Kategoriarkiv: Aggresionsutbrott

Vanliga vitaminer, mineraler och essentiella fettsyror hindrar våldsbrott!

Forskningen publicerades onsdag 26 juni 2002 och uppdaterades tisdag 08 mars 2011

Nya rön av engelska forskare visar att vanliga vitaminer kan förhindra våldsbrott. Visst är det fantastiskt!

Tidigare har forskning visat att fångar som får omega-3 blir mindre våldsbenägna liksom annan forskning visat att när man tar bort sockret ur maten händer samma sak: minskad våldsbenägenhet!

Kombinerar man dessa tre ”metoder”, vitaminer och mineraler samt omega-3 med mat utan socker (inklusive mjöl som även det är en stark kolhydrat) så kommer våra fångar med största sannolikhet att bli lugnare och må bättre – vilket kan medföra en snabbare rehabilitering! För det är väl en av anledningarna till att man hamnar i fängelse, för att rehabiliteras, att lära sig ett nytt sätt att leva.

Detta är något vi borde ha tänkt på redan då de var små, innan vi lät dem känna på alla sina misslyckanden med att försöka göra som andra barn och unga kan och gör.

När en grupp brittiska ungdomsbrottslingar fick vitaminer, fettsyror och mineraler sjönk det våldsamma beteendet – med en tredjedel.

En annan grupp fångar fick sockerpiller och fortsatte som vanligt.

Ät vitaminer – sluta slåss

Engelska forskare har funnit att ju mer vitaminer man äter, desto mindre våldsbenägen blir man. Undersökningen har gjorts på brittiska ungdomsbrottslingar.

Nu anser forskarna att rätt mat ska ingå i behandlingen av våldsbrottslingar.

En grupp forskare vid Oxford University gjorde den spektakulära undersökningen vid en institution, Aylesbury i Buckinghamshire. På ungdomsfängelset finns 230 intagna mellan 18 och 21 år.

Innan forskarna vid Oxforduniversitetet började med sitt experiment hade båda grupperna visat samma grad av våldsamt beteende.

Forskarna delade sedan upp fångarna i två grupper med 115 intagna i vardera. Den ena gruppen fick vitaminer, fettsyror och mineraler. Den andra gruppen fick sockerpiller – alltså medel helt utan effekt.

Påverkar tydligt

Forskarna kunde sedan konstatera att den grupp som fick kosttillskotten var inblandade i 35 procent färre våldsamma incidenter. Störst var minskningen i antalet riktigt våldsamma överfall.

I gruppen som åt sockerpiller förändrades inte det våldsamma beteendet.

Resultatet visar, enligt forskarna, att en diet berikad med vitaminer har en tydlig påverkan på de hormonella nivåerna.

Serotonin- och dopaminnivåer påverkas av halten fettsyror

Det forskarna nu kommit fram till stöder tidigare rön som visat att nivåerna av de kemiska substanserna serotonin och dopamin förändras av halten fettsyror i dieten.

– Vissa av fångarna visade inte ens den mest basala kunskap när det gällde att välja hur man ska äta hälsoriktigt. Några hade inte ens hört talas om vitaminer, säger en av forskarna till Evening Standard.

Professionell hjälp bör vara en självklarhet i samband med förskolestart

Enligt forskargruppen är det viktigt att ta till professionell hjälp med dieten när det gäller att ändra ”anti-socialt beteende”.

Jag menar att den professionella hjälpen kan komma via coacher som, redan på förskolenivå, kommer och coachar personal inom förskola och skola så de blir medvetna om vad som är av vikt, vad gäller kost med kosttillskott samt rörelsestimulering, redan från skolstart. Coachningen höjer nivån på förskolas och skolas standard vad gäller att grunda barnets förutsättningar för inlärning – vilket bygger på en bassal nivå som utgår från balans i tarmflora och nervsystem.

Det behövs inga experter för att begripa så enkla saker – däremot behövs en attitydförändring inom Sveriges sjukvård inklusive psykiatri som, under mer än 20 års tid, har förnekat kostens och kosttillskottens samt rörelsestimuleringens positiva effekter på bättre balans i tarmflora och nervsystem med hjälp av så enkla och självklara verktyg – basala verktyg som idag ses som metoder och således måste återimplementeras i vårt samhälle, igen! Redan på 1700-talet fanns dessa kunskaper med i Bondepraktikan – lyssna till professor Rucklidge kunskaper om nutritionens egenskaper:

Psykologen Bernard Gesch är ansvarig för studien. Han säger:

– Vi gav gruppen totalt 35 olika vitaminer, mineraler och fettsyror så det är svårt att säga vilket av näringsämnena som betydde mest.

Min kommentar till detta är att det bästa är att ta ett bredspektrum av vitaminer och mineraler (det är som att äta en allsidig kost – kroppen tar upp det den behöver men det behövs i större doser när kroppen har brister och tarmen läcker!) samt att även dagsdosen av omega-3 bör vara minst dubbelt så hög som normalt. Glöm inte variera de livsviktiga tarmbakterierna i högre doser samt föda dem med den kost som de lever av.

Vitaminer och mineraler stärker ditt immunförsvar, gör dig och ditt barn fri från neuropsykiatriska och psykiatriska symptom mm.

Vitaminer och mineraler stärker immunförsvaret, gör ditt barn fri från neuropsykiatriska och psykiatriska symptom mm.

Serotonin behöver mineraler

De kemiska ämnen som skickar signaler från hjärnan till nerverna kallas neurotransmittorer. De innehåller serotonin som man vet styr depressivt och våldsamt beteende. Serotonin behöver mineraler och proteiner.

Min kommentar till det är att många resultat, via studier och forskning samt beprövad erfarenhet, har visat att höga doser av omega-3 häver inflammatoriska tillstånd (bl.a. i den vita substansen som finns i den vita substansen som ”för fram” våra neurotransmittorer), depressivt beteende mm.

Vitaminer, mineraler och omega-3 samt tarmbakterier och en balanserad diet tillsammans med daglig stimulering via rörelse ger möjligheter till ett friskare liv utan depression

Vitaminer och mineraler samt daglig rörelseaktivitet i kombination med anpassad kost ger möjligheter till ett friskare liv utan depression

Den här studien visar att när Omega 3 fettsyror återfinns i ryggmärgen är serotoninnivåerna lägre och att det då också minskat det våldsamma beteendet hos försökspersonerna. Omega 3 finns i högre grad i feta fiskar som makrill, sill, lax och röding

Mina reflektioner till dessa ord är att:

– dagens kost idag är så pass fattig på omega-3 så att dagligt tillskott, i dubbel dos, behöver intas så fort man observerar att barnet har svårt göra som andra barn gör i vissa av dagens aktiviteter och relationer – ffa det som baseras på automatisering av rörelsen, även den minsta lilla mimik

– dagens lax är oftast odlad, köp vild lax eller fånga den själv om och när du vill äta friskare mat

Möjligen nämner Dr Haglund inte den viktiga forskning som Dr Alexandra Richardsson och Dr Jaquline Stordy lanserat men han skriver en hel del om omega-3 och dess betydelse och varför vi har brist på denna essentiella fettsyra i dag - brister som ger brister i individens förmågor

Möjligen nämner Dr Haglund inte den viktiga forskning som Dr Alexandra Richardsson och Dr Jaquline Stordy lanserat men han skriver en hel del om omega-3 och dess betydelse och varför vi har brist på denna essentiella fettsyra i dag – brister som ger brister i individens förmågor

Källa till den forskning jag reflekterar över i det här inlägget:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/ddn0EB/vanliga-vitaminer-hindrar-valdsbrott

Förstoppning blivit, och blir, vanligare hos små barn

”Nu pågår flera studier för att utreda om det har samband med att svenska barn går allt längre upp i åren med blöja. På 70-talet var de flesta barn blöjfria vid två års ålder. Nu har det förskjutits till tre, fyra år. Orsaken man ser är att dagens blöjor helt enkelt är lite för bra, enligt Anna-Lena Hellström, professor eremita vid Göteborgs universitet som forskat på ämnet i många år. Forskarnas teori är att barnets blöjvanor kan leda till förstoppning

Forskarnas teori är, i mina öron, sorglig och banal

Min reflektion är att dessa forskares teori är sorglig och banal eftersom de inte nämner ett ord om all den beprövade erfarenhet och forskning som visar att bakgrundsorsaken till hård mage och förstoppning kan vara en utarmad tarmflora – något man idag vet kan utvecklas pga kejsarsnitt och/eller den kost som barnet föds upp med hjälp av. Antibiotika-/penicillinbehandling eller viss annan medicinering tycks däremot leda till tvärtom – diarré.

Det som händer, med hjälp av den kost som förorsakar förstoppning eller hård mage, är att tarmfloran kommer i obalans, vilket kan benämnas utarmad tarmflora, obalans i tarmfloran eller med ordet dysbios. Se mer om detta under nästa stycke.

Förstoppning och hård mage ökar bland barn

Parallellt med den utvecklingen, att svenska barn går allt längre upp i åren med blöja, ser man också att fler barn behöver söka vård för förstoppning. ”Det finns inga entydiga siffror på hur mycket vanligare det är, men det råder en samstämmighet bland forskare och barnläkare att så är fallet.”

Inte enbart hård mage ökar – de senaste 7-10 årens forskning visar att dysbios, således utarmad tarmflora, har ökat markant. Forskarnas ovanstående teori om barns utveckling av hård mage/avföring ser jag då som sorgliga och banala – detta utifrån all den beprövade erfarenhet och forskning som visar att utarmad tarmflora, dysbios, ökar och visat sig bland annat kunna leda till hård mage. Redan under 1960-talet lyfte forskningen fram hur mjöl- och mjölkprodukter utarmar vår tarmflora.

Forskning Kasein och gluten utarmar tarmfloran

Forskning visade tidigt att mjöl/gluten och mjölk/kasein utarmade tarmfloran – således tog död på många av våra livsviktiga tarmbakterier

Forskning visar att dysbios är en av bovarna bakom hård mage

Professor Tore Midtvedt, och hans forskarteam på KI, har visat att en tarmflora i obalans, dysbios, är en av bovarna bakom hård mage/avföring. Lyssna till hans historia bakom forskningen här – likaså har de forskare som fanns med i dokumentären via Vetenskapens värld, Guldet i dina tarmar (den finns kvar att beskåda fram till 16 maj månad 2020 – men sådana informativa filmer får inte stanna kvar på nätet) visat att beroende av vilka tarmbakterier som finns kvar i en utarmad tarmflora så kan ett av symptomen bli hård avföring, ett annat symptom kan bli väldigt lös, vattnig avföring.

Beprövad erfarenhet, bland annat från medlemmarna i fd Norsk Protein Intoleranse Forening – en förening – en förening som bland annat hade stöd från Dr Karl Reichelt och andra kända läkare som exempelvis Dr Gunnar Brönnstad och Dr Geir Flatabö under hela sin uppbyggnad – numera heter den föreningen Mat og Atferd. Medlemmarnas samlade erfarenhet har bland annat samlats in av hemsidan Uten gluten og melk och av Norsk Filmpraksis

Känt faktum är att mjölkprodukter utvecklar hård mage, att skummjölkspulver gömmer sig i de flesta processade produkter samt att tillägg och välling är stora bovar med mycket förrädiskt skummjölkspulver i – där bland annat professor Charlotte Erlanson Albertsson i Lund gått ut och varnat för att den process som används för att framställa skummjölkspulver till tillägg och välling är en av de bakomliggande riskfaktorerna för att barn idag utvecklar diabetes i tidig ålder

Vad ska man undvika för att försöka balansera upp barnets tarmflora?

Undvik mjölkprodukter av alla de slag – observera att dessa produkter även ingår i exempelvis tilläggsersättning, välling, näringstillskott, smör, ost, glass, godis mm. En stor bov i dramat kan vara de förtjockningsmedel som bland annat finns i glass – detta har, enligt den forskning som redogjordes för i dokumentären Guldet i dina tarmar, visat sig vara väldigt förrädiskt för balansen i tarmen.

Andra faktorer som visat sig vara förrädiska och vara orsaker till utarmad tarmflora, som således riskerar utveckla ovanligt hård mage (alternativt ovanligt lös mage) och många av våra så kallade autoimmuna sjukdomarna och andra sjukdomar – se bilden på trädet – är bland annat kejsarsnitt, antibiotika-/penicillinkurer, vaccin och en del andra mediciner, vår processade kost som bland annat innehåller förtjockningsmedel, bekämpningsmedel mm. mm.

Dagens forskning visar att avvikande tarmflora utvecklar avvikande beteenden

Dagens forskning visar att avvikande tarmflora utvecklar diarré eller hård mage, sjukdomar, avvikande beteenden

Utarmad tarmflora, dysbios, kan behandlas och ofta leda till gott resultat

Genom en livsstilsförändring, som innebär daglig och anpassad kost med kosttillskott, kan en ganska så god balans uppnås i barnets tarmflora och nervsystem – ibland räcker det inte med detta eftersom tarmfloran varit så pass utarmad, och efter 3-6 månader känner man sig inte riktigt nöjd med det resultat som visar sig. Då kan man prova med ACHIM (Anaerob Culture of Human Intestinal Microbiota) – ACHIM är ett mikrobiota och ska inte jämföras med fekal transplantation eller bajsimplantat. ACHIM kan liknas med ett bredspektrum av probiotiska bakterier, ett cluster av tarmbakterier som lever i balans med varandra. Behandlingsresultaten har varit allt från inga till mycket fina resultat utan några biverkningar.

Läs de här solskenshistorierna om vad som händer när mjöl- och mjölkprodukter tas bort från barns och ungas meny !

Hur känslor skapas – de skapas utifrån vår känsel

Hur känslor skapas – jag hävdar att de skapas utifrån vår känsel. Nya forskningsrön visar på hur känslor skapas och bygger på kunskaper om hjärna-kropps-tänkande.

Eftersom jag har arbetat med avvikande känsel, sinnenas samspel och känslor sedan 1985 har jag inte kunnat undvika att kommentera/reflektera över artikeln, steg för steg, vilket gör att själva artikeln är uppdelad och inkluderad med citattecken. Jag har försökt, så gott jag kan, att översätta artikeln till svenska – själva länken finner du längst ned på sidan.

Länken till den här positiva forskningsartikeln har jag erhållit via en psykolog på BUP 2020-01-08.

Avvikande känsel riskerar utveckla avvikande känsla för stimuli via beröring

Jag vill inleda med att ökade kunskaper om området känsel kommer att eliminera, således minska risken för våra barn och unga att utveckla avvikande fysiska och psykiska beteenden, utanförskap, skolk och psykisk ohälsa!

Artikeln om hur våra känslor skapas bemöts av undertecknad, steg, för steg:

”Det har varit en guldålder för hjärnforskning. Vi har nu fantastiska hjärnskanningar som visar vilka nätverk i hjärnan som går upp under olika aktiviteter. Men denna betoning på hjärnan har subtilt matat illusionen om att tänkande bara sker från nacken och uppåt. Vi har blivit matade med illusionen om att de avancerade delarna av vårt tänkande är de ”rationella” delarna uppe som försöker kontrollera de mer ”primitiva” delarna nedanför hjärnan.”

  • Nätverk i hjärnan går inte upp utan stimuli via vår känsel – vår känsel omfattas av de tre huvudaktörerna berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet men även de fyra sinnen som vi känner in stimuli via ljus, ljud, lukt och smak med, våra medaktörer – som vi kan klara oss utan men så länge vi får behålla dem är vi tacksamma – bidrar till vår förmåga att kunna känna in oss själva och vår omvärld. Huvudaktörerna inom området känsel, de aktörer som står för vår förmåga känna in och, utifrån stimuli, kunna agera snabbt och precist i livets dagliga aktiviteter och relationer – benämns med ordet haptisk perception – kan vi dock inte klara oss så bra utan. Är vi blinda, eller döva, använder vi oss av vår känsel – har vi avvikande syn eller hörsel kan vi kompensera mycket med hjälp av vår känsel. Detsamma gäller om vi har avvikande känsel – då kan vi kompensera med hjälp av vår syn och hörsel.
  • För oss som arbetat utifrån dessa kunskaper sedan slutet av 1980-talet – detta tack vare våra samlade kunskaper utifrån bland annat Jean Ayres och arbetsterapi, Feldenkrais och fysioterapi samt Castillo Morales och logopedi – har det varit en tuff kamp att försöka lyfta fram hur positiv utvecklingen oftast blir för de barn och unga som inte har förmåga att göra som andra barn och unga gör i livets dagliga aktiviteter och relationer när de får sina speciella behov av kompensation och stimulering tillgodosedda utifrån dessa kunskaper!
  • kompensation och stimulering ska vara daglig och anpassad till individens dolda funktionshinder respektive behov av sensomotorisk stimulering – kompensation sker med hjälp av psykiska och fysiska anpassningar och stimulering sker via anpassad kost med kosttillskott och rörelse. Kompensationen ger individen möjligheter att lyckas, känna att de kan, att de duger och blir sedda – den är exempelvis jämförbar med glasögon och hörselslinga. Stimuleringen ger möjligheter till balans i individens tarmflora och nervsystem. Stimuleringen hjälper barnet komma i balans och möjligheter kunna göra som andra barn gör inom loppet av 3 till 6 månader.

”Så det är intressant att beskåda hur många forskare som nu fokuserar på det tänkande som inte händer i hjärnan utan i tarmen. Du har nervceller spridda genom ditt inre och det ökar uppmärksamheten på vagusnerven, som kommer ut från hjärnstammen och vandrar över hjärtat, lungorna, njuren och tarmen.”

  • Snarare tvärtom: den vandrar från tarmen och upp till hjärnstammen …

”Vagusnerven är en av de vägar som kroppen och hjärnan pratar med varandra i en medvetslös konversation. Mycket av denna konversation handlar om hur vi förhåller oss till andra. Mänskligt tänkande handlar inte främst om individuell beräkning, utan om socialt engagemang och samarbete.”

  • Socialt engagemang och samarbete är beroende av en god, således en balanserad, förmåga känna in stimuli via våra huvudaktörer men även via våra medaktörer – en obalans i tarmfloran utvecklar en obalans i nervsystemet och därmed i förmåga att känna in sig själv och sin omvärld

”En av ledarna på detta område är Stephen W. Porges från Indiana University. När du kommer in i en ny situation, hävdar Porges, reagerar din kropp. Din puls kan stiga. Ditt blodtryck kan förändras. Signaler går upp till hjärnan, som registrerar det ”autonoma tillståndet” du befinner dig i.”

  • Signalerna går upp till hjärnan via stimuli från de sinnen vi känner in oss själva, vår egen kropp och rörelse samt vårt förhållande till vår omvärlden med – utifrån vår upplevelse vi får vi stimuli agerar vi – reaktionen blir till ett sensomotoriskt minne, en erfarenhet som vi bär med oss, som utvecklar vår högst personliga medvetenhet om oss själva och vår omvärld …

”Kanske du går in i en social situation som känns välkomnande. Grönt ljus. Din hjärna och kropp blir beredda på en vänlig konversation. Men kanske känns personen framför dig hotande. Gult ljus. Du går in i fight-or-flight-läge. Din kropp förändras omedelbart. Ditt öra justerar sig till exempel för att höra höga och låga frekvenser – ett skrik eller ett kurr – snarare än mellanfrekvenser, mänskligt tal. Eller kanske hotet känns som en fråga om liv och död. Rött ljus. Din hjärna och kropp börjar stängas av.”

  • Hot/gult ljus – fight-or-flight-läge, innebär att stimuli via berörings- och balanssinnet samt via ljus, ljud och lukt ”slår på högsta växeln” och stimuli leder till att du agerar genom att slå till eller fly …

”Enligt Porges ”Polyvagal Theory” är begreppet säkerhet grundläggande för vårt mentala tillstånd. Människor som har upplevt trauma har kroppar som är mycket reaktiva mot uppfattat hot. De gillar inte offentliga platser med höga ljud. De lever i fight-or-flight-läge, stressade och oroliga. Eller, om de känner sig instängda och begränsade, blir de dumma. Deras röst och ton planas ut. Fysiska reaktioner formar vårt sätt att se och vara.”

  •  Exempelvis kan stimuli via beröring, vid en obalans, där överkänslighet för stimuli blir konsekvensen av obalansen i nervsystemet (som beror på obalans i tarmfloran/utarmad tarmflora) kan ge ett enormt negativt uttryck pga stor grad av överkänslighet och, istället för att beröring känns behagligt känns det allt från lite till mycket smärtsamt beroende av grad av överkänslighet/obalans (kallas allodyni vid nervskada) vilket, i sin tur, ger en erfarenhet av obehag i stället för behag av (lätt) beröring. Upplevelsen via detta stimuli kan, vid hög grad av överkänslighet för stimuli, utlösa ”fight” – individen slår till pga av den enorma smärta (ofta i form av brännande, skärande eller stickande känsla) som upplevs, ffa vid oväntad beröring.

”Lisa Feldman Barrett, från nordöstra universitetet, hävdar också att hjärnans huvudsyfte är att läsa kroppen och att reglera vad hon kallar kroppsbudgeten. Du kan se mobbning på lekplatsen. Din hjärna förutspår sedan din nästa åtgärd och snabbar på puls och andning för att hantera situationen. Du upplever dessa förändringar som känslor – oh, detta är rädsla eller oh, detta är ilska – eftersom din hjärna har skapat ett känslokoncept för att göra dessa fysiska förändringar meningsfulla.”

  •  Jag skulle vilja säga att balans i tarmflora och nervsystem tillser vilken balans, eller obalans, det är i de signaler som når fram till hjärnan och, utifrån den upplevelse som stimuli ger agerar individen. Detta blir till en erfarenhet som leder till ett minne som, i sin tur, utvecklar individens tankar och beteenden. Kroppsbudgeten styrs således av balans i tarmflora och nervsystem – inte av hjärnan. Minnesavtrycken, via utifrån kommande stimuli via ett eller flera sinnen, formar individens hjärna – och utifrån dessa minnen ”reglerar” hjärnan kroppsbudgeten.
  • Dina tidigare upplevelser via stimuli har bidragit till att utveckla dina känslor och erfarenheter – utifrån denna rädsla eller denna ilska, och vad din närmiljö lärt dig, agerar du när du ser att ett barn mobbas på lekplatsen. Känslokonceptet utvecklas utifrån dina egna, högst personliga upplevelser som grundar sig på din känslighet för stimuli som kan vara alltifrån normal till ”onormal” i form av olika grader av över- eller underkänslighet pga obalans i tarmflora och nervsystem. Dina upplevelser via stimuli har format dina känslor – känslokonceptet är utvecklat via stimuli från din känsel/känslighet och således inte av din hjärna. Hjärnan har samlat minnet, erfarenheten och tanken från stimuli via dessa upplevelser. ”Du kanske tror att det du ser och hör i vardagen påverkar vad du känner, men det är mest tvärtom: Det du känner förändrar synen och hörseln,” skriver Barrett i ”Hur känslor skapas.”
  • Det du känner formar dina upplevelser, erfarenheter, känslor och tankar vilket möjligen även, i viss mån, kan forma det du ser och hör. Området känsel påverkar förmåga att se och höra – ja, exempelvis är överkänslighet för ljus och ljud inte ovanligt i kombination med överkänslighet för stimuli via beröring (de”ligger inom samma” ektoderm). Och visst kopplar hörsel och syn ”på” när fight-or-flight-systemet slår på – plus att det du ser och hör i vardagen bemöts av de känslor du utvecklat tack vare din känsel – dessa känslor har byggt upp dina erfarenheter och tankar.

”När vi är riktigt unga känner vi mindre av känslokoncept. Små barn säger: ’Mamma, jag hatar dig!’ När de menar ’Jag gillar inte det här’ eftersom de inte har lärt sig sin kulturs begrepp för hat kontra dålighet. Men när vi blir äldre lär vi oss mer känslomässig granularitet (min översättning: förmågan att särskilja mellan känslor). Den känslomässigt kloka personen kan skapa distinkta upplevelser av besvikelse, ilska, trots, förbittring, grovhet och förvärring, medan det för en mindre känslomässigt klok person är alla synonymer för ’Jag känner mig dålig’.”

  • … distinkta upplevelser av besvikelse, ilska, trots, förbittring, grovhet och förvärring utvecklas ur en mer ”normalt” inkännande person – vid obalans i nervsystem (och tarmflora) utvecklas en ”mindre känslomässigt klok” person … våra sinnen formar våra personligheter!
  • Förstorade upplevelser av besvikelse, ilska, trots, förbittring, grovhet och förvärring kan, utan svårighet, utvecklas hos en individ som lider av kombinationen av svår över- och underkänslighet för stimuli via berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet

”En klok person kanske känner till de främmande orden som uttrycker känslor som vi inte kan namnge på engelska: tocka (ryska, ungefär för andlig ångest) eller litost (tjeckiskt, ungefär för elände kombinerat med hunger efter hämnd). Personer med hög känslomässig granularitet (förmågan att särskilja mellan känslor) svarar flexibelt på livet, har bättre mentala hälsoutfall och dricker mindre.”

  • En person som är ”mindre klok” på grund av avvikande känsel, som beror på avvikande balans i nervsystem och tarmflora, kan känna ångest och således ha mer erfarenhet av ångest än den kloka personen – individer med avvikande balans i nervsystem (och tarmflora) kan lättare känna in besvikelse, ilska och misslyckande samt få en viss grad av hunger på hämnd på/till de personer som gång på gång har påpekat/påtalat individens svårigheter att göra som andra gör. Denna individ har svårigheter att vara flexibel på grund av sin avvikande känsel (och avvikande balans i nervsystem och tarmflora) … de mentala hälsoutfallen påverkas negativt eftersom livet består av ett mer ständigt misslyckande med att göra som andra gör än att kunna göra som andra gör … alla misslyckanden i kombination med en obalans i nervsystem (och tarmflora) utvecklar, beroende av obalansens utbredning, bl.a. mer eller mindre sug efter socker och alkohol (eller andra beroenden) samt allt ifrån lätt till svårt behov av att döva sig själv genom att ex dricka …

”Om kroppsliga reaktioner kan särskilja (min översättning)/leda människor isär kan de också läka. Martha G. Welch från Columbia University pekar på vikten av att älska fysisk beröring, särskilt under de första 1 000 minuterna av livet, för att fastställa markörer för känslomässig stabilitet.”

  • Kroppsliga reaktioner avspeglar i individens känslighet där överreaktion skvallrar om överkänslighet för stimuli och underreaktion skvallrar om underkänslighet för stimuli via området känsel – ett barn med svår obalans i nervsystem (och tarmflora) kan inte älska beröring som, via stimuli, upplevs som brännande, skärande eller stickande … om barnet föds med svår överkänslighet för stimuli via beröring blir markörerna för känslomässig stabilitet rubbade

”Enligt det gamla bara-hjärnan paradigmet, hävdar Welch, sa vi människor att vi kunde självreglera våra känslor genom medvetet självprat. Men verklig känslomässig hjälp kommer genom samreglering. När en mamma och ett barn fysiskt håller varandra, harmoniseras deras kroppsliga autonoma tillstånd och kopplas samman på metabolisk nivå. Tillsammans flyttar de från separat nöd till ömsesidig lugn.”

  • Känslor går att begripa utifrån begreppet balans i nervsystemet utifrån kunskaper om vad en balanserad tarmflora kan åstadkomma – tarmflorans balans påverkas av vår kost, inre och yttre stress, antibiotika, vaccinationer etc. och utifrån de stimuli vi utsätts för:
  • Kerstin Uvnäs-Moberg har, genom sin forskning, visat att stimuli via beröringssinnet (vilket även är insidan av vårt mag- och tarmsystem) frisätter de hormoner, så kallade oxytocciner, som ”går till” lugn-och-ro-systemet … och bland annat därav kommer barnet, och modern, till lugn och ro vid exempelvis amning, omfamnning, massage etc. OM barnet har en överkänslighet för stimuli via barnet kan det bli svårt för barnet ta emot den omfamning som oftast sker vid amning och i stället för att komma till lugn och ro skriker barnet så fort modern lyfter upp det och möjligen än mer då hon omfamnar det. Det bästa är då att barnet får ligga mot ett fast underlag som madrass eller golv, och modern låter bröstet hänga över barnets ansikte utan att beröra barnet … förhoppningsvis kan barnet ta emot den beröring som bröstvårtan ger, eftersom det är så hungrigt, och stimuli via läppar kan sedan medverka till att munmotoriken, själva sugrörelsen tar fat OM barnet har en god känsel via led- och muskelsinnet …

”Welch har skapat något som kallas Welch Emotional Connection-skärmen, som mäter den känslomässiga kopplingen mellan mödrar och för tidigt födda barn. Genom att uppmuntra till denna typ av djupt viscerala anslutning under 18 månader kan hennes terapi mildra effekterna av autism.”

  • … djupt viscerala anslutning lär ju stå för djup ögonkontakt – och den är av stor vikt i vardagen. Idag lever barn och unga i fara för att få för lite ögonkontakt tack vare vårt mobilanvändande …
  • … autism är ett begrepp över de samlade symptom som kan ofta kan bero på obalans i tarmfloran vilket, i sin tur orsakar obalans i nervsystemet – där kombinationen överkänslighet för stimuli via berörings- och balanssinnet i kombination med underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet (således förutsättning för ögonmotorikens automatisering, vilken ofta är nedsatt pga brist på B12 och omega-3), kan påverka denna förmåga till relation negativt.

”När du går tillbaka och ser hjärnan och kroppen tänka tillsammans, verkar den gamla skillnaden mellan förnuft och känslor inte vara meningsfull. Din uppfattning om världen formas av de förutsägelser din hjärna gör om dina fysiska autonoma tillstånd.”

  • Lite svårt begripa vad han egentligen menar – vad tänker du? Jag menar att din uppfattning om världen formas av de förutsägelser din hjärna gör med hjälp av stimuli via din känsel, således via stimuli från berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet men även via stimuli från ljus, ljud, lukt och smak. Dessa stimuli, som ger dig upplevelser som är högst personliga utifrån vilken känslighet du har,  benämner han som ”dina fysiska autonoma tillstånd” eftersom det är tillstånd som kommer utifrån de upplevelser, erfarenheter och tankar du skapat utifrån din känslighet för dessa stimuli.

”Du ser också hur viktigt det är att lära känslomässig granularitet, något som vår kultur nästan inte uppmärksammar oss på.”

  • Känslomässig granularitet, således förmågan att särskilja mellan känslor – och känslighet, är kunskaper som vår kultur har förnekat oss att uppmärksamma i över 20 år – det skulle sättas minst en, helst flera neuropsykiatriska eller psykiatriska diagnoser på symptomen. Det är dags att släppa fram dessa kunskaper NU – men de utgör naturligtvis ett hot mot läkemedelsindustrins och livsmedelsindustrins inkomster! Frågan är vilket vi vill tjäna: människans hälsa eller industrins enorma vinstintressen vilket främjas av att människans sjukdomar bevaras/vårdas?

”Du ser också att vi inte separerar hjärnor och kollar varandra coolt, avslappnat. Vi är fysiska individer, djupt interagerar med varandra. Den viktiga kommunikationen sker på en mycket djupare nivå.”

  • Ja, han nämnde det ju själv; ”Det du känner förändrar synen och hörseln,” skriver Barrett i ”Hur känslor skapas.”
  • Således: känslor skapas utifrån vad vi känner och vår förmåga känna in är högst personlig – där forskning visat att obalans i tarmflora utvecklar obalans i nervsystemet – där min hypotes är att denna obalans kan påverka vår känsel:
  • när vi förändrar vad vi äter och dricker förändrar vi balansen i tarmflora och nervsystem vilket oftast (till någon bevisat motsatsen) påverkar vår förmåga att känna in oss själva och vår omvärld;è  förändring av balans i tarmflora och nervsystem förändrar vår förmåga känna in oss själva och vår omvärld, vilket avspeglar sig i den förändring som sker i våra fysiska och psykiska beteenden;
  • vi får en förändring i vår förmåga att agera i livets dagliga aktiviteter och relationer! Utifrån vad vi känner, hur känsliga vi är för stimuli, agerar vi:
  • överreaktion skvallrar om överkänslighet för stimuli och underreaktion skvallrar om underkänslighet för stimuli;
  • Avvikande känsel är egentligen inte svårare att förstå sig på än avvikande syn och/eller avvikande hörsel:
  • Avvikande känsel gör att vi som lider av det avviker i våra fysiska och/eller psykiska beteenden;
  • Barn och unga med avvikande känsel har ett speciellt behov av bemötande som måste tillgodoses på ett så tidigt stadium som möjligt OM vi ska kunna hjälpa dem agera i livets dagliga aktiviteter och reaktioner som andra individer gör – vilket i sin tur medverkar till att vi minskar risken för dem att utveckla utanförskap, skolk och psykisk ohälsa!

Läs om forskningsartikeln här: Hur känslor skapas

ACHIM – ett mikrobiota som ger möjligheter till tillfrisknad

ACHIM är ett mikrobiota, en kultur av probiotiska tarmbakterier, som ger individer med avvikande balans i tarmflora, kropp och knopp, möjligheter till ett friskare liv!

ACHIM ett mikrobiota

ACHIM är ett mikrobiota – en ansamlig av bakterier som är beroende av varandra för god balans, så kallad eubios, i individens tarmflora

ACHIM är, i princip, en gammal beprövad och hederlig metod som veterinärer och bönder har använt sig av enormt länge:

i princip så ”slänger man in” ett mikrobiota, en samling av tarmbakterier, från den friska till den sjuka individen – således typ ”en klick med bajs” i spannen med mjölk till det djur som utvecklat svår diarré. Det har alltid fungerat bra utarmad tarmflora, så kallad dysbios eller avvikande tarmflora!

Professor Tore Midtvedt fick patent på sin mikrobiota i maj 2016. Den har visat sig ge enormt positiva konsekvenser för många av de patienter som varit med i forskningsstudierna:

…  men det blir ju ingen större uppmärksamhet eftersom det inte handlar om något läkemedel, bara bajs, som gör individen friskare inom loppet av några veckor till månader, individer som lidit av Mb Chron, IBS, autism, systemisk skleros och andra så kallade autoimmuna sjukdomstillstånd.

Dagens forskning visar att avvikande tarmflora utvecklar avvikande beteenden

Dagens forskning visar att avvikande tarmflora utvecklar autoimmuna sjukdomstillstånd … dit bl.a. autism kan räknas in …

Systemisk skleros sägs vara en autoimmun, och dödlig, sjukdom som bl.a. Gunhild Stordalen kunnat ta sig ur med hjälp av ett medicinskt experiment som bestod av stamcellsimplantat – det blev till stora rubriker i media emedan professor Tore Midtvedts resultat, där 50% av de med systemisk fibros blev friskare med hjälp av ACHIM, inte gav några stora rubriker alls! Så nu, Gunhild, gäller det att du är rädd om, och håller, din tarmflora i balans!

NU, just nu, ska jag försöka jobba med mitt eget som bland annat innebär att jag hjälper till med att förmedla ACHIM till de som själva inte orkar att hämta hem ACHIM. Just NU har jag ledig helg – förhoppningsvis ska jag då kunna fokusera på mitt eget, vilket jag knappt klarat av att göra under hela hösten. Men nu mår jag bättre än jag gjort på fem år – detta efter att jag tog ett eget mikrobiota i form av ACHIM i början av december. Jag hoppas innerligt att mitt välmående håller i sig!

Barns rätt till hälsa följs inte av Sveriges sjukvård, riksdag och regering

Artikel 24 Barns rätt till hälsa – se sid 36 – innebär att vi måste uppdatera vår sjukvård

Det är dags att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa NU!

Sammanfattningsvis ska vårt svenska samhälle erkänna barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering och vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa.

Personligen ser jag våra traditionella sedvänjor – sedan 20 år tillbaka inom primärvård, Barn- och ungdomspsykiatri samt Barn- och ungdomshabilitering – med att sätta neuropsykiatriska och psykiatriska diagnoser på de symptom som idag ofta visat sig kunna härledas till dysbios, således obalans i barnets tarmflora, som en fara för barnets hälsa!

Denna vedertagna diagnostisering är, helt uppenbarligen, skadlig för barns och ungas hälsa eftersom denna felaktiga diagnostisering riskerar leda till livslång medicinering i stället för att vi tillser barns och ungas speciella behov av bemötande i form av den livsstilsförändring som måste till för att balansera upp deras tarmflora och nervsystem – en balansering som visat sig vara nödvändig för barnets möjligheter nå fram till en ökad fysisk och psykisk hälsa, en ökad livskvalitet som oftast leder till att utanförskap, skolk och psykisk ohälsa avtar och försvinner (men där med inte sagt att vi får glömma bort barnets behov av kompensation och rörelsestimulering)!

Livsstilsförändringen kan ske med hjälp av daglig och artegen föda samt kosttillskott som gynnar deras speciella behov av näring och balans i tarmflorancoachning kan ex ske via en välutbildad primärvård!

Mitt hopp är att primärvården nu inser sin skyldighet uppdatera sig inom dessa kunskaper som baseras på beprövad erfarenhet och forskning samtidigt som de måste inse att de måste utveckla sin förebyggande hälsovård

Artikel 24 – BARNS RÄTT TILL HÄLSA

  1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering.

Konventionsstaterna skall sträva efter att säkerställa att inget barn är berövat sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård.

  1. Konventionsstaterna skall sträva efter att till fullo förverkliga denna rätt och skall särskilt vidta lämpliga åtgärder för att,

(a ) minska spädbarns- och barnadödligheten;

(b) säkerställa att alla barn tillhandahålls nödvändig sjukvård och hälsovård med tonvikt på utveckling av primärhälsovården;

(c) bekämpa sjukdom och undernäring, däri inbegripet åtgärder inom ramen för primärhälsovården, genom bl. a. utnyttjande av lätt tillgänglig teknik och genom att tillhandahålla näringsrika livsmedel i tillräcklig omfattning och rent dricksvatten, med beaktande av de faror och risker som miljöförstöring innebär;

(d) säkerställa tillfredsställande hälsovård för mödrar före och efter förlossningen;

(e) säkerställa att alla grupper i samhället, särskilt föräldrar och barn, får information om och har tillgång till undervisning om barnhälsovård och näringslära, fördelarna med amning, hygien och ren miljö och förebyggande av olycksfall samt får stöd vid användning av sådana grundläggande kunskaper:

(f) utveckla förebyggande hälsovård, föräldrarådgivning samt undervisning om och hjälp i familjeplaneringsfrågor.

  1. Konventionsstaterna skall vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa.
  2. Konventionsstaterna åtar sig att främja och uppmuntra internationellt samarbete i syfte att gradvis uppnå det fulla förverkligandet av den rätt som erkänns i denna artikel. Särskild hänsyn skall härvid tas till utvecklingsländernas behov