Socker är minst lika farligt som mjölk och mjöl för våra barns positiva utveckling

Gör det möjligt för våra barn och unga att nå toppen av livskvalitet genom daglig och anpassad kost, kompensation och rörelse

Genom ökade kunskaper om den anpassade kostens, kompensationens och rörelsens positiva egenskaper gör vi det möjligt för våra barn och unga att nå toppen av livskvalitet <3

Våra barn är vår framtid – vi måste vara rädda om dem och deras små kroppar!

Vi måste vara rädda om våra barn och ungdomar och deras uppväxt inför deras framtid – det är dom som skall ta hand om oss sedan och då måste vi även värna om vår egen hälsa så att de inte får allt för många sjuka åldringar att ta hand om <3

Inte enbart sockerprodukter utan även mjöl/gluten- och mjölk/kaseinprodukter är en fara för våra barns och vår egen hälsa – de vita gifterna leder nu till allt fler folksjukdomar och av dessa försvagas individens möjligheter stå emot alla andra gifter som kropp och knopp skall stå emot <3

Än värre är att dessa folksjukdomar med allt raskare takt kliver ned i lägre åldrar och nu börjar drabba våra barn och unga – i kombination med de förgiftnings- och bristsymptom som vi idag, allt för ofta, ser som neuropsykiatriska eller psykiatriska blir det en tuff framtid vi erbjuder våra barn och unga att möta!

Här några erfarna människor som berättar om sockrets beska sanning:

* Den blöta sanningen av överläkare Tore Persson, 20 maj 2014

* Ett sötare blod av journalisten Ann Fernholm, 20 maj 2014

* Sockerchocken av Ann Fernholm

* Socker göder cancer, Vetenskapens värld

* Cancer är svamp av Dr Enby och Dr Simoncini – och jag påstår att svamp trivs i lågt pH-värde och undrar om du kollar upp ditt barns, och ditt eget pH-värde med jämna mellanrum?

* Socker som orsak till folksjukdomar, Dr Bo Jonsson – och jag vill påminna om att även mjöl/gluten- och mjölk/kaseinprodukter är en av de bidragande orsakerna till våra folksjukdomar

* Blir barn sjuka av socker, mjöl och mjölk? i TV4 Efter tio där Malou lyfter fram de vita gifterna och dess nackdelar

* Vad är candida? Lär dig symptomen och bota din candida med diet – candida tar lätt överhanden i en kropp som får för mycket socker-, mjölk- och mjölprodukter eller i en kropp som är intolerant mot dessa produkter!

Här några hemsidor och bloggar om sockrets beska sanning:

* Camilla Näslunds hemsida om sockrets beska sanning

* Bitten Jonssons hemsida om beroende

* Ann Fernholms hemsida om ett sötare blod

13 reaktion på “Socker är minst lika farligt som mjölk och mjöl för våra barns positiva utveckling

  1. regina

    Jättebra blogg och sida men jag tror att du mest når redan intresserade föräldrar.
    Det brukar vara berättelser om före detta autistiska barn som blivit helt friska som fångar intreset först.
    Människor vill gärna höra mirakelhistorier.
    De som läser de här sidorna är i regel människor som redan har en ganska strikt kosthållning vars barn är en priviligerad elit som har föräldrar som bryr sig och som orkar läsa mycket text och många böcker.

    Alternativ vård är en klassfråga. Arbetarklass med barn inom npf nås av skolmedicin och diverse knark. Tyvärr.

    Svara
    1. neuropedagogen Inläggsförfattare

      Tack för att du anser att min hemsida med blogg är bra, Regina.
      Mitt hopp är bara att andra, unga, som är intresserade skall få intresse av att försöka fördjupa sina kunskaper och en dag föra fram detta som ett godare alternativ en medicineringen samtidigt som jag inte kan göra som dig, nedvärdera varenda individ som hör till arbetarklassen!

      Mina erfarenheter är att många vill, oavsett vilken klass de tillhör, sina barns bästa – och då kämpar de! Som förälder är man glad för ”minsta lilla skavank” som kan avta eller försvinna, och det kan vara skavanker som eksem, astma, allergi, acne, magsmärtor, sängvätning, läs- och skriv- samt koncentrationssvårigheter, blyghet, sömnsvårigheter, kryo i benen om kvällarna, överkänslighet för beröring, ljud och/eller ljus mm. mm.

      Hur du vet vilka som läser mina sidor har jag inte den blekaste aning om – jag vet bara vilka föräldrar, vuxna eller vilken personal, som sedan hör av sig till mig och vill ha lite coachning i hur de kan börja eller fortsätta för att komma vidare. Jag vet att det inte enbart hör till den grupp mä’nniskor som redan har en strikt kosthållning eller strikt och daglig rörelseaktivitet 😉

      Mina erfarenheter är således inte jämförbara med dina, Regina, och jag att många, oavsett vilken klass de tillhör, nu har börjat inse och förstå att diagnos och medicinering inte är det enda alternativet <3

      Mina kommande dialoghelger är till för de föräldrar och den personal som vill veta mer, genom mig och genom andras erfarenheter, utan att varken jag skall bli för rik eller de för fattiga 😉

      Svara
      1. Arne Malo

        Hejsan, Vilken vettig sida du har Sussie. Jag har läst denna artikel: http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2015/02/Omprova-diagnostik-och-behandlingsupplagg-vid-ADHD/

        och har gjort denna verksamhet hos studieförbundet vuxenskola

        http://www.sv.se/avdelningar/sv-stockholm/funktionsnedsattning/adhd/

        och vill modigt nog passa på att tillägga den filosofisk resonemang från där jag är i denna ämne? Den demokratisk dilemma: ”kan/vill medborgarna veta det de bör veta för att göra mer informerade beslut i vardagen samt vid valurnan?” Arthur Lupia.Vidare på engelska: Most citizens seem underinformed about politics. Many experts claim that only well-informed citizens can make good political decisions. Is this claim correct? In The Democratic Dilemma, Professors Lupia and McCubbins combine insights from political science, economics and the cognitive sciences to explain how citizens gather and use information. They show when citizens who lack information can (and cannot) make the same decisions they would have made if better informed. As a result, they clarify the debate about citizen competence. Tack

        Svara
        1. neuropedagogen Inläggsförfattare

          Hej Arne, Du skulle ju hört av dig till mig, under hösten, för ev samverkan. Du är alltid lika välkommen!
          Tack vare din länk till Läkartidningen gick jag in och skrev följande inlägg där:

          Det här med diagnostik i stället för bedömning av barnets funktion och funktionshinder (vilket skedde före 1996/1997 – således innan diagnostiseringen tog över) har, vad jag (och många av mina kollegor) observerat under närmare 20 års tid, medfört att allt för många barn och ungdomar inte får den stimulering och kompensation de oftast är i speciellt behov av för att få optimala möjligheter att utvecklas så positivt som möjligt i livets dagliga aktiviteter och relationer. Som jag ser det har diagnostisering av symptom medfört att man har fokuserat på medicinering, samtal och pedagogik – samtidigt som man mer eller mindre helt och hållet har lyckats tappa bort utredning av barnets speciella behov av bemötande! En grundligt utförd sensorisk bedömning, som kartlägger barnets avvikande beteenden i aktivitet och relation, skvallrar om barnets dolda funktionshinder inom området känsel och således om barnets störningar inom den human haptiska perceptionen. I dag är detta ett bortglömt område som måste lyftas fram för att vi skall kunna ge barnet och dess närmiljö förståelse för vilken under- och/eller överkänslighet för stimuli barnet har och hur denna känslighet kan bemötas, både genom individuellt anpassad stimulering och kompensation/hjälpmedel! Först då får vi fram de verktyg som barnet och dess närmiljö kan använda sig av i vardagen. Den human haptiska perceptionen var väl känd redan 1926 (Nobelpriset delades då ut pga av dessa upptäckter) och tack vare kunskaperna om haptisk perception har robotindustrin utvecklats enormt – men vart tog dessa kunskaper vägen inom sjukvården? Sjukvården, som sitter på dessa grundkunskaper, borde ligga långt före robotindustrin vad gäller individens speciella behov av bemötande för att kunna fungera så optimalt som möjligt! Men ack! Vi inom sjukvården tycks ha tappat bort oss på vägen! Skärpning måste till för att grundligare bedömning och behandling skall kunna ske – allt enligt forskning och beprövad erfarenhet – något som oftast gynnar barns och ungdomars tillfrisknande.

          Svara
        2. neuropedagogen Inläggsförfattare

          Nu står det ju inte ditt namn under den senare länken, Vuxenskolan, men det ser ju spännande ut att ni skall prata om kosten och dess betydelse – hör gärna av dig om du vill ha tips, råd eller stöd. Det vore kul med ett samarbete <3

          Vänligen
          Sussie

          Svara
        3. neuropedagogen Inläggsförfattare

          Hej igen, skrev ett svar, föst, men det lades inte in här!? Möjligen beror det på att jag kopierade det jag lade in på den första länken, den till läkartidningen (du får gå in och läsa mitt inlägg där – möjligen lägger jag inte det, snart, här på min hemsida, i bloggen). Jag skrev att du också skulle ha hört av dig till mig, under hösten, du ringde mig i september, för eventuell samverkan, så, du är alltid lika välkommen höra av dig nu då jag kommit på fötter igen efter min mammas bortgång.

          Svara
    2. neuropedagogen Inläggsförfattare

      Min blogg är till för information om hur anpassad kost, kosttillskott och rörelse samt kompensation kan hjälpa våra barn och unga ur den psykiska ohälsa som, trots klokskap, bara tycks öka i antal med åren som går – genom klokskap borde det vara tvärtom, eller!? Vi borde få mindre och mindre av psykisk ohälsa bland våra barn och unga! Möjligheterna finns och vi måste lära oss att fånga dem – för barnens skull!!!
      Mirakelhistorier finns på andra sidor än på min hemsida – den som letar finner dock en och annan mirakelhistoria 😉
      Beroende av vilka sökord jag lägger in finner olika sökande människor mina sidor och alla intresserade är lika välkomna – för barnens psykiska hälsas skull <3
      Regina, när du läser mitt senaste inlägg om "Vitaminer och mineraler skall bli ett förstahandsval vid psykisk ohälsa" så kommer du, liksom andra, att förstå att vi sakta men säkert går mot ett paradigmskifte inom psykiatrin - ingenting kan hejda de kunskaper som nu stormar loss om kostens och kosttillskottens betydelse för en ökad psykisk hälsa hos våra barn och unga 😉 Alternativ, integrativ vård, skall inte längre vara en klassfråga utan en kunskapsutveckling i vårt samhälle, värdig alla, oavsett vilken klass man tillhör <3

      Tack för ditt inlägg 😉 det ger mig energi att fortsätta 🙂

      Svara
  2. regina

    Nu drog du väl ändå förhastade slutsatser Sussie Olfosson av några rader jag skrev.

    Jag nedvärderar inte arbetarklassen alls.
    Jag känner familjer med npf barn som har föräldrar som gör allt för dem inom ramen för alternativ vård. Det är tidskrävande, kostsamt. Jag känner till och med till en förälder som är hemma på heltid för att avmaska barnen enligt Kerris metod, vilket tar hela dygnets vakna timmar.
    Det är inte alla som har ekonomi, ork och resurser till detta.

    Svensk barnhabilitering tipsar inte om dina sidor, de tipsar inte om de barn som blivit hela friska. I Sverige tillexempel Susanne Davidsson fd homeopats son, man får upp lite sökningar på det om man googlar.

    Det har varit debattartiklar i DN om att autism är en klassfråga. Birgitta Rubin som är jorunalist har gett ut en bok om det, Barnet i Glaskulan.

    Jag tror att för en ensamstående mamma som jobbar som undersköterska och får autismdiagnos på sitt barn är det ett stort steg att söka infromation utanför habilitering och sjukvård. Det är ett stort steg att förstå att mycket av det som erbjuds där inte är något att ha och att man måste i Sverige söka all information själv och betala för det som ger något själv både i tid(vissa avgiftningar gör att barn inte ens kan vara på förskola) alternativt låna pengar.

    De flesta rföräldrar är beredda att offra mycket för att hjälpa sina barn.

    Jag tror att ett sätt att få läsare med begränsad ekonomi men som ändå skulle kunna låna pengar till sina barns behandlingar(liksom man lånar till hus/bil mm) är att lågga ut mirakelhistorier om barn som ni neuropedagoger fått friska genom er behandling och kostomläggning, gärna svenska barn.
    Folk behöver konkret och praktiskt se att det är möjligt.

    Svara
    1. neuropedagogen Inläggsförfattare

      Ja, du Regina, det är inte lätt alla gånger och jag är ledsen att jag missuppfattade dina ord samtidigt som jag är medveten om att en mening kan tolkas på minst tre olika sätt 😉

      Det är klart att varken svensk barnhabilitering eller barnpsykiatri hänvisar till mina sidor eftersom de inte jobbar med området känsel, störningar inom området känsel och hur det påverkar utvecklingen av barnets förmåga till human haptisk perception. De har ännu inte kommit på tanken att dessa störningar påverkar barnets förmåga att delta i livets dagliga aktiviteter och relationer negativt och har oftast inte en susning om hur barnets matvanor påverkar barnets kropp och knopp ochg hur man genom en livsstilsförändring kan förändra barnets utveckling mycket positivt.

      Ja, jag vet att de flesta föräldrar är beredda att offra mycket för sina barn men så länge läkare och andra terapeuter inom barn- och ungdomshabilitering respektive barn- och ungdomspsykiatri inte tar sitt ansvar, enligt HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) samtidigt som de heller inte följer Läkemedelsverkets rekommendationer 2009:1 så kommer heller inte föräldrarna att få reda på att det finns andra möjligheter 😉 Mirakelhistorier finns det ju gott om via nätet 🙂 och min informativa sida är till för föräldrar som är nyfikna och själv vill försöka ge sitt barn möjligheter bli friskare – samtidigt som de kan få coachning via mail eller telefon om de inte har möjligheter ta sig råd till en konsultation.

      Tack för dina synpunkter <3

      Svara
  3. sonja

    Du har en bra och informativ blogg. Om du orkar är det alltid trevligt med bilder och det drar fler besökare till en så här bra blogg.
    Det kan också vara bra med teman och också lite tips till föräldrar som letar alternativ vägar, vad de ska se sig om efter så att de inte blir lurade. Sist men inte minst mycket tydligar om hur man hittar dig. Vad du hjälper till med. Gärna personliga historier om barn du mött om du har föräldrars tillåtelse förstås.
    Bloggen är mycket bra som den är.

    Svara
    1. neuropedagogen Inläggsförfattare

      ack för dina ord om min blogg, Sonja 😉 Jag sätter in bilder när jag har några som passar.
      Mina blogginlägg följer mitt tema: anpassad kost, kosttillskott, anpassad kompensation och anpassad rörelse samt även debatten och dialogen runt just de symptom som bildas av de gifter och brister vi idag förser våra barn och unga med :-/
      Och var man hittar mig finns ju de facto under fliken Konsultationer och kurser – genom kontakt med mig kan man få en mer ingående förklaring till vad jag hjälper till mig och lustigt nog har ingen av de som hört av sig undrat vad jag håller på med – de har tydligen förstått via informationen på min hemsida och i den blogg jag har här, vad jag håller på med, mina kunskaper och vad jag kan hjälpa till med 😉
      Personliga historier om barn lägger jag in då och då alternativt att jag hänvisar till dessa personliga historier.
      Så jag ser det nog som dig, att bloggen är mycket bra som den är, inklusive inläggen på min hemsida som finns under respektive flikar – men tack ändå för dina tips.

      Svara
  4. sonja

    Mjölk och vitt mjöl och socker triggar i gång varandra, alla tre får folk att överäta har jag för mig, att äta tio mackor till ecempel vilket ingen behöver, inte ens en tonårspojke. Det är säkert inte så att bara vissa inte tål mjöl, mjölk och socker, det är bara så att de diagnostiserade är så mycket finare och känsligare människor än vi andra. Men de har fått det genom arvsanlag, en slags arvssynd där föräldrarna haft fel på spermier, äggstockar, gener pga osund mathållning och i västvärlden ett för högt kaloriintag. Både barn och vuxna får bättre värden vid kalorireducering står det ju i näringsmedicinsk tidskrift. Det gäller att äta för att leva inte tvärtom. Och släpp loss kor från deras slaveri. Mjölken är för kalven. Kvinnor har egen bröstmjölk till sina barn och ju längre ett barn kan dia desto bättre, någon annan mjölk från en annan art är helt horribel.

    Svara
    1. neuropedagogen Inläggsförfattare

      Ja du Sonja, du verkar vara inne på rätt spår när du skriver om att våra arvsanlag, våra gener, och att vi kan påverka detta genom den kost vi äter och dricker och vad vi andas in. Exempelvis har rökning visat sig förändra generna, arvsanlaget. Just epigenetiken har ju visat att vad vi äter och dricker samt andas påverkar utvecklingen av våra gener. Och vi vet, genom forskning, att gifter och brister i vår föda påverkar utvecklingen negativt av bland annat spermier och äggstockar, den basala delen i att en människa blir till – den miljö som denna lilla varelse sedan skall växa upp i, balansen i biokemin, har en enormt stor betydelse för barnets utveckling och den balansen påverkas ju också av av vad vi äter, dricker och andas, dagligen 😉
      Ja, släpp loss korna, låt dem gå ute och beta och föda och dia sina kalvar 🙂

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *