

Uppvisar barnet neuropsykiatriska eller psykiatriska symptom eller ”bara” symptom på avvikande känsel?

Ett av de säkraste symptomen på att barnet bär på avvikande känsel är att kolla upp barnets förmåga att känna in sig själv och sin omvärld genom att utföra en grundlig kartläggning av barnets beteenden i livets dagliga aktiviteter och relationer. Det ska vara minst lika självklart som att vi idag bedömer barnets förmåga att se och höra.

En god förmåga känna in sig själv och förhållandet till sin omvärld är en grundläggande förutsättning för att barn och unga ska kunna utveckla en optimal förmåga till Human Haptisk Perception, HHP – således att barnet, i princip, kan känna in och agera lika snabbt och precist som dagens robotar kan:

via stimuli från berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet blir barnet medveten om sig själv (den egna kroppen och den egna rörelsen) och förhållandet till sin omvärld i livets dagliga aktiviteter och relationer. Även stimuli via ljud, ljus, lukt och smak bidrar till hur barnet känner in sig själv och sin omvärld – dessa sistnämnda sinnen kan vi dock se som medaktörer till förmåga att känna in sig själv och förhållandet till omvärlden. Huvudaktörerna är ju berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet, utan dem klarar vi oss inte – vilket vi dock gör utan syn och hörsel OM vi har en god känsel. Avvikande balans utvecklar dock avvikelse i form av att stimuli avviker i förhållande till det normala – vi ser bl.a. en över- eller underreaktion hos barnet.

Avvikande balans inom området känsel utvecklar avvikande upplevelse, avvikande reaktion, avvikande erfarenhet, avvikande tanke och avvikande medvetenhet vilket bidrar till att barnet har svårt att göra som andra barn gör och agerar i livets dagliga aktiviteter och relationer – något som, i sin tur, medverkar till att barnet utvecklar olika former av strategier i sina försök att dölja sina avvikande fysiska och psykiska beteenden. De ligger i riskzonen för att utveckla utanförskap, skolk och psykisk ohälsase kriterier nedan.

En påvisad över- eller underkänslighet för stimuli tyder på att barnets balans i biokemin, således i nervsystem och tarmflora, är i obalans – genom en livsstilsförändring i form av daglig och anpassad kost med kosttillskott, kompensation och rörelse kan du medverka till att barn och unga, inom loppet av några veckor till månader, kan få en positiv förändring av sina beteenden och vilket kan medföra att du/ni kan komma till rätta med en hel del av det som ställer till besvär i vardagen för dig/er och barnet/ungdomen – du/ni ger barnet möjligheter må bättre i vardagen, få en ökad livskvalitet och att bli friskare.

Resultatet av olika gifter och olika brister blir till olika former av beteendeavvikelser.

Vid en avvikande balans i individens tarmflora och nervsystem, som oftast utvecklas av en utarmad tarmflora på grund av olika förgiftnings- och bristtillstånd, utvecklas sakta men säkert både fysiska och psykiska beteendeavvikelser – vissa dagar kan det vara värre än andra dagar (beroende av balansen i individens tarmflora och nervsystem). Området känsel styrs av balansen i vårt nervsystem och drabbas således hårt beroende på grad av obalans – det utvecklas en allt från lätt till svår över- och/eller underkänslighet för stimuli vilket ger sig till känna genom att barnet, individen, inte kan göra som andra gör i vissa av livets dagliga aktiviteter och/eller relationer.

Exempel på gifter är opioida peptider**, antibiotika (utarmar vår tarmflora), vår processade kost som ex. mjöl- och mjölkprodukter samt socker och andra smakförstärkare, bisfenol, flamskydds- och bekämpningsmedel, kvicksilver och andra tungmetaller – även stress och strålning påverkar balansen i tarmflora och nervsystem negativt.

Exempel på brister är tarmbakterier, omega-3, vitaminer och mineraler samt antioxidanter. Även brist på rörelseaktivitet, beröring och avsaknad av kompensation för det dolda funktionshindret (jämförbart med vad som händer när ett barn får vara utan glasögon/hörapparat, dag ut och dag in, trots att det har behov av denna kompensation – det leder till daglig stress i hem, förskola/skola och på fritid).

** Opioida peptider bildas när barnet har en så kallad proteinintolerans mot mjölk-, mjöl-, soja- och/eller vissa andra produkter. De opioida peptider som bildas har en morfinliknande effekt på nervsystemet och, likt alkohol och andra droger, kan man säga att dessa peptider ”ligger och stör” på nervsystemet vilket i sin tur stör barns och ungas förmåga att känna in sig själva och sin omvärld – den nedsatta förmågan avspeglar sig i barnets avvikande medvetenhet om sig själv, den egna kroppen och den egna rörelsen samt dess förhållande till omvärlden. Den nedsatta medvetnhet som utvecklas av opioida peptider är något som medverkar till att barnets beteenden blir avvikande – ofta ser man även en förändring av barnets storlek på pupillen och även färg på ögonen kan skifta.

För att utreda OM det är en proteinintolerans och/eller en avvikande balans i barnets tarmflora och nervsystem som ligger bakom barnets utveckling av avvikande fysiska och psykiska beteenden kan du testa ditt barn, och dig själv, MEN dessa test är, som många andra test, inte hundraprocentigt säkra. Med anledning av detta förespråkar jag numera att man provar sig fram via en livsstilsförändring inklusive kompensation av de dolda funktionshinder som barnet bär på. Livsstilsförändringen kan man utföra i väntan på mer hjälp via habilitering eller psykiatri – är väntetiden för hjälp mer än tre månader brukar man oftast känna in positiva förändringar och, efter ytterligare tre månader, än fler positiva förändringar. Man har inget att förlora – bara något att vinna. Mer om osäkra provsvar – läs under kriterierna!

Kriterier för beteendeavvikelser som utvecklas av avvikande känsel, så kallade känselbeteenden, kan vara (ibland uppbär barnet/ungdomen något av dessa avvikelser men ofta flera stycken av dem – känslighet som utvecklar beteendet markeras här med ↑ överkänslighet och underkänslighet ↓);

  • svårigheter med
    • koncentration (↑ via beröring, ljud, ljus och/eller ↓ via balans, led- och muskel)
    • inlärning (↓ via balans samt led- och muskel och/eller smärta)
    • att klä av/på sig (↓ via balans samt led- och muskel och/eller ↑ via beröring)
    • att knyta/knäppa (↓ via balans och/eller led- och muskel)
    • att läsa (↓ via beröring, balans och/eller led- och muskel
    • att skriva (↓ via beröring, balans och/eller led- och muskel)
  •  överkänslighet ↑ för stimuli via:
    • beröring (kroppskontakt via beröring, kläder, material som deg/lera/sand etc.)
    • balans
    • smärta
    • ljus
    • ljud
    • lukt
    • smak
    • ⇒ överkänsligheten avspeglar sig i individens agerande/beteenden
  • underkänslighet ↓ för stimuli via:
    • beröring
    • balans
    • led- och muskel
    • smärta
    • ⇒ underkänsligheten avspeglar sig i individens agerande/beteende
  • hyper- eller hypoaktivitet (över- eller underaktivitet kan utvecklas vid en kombination av över- eller underkänslighet men även av opioida peptider)
  • nedsatt social funktion med få vänner – söker sig inte till andra (kan utvecklas vid en kombination av över- eller underkänslighet men även av opioida peptider)
  • beroende av fasta rutiner (↑ via beröring och/eller balans men även av annan överkänslighet)
  • ätstörningar
    • svårigheter med att suga på bröstet, tugga, svälja (oftast pga ↓ via led- och muskel i kombination med ↑ via beröring)
    • extrem konsumtion av vissa matvaror, äter mycket av det som troligtvis inte tåls (ex. mjöl-, mjölk-, soja- och sockerprodukter – ofta kombinerat med ↓ via led- och muskel)
    • värjer sig mot viss mat, kväljer sig, matvägrar (↑ via lukt, smak och/eller beröring ofta i kombination med ↓ via led- och muskel)
    • biter sig oftare än andra i läpp/tunga/kind (↓ via led- och muskel)
  • otröstlig, söker inte tröst på vanligt sätt (↑ via beröring och/eller balans)
  • kissar i sängen efter 5 års ålder (↓ via led- och muskel ofta i kombination med hög dos av opioida peptider)
  • extrem prövning/test av gränser (↓ via beröring, balans och/eller led- och muskel eller/och ↓ via smärta genom tryck)
  • orädd inför farliga saker och händelser (↓ via beröring, balans och/eller led- och muskel eller/och ↓ via smärta genom tryck)
  • fruktan inför helt ofarliga saker (↑ via beröring och/eller balans och/eller ↓ via led- och muskel)
  • diskussionsmani, blir aldrig färdig (↑ via balans och beröring samt ↓ via led- och muskel – ofta i kombination med opioida peptider)
  • otroligt krånglig (↑ via balans och beröring samt ↓ via led- och muskel – ofta i kombination med opioida peptider)

Andra symptom/beteenden som kan utvecklas och är förknippade med den obalans som utvecklats i tarmflora och nervsystem – en del av dessa avvikande beteenden, symptom, kan även bottna i att barnet har känt och känner in sin oförmåga att inte alltid kunna göra som andra barn gör;

  • aggressiv/extrem ilska över bagateller (↑ via beröring och balans – ofta i kombination med ↓ via led- och muskel)
  • ovanligt impulsiv (↓ via balans, led- och muskel – ofta i kombination med opioida peptider)
  • tycker allt är tråkigt och svårt det mesta av tiden (↓ via balans samt led- och muskel)
  • initiativlös (↓ via balans samt led- och muskel – ofta i kombination med opioida peptider)
  • depressiv/depression (utarmad tarmflora pga mjöl- mjölk- och sockerprodukter mm)
  • stora pupiller (pga opioida peptider)
  • epilepsi (ofta utlöst av för mycket mjöl- och mjölkmat samt det överskott som då blir av opioida peptider – men inte alltid. Man får här, liksom annars, prova sig fram)
  • beroende som gör det svårt för barnet/ungdomen att sluta upp med;
    • mjölprodukter
    • mjölkprodukter
    • sockerprodukter
    • cigaretter
    • alkohol och/eller andra droger
    • dator, datorspel
    • handla/shoppa
    • träna

Andra symptom som många av dessa barn och unga kan ha i kombination med ovan nämnda;

  • allergi/intolerans (pga utarmad tarmflora)
  • eksem (pga utarmad tarmflora/dysbios)
  • mörka ringar under ögonen (pga överkonsumtion av mjölkprodukter)
  • magsmärtor, bullrig mage, gasig mage, avföringsproblem, speciell lukt (pga utarmad tarmflora/dysbios)
  • onormalt mycket svettning om natten (pga konsumtion av mjöl-, mjölk- och sockerprodukter)
  • muskel- och ledsmärtor (pga utarmad tarmflora/dysbios)
  • oförklarlig över- eller undervikt
  • (pga utarmad tarmflora/dysbios)

Diagnoser som många av dessa barn kan ha fått;

  • ADHD, autism  och andra neuropsykiatriska och/eller psykiatriska diagnoser och/eller neuromuskulära diagnoser

Många av dessa exempel är hämtade från bland annat fd Norsk Protein Intoleranse Forening och deras hemsida samt broschyr, numera heter föreningen Mat og Atferd.

Osäkra provsvar – ej hundraprocentig säkerhet

Det finns olika former av tester som sägs kunna tala om i fall du tål mjölk, mjöl, soja etc. eller inte MEN när du lyssnar till hur Sindre Haga Andreassen (efter cirka 7min in på filmen) berättar om hur alla de tester han gick igenom, lurade honom fortsätta äta mjöl i sju till åtta år längre än vad hans bröder gjorde, så förstår du att det bästa du med största sannolikhet kan göra, för dina och andras barn, och möjligen dig själv, är att genomföra en livsstilsförändring – där den anpassade kosten med kosttillskotten är basen för en god balans i tarmflora och nervsystem och således en god funktion i livets dagliga aktiviteter och relationer – där den dagliga och anpassade kompensationen ska vara en självklarhet samtidigt som kunskapen om den dagliga rörelseaktiviteten kan hjälpa till med att forcera individens tillfrisknande!

Vissa barn, unga och vuxna blir mer friska än andra – hur fri man kan bli från sina symptom är något man själv får reda på under tidens gång, precis som Sindre fick göra!

Provernas missvisande svar bidrog till sju års längre lidande för Sindre – ett lidande som gav sig till känna genom bland annat ett huvud som inte fungerade, koncentrationssvårigheter, ”loppor i blodet” (krypningar), svårt sitta still, tvångstankar, självmordstankar, depression, aggression, nedsatt social kompetens etc.

Tillfrisknande genom anpassad kost med kosttillskott kan bestyrkas av alla medlemmar i föreningen Mat og Atferd men även genom en del berättelser som ligger inne här på min hemsida – se bland annat under mina Referenser samt sök på youtube via sökord som ex ”Recovery from autism” eller ”… from ADHD” etc. eller gå in på Dr Mark Hymans hemsida eller podcast och lyssna in all den samlade erfarenhet och vetenskap han delar med sig av – våga  möta alla de människor som blivit friskare med hjälp av en livsstilsförändring på denna jord!

Färsk forskning tyder på att dessa beprövade erfarenheter och den forskning som finns om att förändring av kost med kosttillskott – och neuropedagogens hypotes (och beprövade erfarenhet med kunskaper baserade på forskning och annan beprövad erfarenhet) – förändrar barnets balans i tarmflora och nervsystem vilket, i sin tur, förändrar barnets beteenden, således barnets personlighet:

”En stor studie fann att människors tarmmikrobiom – det vill säga bakterierna som lever i deras matsmältningssystem – är relaterat till deras personlighet” – vilket, i egentlig mening, bekräftar att förändring av kost förändrar balansen i barnets tarmflora och nervsystem vilket, i sin tur, förändrar barnets känsel och därmed en ökad förmåga göra som andra barn gör – vilket avspeglar sig i deras positiva utveckling av fysiska och psykiska beteenden, således barnets positiva utveckling av sin personlighet.