Tvångstankar, tics, separationsångest, ångest, bipolär sjukdom, schizofreni, ADHD eller ”bara” PANDAS eller PANS!?

Jag sammanställer här filmen Mitt Monster som handlar om PANS och PANDAS och medicinsk behandling med IVIG – se länk till filmen här nedanför sammanställningen, innan inlägget om höstens konferens om PANS/PANDAS utifrån ett immunologiskt perspektiv.

De sista 2 åren har 50 barn blivit behandlade för PANDAS i Göteborg och Köpenhamn. I Oslo har tio barn blivit behandlade under en icke given period. I Sverige har man kartlagt barn med PANDAS sedan 2012. Alla barn med PANDAS blir dock inte behandlade. Detta beror bland annat på oklara riktlinjer, diagnoskriterier och på att en del läkare inte tror på diagnosen, på vad de ser: ett snabbt insjuknande med tics och tvång …

Så är det och så riskerar det att förbli så länge vi inte nöjer oss med det kliniska resultatet – det enda man kan göra, som förälder, är att försöka själv genom att balansera barnets tarmflora där 70% av immunförsvaret sitter. Man har inget att förlora – bara något att vinna; slippa behandling med kortison, slippa obalans i barnets immunförsvar och, förhoppningsvis, få ett friskare barn.

Swedo inbjöds i februari i år, 2019, till konferens i Geneve för att möta experterna i WHO. Den läkaren, psykiatriker, som varit expert och rådgivare för WHO, som skrev förorden till boken Grönt för livet – förespråkar i dag dagliga och gröna smoothies under förmiddagen för att ge möjligheter till förändring av beteenden 😉

Expertmötet i WHO, där man erkänner PANDAS som en sjukdom enligt ICD11.

Personligen gillar jag ICD eftersom man där mer ser till funktion och funktionshinder och mindre till symptom som man gör när man följer DSM – således kan funktionen i nervsystemet hindras av en obalans i individens tarmflora, en så kallad dysbios. En av orsakerna till de symptom som då utvecklas ser vi i dag som PANDAS. Eller?

 

PANDAS eller PANS på grund av obalans i immunförsvaret?

Nämnda symptom kan möjligen ha utvecklats på grund av en obalans, så kallad dysbios, i barnets tarmflora – att balansera upp barnets tarmflora är av vikt för att förhindra risk för återfall samt för att påskynda processen för tillfrisknad ut ur PANDAS/PANS – man har inget att förlora, bara något att vinna. Sedan bör man bibehålla den kost som krävs för att bibehålla balans i barnets tarmflora.

Idag vet vi, genom beprövad erfarenhet och forskning, att obalans i tarmflora ger obalans i nervsystem vilket riskerar utveckla olika former av fysiska och psykiska, så kallade autoimmuna sjukdomar – olika hos olika individer, bl.a. beroende av vilken balans individen hade i tarmfloran i samband med insjuknandet … idag benämner en del läkare PANDAS som en autoimmun sjukdom vilket kan liknas vid de symptom som vi ser, att den vita hjärnsubstansen angrips och svullnar på grund av infektionen och, de symptom som utvecklas benämner vi autism. I den film som ni kan se, nedan, har ett av barnen klara symptom på obalans i tarmflora innan insjuknandet, det är Herman. Troligt är att de andra barnen också har haft det.

Så här skriver professor Stig Bengmark på en av sina sidor (- se länk nedan):

”Immunförsvaret spelar en högst viktig roll för vår kropp och vårt välmående. Immunförsvaret består av ett nätverk av celler, vävnad och organ som tillsammans arbetar för att skydda kroppen mot virus, bakterier och sjukdomar. De skyddande cellerna kallas för vita blodkroppar – de fungerar genom att attackera de främmande organismer som orsakar sjukdomar. Om du har ett dåligt immunförsvar har du en lägre nivå av vita blodceller, din kropp kommer då inte kunna stå emot de organismer som tagit sig in i din kropp i ett försök att göra dig sjuk.

Cirka 70 procent av vårt immunförsvar sitter dock i matsmältningskanalen, och en hälsosam tarmflora är därför viktig för ett starkt immunförsvar. Tarmfloran utgörs av miljontals bakterier och mikroorganismer som bor i våra tarmar. Dessa bakterier spelar en viktig roll för immunförsvaret då de bland annat stärker tarmbarriären och därmed hindrar skadliga bakterier från att ta sig ut i vårt blodomlopp. Bakterierna hjälper också immunförsvaret genom att öka antalet antikroppar, assistera vid proteinsyntes, samt genom att producera molekyler som tar död på de ovänliga bakterierna.

Och

”Alla har olika bakteriefloror i tarmen och därmed också olika starkt immunförsvar. Grunden till immunförsvaret läggs redan vid födseln då barnet ärver en del av moderns bakterier. Därefter utvecklas tarmfloran upp till cirka fyra års ålder. Bakterierna får vi framförallt i oss genom maten vi äter, men också via vår omgivning. Tarmfloran är en del av det adaptiva, icke medfödda immunförsvaret som är den del av immunförsvaret som vi själva kan påverka. Det adaptiva immunförsvaret kan vi bygga upp under vår levnadstid genom att vi utmanar, tränar, och anpassar kroppen till ett liv där kroppen kommer utsättas för bakterier och virus.

Att försöka undvika virus och bakterier helt är alltså ingen lösning då kroppen inte får rätt förutsättningar att stärka immunförsvaret. Däremot kan och bör vi se till att vi tar hand om vårt immunförsvar på rätt sätt för att det ska hålla sig starkt och kunna försvara vår kropp mot angrepp.”

Samt att;

”Varje dag jobbar immunsystemet hårt med att skydda och stötta oss, men för att det ska kunna göra sitt jobb måste vi ta hand om det. Ohälsosam kost, stress och för lite sömn är exempel på sådant som kan påverka immunsystemet negativt. Men precis som att immunförsvaret kan bli försvagat så kan det också bli överstimulerat och det viktiga är därför att hitta en balans.”

Källa: professor Stig Bengmark

 

PANDAS är en infektionssjukdom, triggad av streptokocker, en bakterie – normalt har vi streptokocker i bl.a. öron, näsa och hals. Vid en infektion i dessa organ kan streptokocker dock ”ta överhand” – något jag menar kan bero på en trolig obalans i individens immunförsvar, tarmflora, en så kallad #dysbios.

Har man detta i åtanke inser man att det är av vikt att balansera upp barnets tarmflora så snabbt som möjligt – det gör man med hjälp av anpassad kost med kosttillskott och rörelsestimulering (bl.a. genom Anpassad Massage och lugnande rörelsestimulering som ex. paddla, ro, klättra, rida). Märk väl att en kropp som går på felaktig kost är i ständig stress som medför att det kan bli svårt slappna av och svårt att sova samt svårt fokusera. På grund av den inre stress som råder har individen svårare tackla yttre stress. Kropp och knopp är i obalans på grund av obalans i tarmflora – obalans i tarmflora utvecklar olika former av symptom, autoimmuna sjukdomar, som vi idag oftast sätter namn på i form av diagnoser – i stället för att gå till botten med den obalans i tarmfloran som orsakat symptomen. En ond cirkel som är svår att komma ur med hjälp av medicinering – eftersom balans i tarmflora och övrigt immunförsvar inte åtgärdas!

Här är professor Tore Midtvedts träd som symboliserar en mängd av de symptom som vi i dag diagnostiserar, ofta som ett livslångt tillstånd, trots att det beror på en obalans i tarmfloran – professor Tore Midvedt och hans forskarkollegor på KI har tillsammans skrivit boken Magen, tarmbakterier, buller och brak. Balansen i tarmfloran går att uppnå med hjälp av rätt kost med kosttillskott, rörelseaktiviteter, massage, mindre stress, sömn mm.

Psykiatri och neurologi kommer från samma hjärna, som läkaren från USA säger – och jag menar att det ”psykodynamsika tänket” i Sverige måste vika sig här. Det är alltså av vikt att göra en grundlig somatisk kartläggning, barnets förmåga agera i aktivitet och relation måste kunna kartläggas utifrån barnets förmågor, funktioner. Detta långt innan man sätter en neuropsykiatrisk eller psykiatrisk diagnos.

Det räcker således inte med en god läkarundersökning och att man tar prover. Risk om barn och unga ej får adekvat behandling i tid är att nervskadorna och den psykiska ohälsan blir livslång. 

Sedan 2012 har barnspecialisterna vid Stanforduniversitetet i USA bedrivit behandling mot PANDAS. Deras rättningslinjer följs av många läkare i Europa, inklusive i Sverige.

På Neurologiska barnpolikliniken i Göteborg tar man emot barn och unga som lider av PANDAS. Där säger läkaren, Anders Fasth, helt riktigt, att två experter möts runt barnets symptombild. Det är läkaren och föräldrarna som möts där – sedda som experter.

Anders Fasth är med i ett specialteam med psykiatriker och neurologer. Kontroversiellt: är det en sjukdom eller existerar den inte!? Det vi ser existerar ju, eller? Det kliniska resultatet av behandlingen är ju synbarligen positivt. Vad tjafsar de egentligen om inom dagens sjukvård?

.

Karoline, Aksel och Herman var helt normala barn, med normal utveckling tills de plötsligt en dag insjuknade med psykiska symptom.

.

Karoline, 24 år

Hon berättar att hon gick från att vara någorlunda frisk till att bli sjuk. Hennes mor, Wenche, berättar att Karoline fick ångest, var rädd för allt möjligt. Hennes styvfar berättar att Karoline blev psykotisk. Hon fick hjälp först när hon hamnade inom vuxenpsykiatrin.

26 min in på filmen berättar de om antipsykotiska och betennelse/inflammationsdämpande mediciner hon fick. Hon fick intravenös behandling med antikroppar/immunglobulin behandling var 4:e vecka.

För Katrine tog det 5 år att få ett erkännande för att hennes symptom hade en fysisk orsak.

.

Min kommentar: hon borde även ha fått gå över till antiinflammatorisk kost , tarmbakterier, omega-3, vitaminer och mineraler för att ges möjligheter till ett snabbare tillfrisknande.

.

Aksel, 9 år

Aksel slår sig själv för han försöker att ”stoppa sin kropp”. Det blir värre på natten (ja, tarmfloran förses ju med kost som medverkar till ökad obalans, är min tanke där). Pappan berättar att han har en del tics och tvångstankar. Pappan berättar om hur svårt det är att inte som förälder bli trodd, att kämpa, hela tiden, mot sjukvården.

28 min in på filmen: Aksel får gå på antibiotika under flera månader – men det har väldigt liten effekt.

Aksels behandling avslutas pga att läkarna inte har förmåga lyssna in föräldrarnas observationer som tyder på att de ser en klar förbättring! Detta med ord om att det kan vara en placebo-effekt att de ser förbättringar! Sjukvården har testat, forskat och kollat allt utan att egentligen ha någon kompetens inom området PANDAS! Det enda dom har kommit fram till är att Aksel hör till psykiatrin … detta eftersom huvudsymptomen i dag ses som psykiatriska. Efter avslutad behandling känner föräldrarna av total tystnad från sjukvården som de, således, förväntar ska höra av sig!

Symptomen tilltar igen och föräldrarna begär så en aktiv behandlingsplan av PANDAS.

Den svåra överkänslighet för stimuli som utvecklats pga obalans i tarmflora, resten av immunförsvaret och nervsystemet är ett faktum.

I filmen får vi se att Aksel får kompensera de dolda funktionshinder som utvecklats på grund av denna obalans – där streptokocker har tagit överhand – med hjälp av att skärma av från störande stimuli via beröringssinnet och via syn- och hörsel. Sin underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet, möjligen även via balanssinnet, får han kompensera med hjälp av saccosäck (nedsatt förmåga automatisera sin sittrörelse, så kallad postural kontroll. Han självstimulerar denna underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet genom att aktivt röra på kroppen, ffa benen, för det mesta av tiden.

Längre fram, cirka 38 min in i filmen, ser vi sedan hur Aksel gömmer sig under stolen när han känner sig varm. Efter en förkylning har symptomen blivit starkare.

Min fråga: vad händer med immunförsvaret, balansen i tarmfloran, vid en förkylning?

Mitt svar: obalansen tilltar i en redan obalanserad tarmflora. Kan det vara så det är för vissa av våra barn och unga? Och, då tilltar det så kallade autoimmuna tillståndet igen.

Min kommentar: det är vanligt att överkänslighet för stimuli via beröring, så kallad taktil överkänslighet, ökar i samband med att inflammationen/febern ökar. Då måste man ta skydd mot beröring. Hemma har han stolen att gömma sig under. I skolan har han skärmen att gömma sig bakom. Då slipper han risk för beröring. Hans behov av självstimulering känns nu även i fingrarna – han stimulerar sig genom att ”spänna fingrarna över varandra”, då känner man fingrarna bättre. Jag gjorde så själv under min uppväxt, fram tills för 22 år sedan då jag lade om kosten, då slutade jag känna av det behovet.

Sedan behandlingen i fjol har Aksel varit på psykiatrisk utredning. Då kom man fram till att Aksel inte led av någon psykiatrisk sjukdom. Den norska sjukvården är dock osäkra på hur de ska behandla sjukdomen.

Min anmärkning: Hade de vänt sig till DAN! Läkaren, Gier Flatabö, hade de fått hjälp att förstå! Men de gör de inte – sådana läkare tar man bort legitimationen på! Helt riktigt har de dock insett att behandling med antibiotika kan göra obalansen i immunförsvaret värre och således medföra att sjukdomen blir sjukdomen värre … Att dämpa barnets immunförsvar är troligen inte den bästa lösningen.

Helt klart kan inget barn vänta i 15 år för att få en evidensbaserad behandling – men sjukvården kan, och ska, så länge inget annat finns, arbeta genom evidensbaserad praktik vilket bl.a. Dr Geir Flatabö varit en stjärna på – han har hjälpt många barn och unga med psykisk ohälsa genom åren! Genom en evidenspraktik kan du, som behandlare, nå fram till långt mycket bättre förutsättningar för barnet som möjligt är!

Vi fortsätter med filmen:

Aksel får en ny läkare, och nya möjligheter. Han får en behandlingsplan! Han blir också behandlad med kortisonpreparatet Prednisolon, steroider, i 5 dagar. Han får ta sin medicin med hjälp av saft och kex – således sådana preparat som inte heller är av godo för hans autoimmuna tillstånd.

Ett par veckor senare är han tillbaka hos sin läkare. Han gör en utvärdering genom att använda sig av de grova bedömningsinstrument som han använde sig av innan Aksel fick påbörja sin behandling.

Min anmärkning: Den bedömning som läkaren utför bör utföras av en erfaren arbetsterapeut om/när man tar sikte på en god utvärdering av resultat inom området öga-handkoordination och automatisering/snabbhet och precision av i övre extremiteten. Detta eftersom läkaren inte har de verktyg som behövs för att mer exakt kunna åldersrelatera och mäta barnets förmåga känna in och automatisera rörelsen och hur mycket dessa förmågor har förbättrats med hjälp av medicineringen.

Aksel har förbättrats men han har fortfarande kvar en nedsatt förmåga att känna in och automatisera i aktivitet och relation. Troligen en försening med två år eller mer i förmåga att snabbt och precist kunna känna in och precisera rörelsen. Hans öga-handkoordination är förhållandevis god.

För Aksel tog det 1½ år för att få diagnosen PANDAS godkänd. Steroidkuren lindrade endast en del av Aksels symptom. Därför blev han satt på intravenös immunterapi. Framtiden är oviss.

.

Herman, 15 år

Kristin, mor till Herman, berättar att det började med ont i halsen. När han varit sjuk i 6 år fick han den medicinska behandlingen, IVIG, och blev då fri från sina psykiska besvär plus att han började läsa, vilket han aldrig klarat av tidigare. Helt plötsligt började han läsa! 4 böcker över jul!

Min kommentar: balans i immunsystemet, individens tarmflora, utvecklar balans i nervsystemet vilket ökar individens förmåga känna in och automatisera rörelsen, förmåga till haptisk perception ökar i takt med att balansen ökar.

Föräldrar har ansvar för att barnet går i skolan – men vilket ansvar har sjukvården, habilitering och BUP, bakom dessa barns speciella behov av bemötande vad gäller att informera om behov av kompensation av dolt funktionshinder och stimulering av obalans i tarmflora och nervsystem? Får de inte adekvat hjälp orkar de ej gå i skolan eftersom deras förmågor ej är fullgoda pga nedsatt balans.

Bör inte varje BUP-klinik ha en BUP-skola där man, i samverkan med habilitering, jobbar för att ge barnet möjligheter att lyckas med hjälp av kompensation samtidigt som personal jobbar för att informera barn med föräldrar om hur och varför man bör balansera upp tarmflora och nervsystem? Exempel på kompensation är läs- och skrivhjälpmedel, anpassad arbetsplats, mer tid. Exempel på stimulering är daglig och anpassad kost med kosttillskott, rörelseaktivitet och massage som balanserar och lugnar systemet (SI, taktil eller Anpassad Massage, ljudstimulering, Neurofeedback etc.) Detta är en livsnödvändighet för att barnet ska få möjligheter känna att det mästrar sitt liv. En BUP-skola är nödvändig under den tid som barn med föräldrar får stöd/coachning i hur man genomför en livsstilsförändring samtidigt som personal inom skola involveras i det anpassade bemötandet.

Vi fortsätter med filmen: på BUP fick han diagnoserna separationsångest, rädsla för att dö, rädsla för att bli smittad, således ångestrelaterade symptom. De konstaterar där att han har samma behov av tillrättaläggning som vi ser vid ADHD.

Herman missade 3 år i skolan – han orkade inte vara där, han fungerade inte.

Hermans mor hjälper i dag andra föräldrar som är i samma situation. I två år har hon arbetat med föreningen. Där har man kikat på rättningslinjerna från Stanford (se längre ned, under SARA) som styr över den behandling som utförs.

.

Från Oslo Universitetssjukhus konstaterar man att det enda som ger utslag är ett test på streptokocker i halsen eller antikroppar mot streptokocker i blodet – inget annat (MR, prov på ryggmärgsvätska etc.) ger utfall. Detta utfall är, enligt läkaren, svårt att gå på eftersom många i befolkningen kan uppvisa detta utfall – utan att ha de symptom som står för PANDAS eller PANS.

.

Enligt Hermans mor finns det en hel del beprövad erfarenhet på provtagningar i USA, England, Sverige och Danmark. Det finns mängder av forskning som påvisar sambandet plötslig psykisk ohälsa och streptokockinfektioner.

Herman slet i 6 år innan han fick sin rätta behandling.

Min reaktion är att Herman troligen har fortsatt obalans i sin tarmflora pga kasein/mjölkprodukter vilka bl.a. kan ge upphov till Acne. Det hade varit intressant veta om han intar mjölkprodukter och, i så fall, vad händer om han utesluter alla mjölkprodukter under 3 månader?

.

Sara

I grannlandet, Danmark, finns en specialistmottagning för PANDAS på Tourette-kliniken på Herlev hospital utanför Köpenhamn. Sara kom dit när hon var 10 år. Hon led av tics och OCD (tvångstankar och tvångshandlingar). Där frågade man om de tagit prover på PANDAS: Saras föräldrar visste inte vad PANDAS var. Hon har fått psykologhjälp och steroidbehandling i två år.

Saras mamma berättar om de positiva förändringarna. Bl.a. hade Sara börjat att ta ögonkontakt igen, vilket hon ej gjort på två år. Sara ville börja att göra sina läxor igen. Det var som att få sitt barn tillbaka igen!

För två år sedan började två specialister på Tourette-kliniken att fokusera på PANDAS och har, till nu, behandlat 25 barn. Sara känner att det hon nu har mest av är tics.

Min kommentar: om du kikar på Charlies berättelse, här i min blogg, upptäcker du att hans svåra tics, Childrens Tourettes, försvann inom loppet av några veckor till månader efter att hans mamma hjälpte honom att lägga om kosten och ta kosttillskott – balansen som uppstod i hans tarmflora hade mycket positiva effekter på hans tics. I dag lever han utan dem om han lever utan , mjöl- och mjölkprodukter och fortsätter ta sin kosttillskott (tarmbakterier, omega-3, vitaminer och mineraler). Allt är en förutsättning för god balans i tarmfloran.

Vi fortsätter med filmen: Specialisterna ser att några barn får infektion men sedan blir friska igen. Man ställer frågan om det är infektionen eller reaktionen på infektionen som orsakar symptomen eller om det är immunsystemet eller något annat som är orsaken? De pratar om behandling och rättningslinjer från Stanford.

De väljer så att behandla Saras tics med hjälp av Prednisolon – det är ett kortisonpreparat som motverkar och dämpar allergiska besvär, inflammationer och reumatiska besvär. Läkemedlet används vid tillstånd då man behöver dämpa kroppens reaktion som t ex inflammatoriska reaktionen vid ledgångsreumatism (reumatoid artrit). Andra exempel som kan nämnas är sjukdom i bindväven (SLE), inflammationer i kärlväggar, bindvävsförändringar, astma, svår inflammation i tjocktarmen (ulcerös kolit), vid vissa blodsjukdomar, svåra allergiska tillstånd och tumörbehandling.

Källa: 1177 och FASS

Min anmärkning: istället för att dämpa obalans i tarmflora och den inflammation som denna obalans orsakar väljer man att behandla med ett kortisonpreparat, en medicins som dämpar inflammationer, autoimmuna sjukdomar – se Tore Midtvedts träd!

”Kortison kallas det inaktiva steroidhormon som bildas i lever och njurar från kortisol. Kortison har ingen direkt verkan på kroppens vävnader, utan omvandlas till glukokortikoiden kortisol, som är det hormon som utövar effekt.

Kortisonpreparat (i regel inte just substansen kortison, utan innehållande industriellt framställt hydrokortison) är dock ett vanligt förekommande antiinflammatoriskt läkemedel. De flesta kortisonpreparat är receptbelagda. Vissa utvärtes beredningar som salvor och krämer kan dock köpas receptfritt på apotek.

Kortison är ”permissive” (ungefär ”tillåtande”) och har en förhållandevis okänd effekt i celler och vävnader men det är klarlagt både att brist och överskott har negativa hälsoeffekter.”

Källa: Wikipedia

Vanliga biverkningar vid kortisonbehandling, om man behandlar mer än ett par veckor är: ”vätskeansamling, högt blodtryck, påverkan på binjurebarkens hormonutsöndring, hudförtunning, försämrad sårläkning, rubbning i saltbalansen i form av för hög natriumhalt eller för låg kaliumhalt, för hög sockerhalt i blod och urin, benskörhet och muskelförtvining.

Mindre vanliga biverkningar är: grön starr, grå starr, ökad risk för att få blodpropp. Om du tar höga doser kan du få psykiska reaktioner som depression eller mani.

Sällsynta biverkningar är godartad tryckökning i skallen, benröta och senbristning.”

Källa: 1177 och FASS

Vi fortsätter med filmen:

Smilla är med i ett forskningsprojekt – behandlingen har givit Smilla livsmodet tillbaka. Smillas mamma, Linda, berättar att hennes dotter hade en robotröst och var psykotisk innan hon behandlades med IVIG. Hon berättar att hon inte gick ut, att hon hade otroligt mycket tics och tvångshandlingar samt led av ett självskadebeteende. Hon berättar att hon lever, att hon inte var död förut, men hon levde inte. Hon ville inte leva.

Se filmen: PANS och PANDAS och medicinsk behandling med IVIG

 

PANS och PANDAS – Äntligen har de börjat foga ihop kunskaperna med varandra!

Det handlar om basen i kroppen, vår tarmflora, och hur funktionell kost, således antiinflammatorisk kost, kan få våra barn och unga att komma i balans.
I dag vet vi att balans i barnets tarmflora, så kallad #eubios, utvecklar balans i barnets nervsystem – detta vet vi genom all den beprövade erfarenhet och forskning som pågått sedan 1960-talet och framåt. Men kunskaperna har, sorgligt nog, tystats ned – ser vi en öppning nu till erkännandet av den anpassade kostens och kosttillskottens positiva betydelse för ett friskare liv!?

Jag skulle vilja påstå att:
– de så kallade Neuroinflammatoriska tillstånden, i de flesta fallen, handlar om de symptom som vi i dag ser som neuropsykiatriska och psykiatriska diagnoser
– ursprunget till de olika #neuroinflammatoriska tillstånden, eller kalla det de autoimmuna sjukdomarna, orsakas av den obalans, så kallad #dysbios , som dagens kost, andra gifter och brister orsakat i barnets tarmflora.
– ökad balans i barnets tarmflora skyddar barnet bättre mot ex. stress, vaccinskador, andra gifter, strålning etc.
– reumatologiska perspektiv kan handla om de autoimmuna tillstånd en kropp hamnar i när det råder #dysbios i barnets tarmflora

Den stora PANS/PANDAS – Immuno-psykiatri-konferensen i höst

Gunilla Gerland skrev på LinkdIN:

Jag tipsar (igen) om den stora PANS/PANDAS/immunopsykiatrikonferensen i höst. Men nu skriver jag på svenska. Den kommer att bli fantastiskt intressant, det är jag övertygad om. Föreläsningar om bl a ätstörningar vid infektionsutlösta/neuroinflammatoriska tillstånd, om autoimmunitet och infektioners roll vid psykotiska tillstånd, om reumatologiska perspektiv på PANS, om immunologiska behandlingar för psykiatriska tillstånd och mycket mer. Konferensen stöds av Vetenskapsrådet och är certifierad av LIPUS. Vi som arrangerar är en ideell förening utan vinstintresse och vi är jätteglada för att som kan tänkas vilja hjälpa oss att sprida information om konferensen. T ex till kollegor eller grupper ni är med i, sidor på fb/bloggar ni har etc.