Än så länge ger medicinering sämre behandlingsresultat än anpassad aktivitet, kost och sömn – tills någon bevisat motsatsen!

Medicineringen gäller inte enbart de symptom som vi i dag ser som symptom till ADHD utan all medicinering av det som vi i dag kallar för neuropsykiatriska funktionshinder – där medicinering endast verkar ”ge sig på” symptomen under kortare period samtidigt som grundproblematiken kvarstår eftersom förgiftning och brister ger fortsatt försämrad utveckling av barnets förmåga känna in sig själv och sin omvärld – vilket avspeglar sig i barnets avvikande beteenden, både fysiskt och psykiskt.

• Information från Läkemedelsverket 1:2009 1 Läkemedelsbehandling av ADHD – Nya rekommendationer! Den 19 maj 2008 anordnade Läkemedelsverket ett expertmöte med syfte att ta fram rekommendationer för farmakologisk behandling av ADHD. Huvudbudskap: Läkemedelsbehandling av ADHD ska ses som en del i ett behandlingsprogram, då stödåtgärder visat sig vara otillräckliga. Individuellt anpassade behandlingsmål ska beskrivas innan läkemedelsbehandlingen påbörjas. Innan läkemedelsbehandling inleds bör förutsättningarna för god följsamhet till behandlingen och behovet av stöd eller hjälpmedel beaktas … Mig veterligt följer inte dagens sjukvård dessa rekommendationer ännu!

•  Oklart om adhd-medicinens effekt. Läkemedel till personer med de symptom som vi i dag klassar som bland annat adhd lindrar symtomen vid korttidsbehandling, upp till sex månader. Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) krävs fler studier för att undersöka effekten vid längre tids behandling.

• Statliga rapporter ifrågasätter behandling av ADHD: En rapport som ifrågasätter såväl diagnosinstrument som behandling av adhd har mött många reaktioner. Risken är att den kan medföra att nuvarande arbetssätt klassas som skräp, anser Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet.

•  SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, slår fast att det behövs mer forskning kring både diagnostik och behandling av ADHD och autismspektrumtillstånd i rapporten ”Om psykiatrisk diagnos och behandling” – således ifrågasätts dagens neuropsykiatriska metoder!

•  Statlig rapport ifrågasätter behandling samt uppföljning av neuropsykiatriska sjukdomar såsom exempelvis ADHD; ”Det krävs mer forskning för att ta reda på hur metoder för både diagnostik och behandling av ADHD respektive autismspektrumtillstånd fungerar. Vissa läkemedel har på kort sikt visats lindra ADHD-symtom, men risken för biverkningar på lång sikt är oklar.”

•  John Breeding är läkare och psykiatriker med en tydlig åsikt om den medicinska termens äkthet. På den här sidan hittar man videor där han pratar om medicinska fakta och medicin industrins tydliga arbete att sälja mer. Kika också under links där man kan komma vidare till ytterligare källor som är kritiska till den standardiserade diagnostiseringen och medicineringen av ”ADHD” – eller är det ”bara” brist på omega-3, sockeöverkänslighet/överkonsumtion, proteinintolerans etc. som ger våra barn och unga de här symptomen!?

•  En av huvudforskarna i världens största långtidsstudie av ADHD avslöjar nu att barnen drabbades av tillväxthämningar, de utvecklades inte som de skulle, och ”för det andra fanns det inga positiva effekter – inga alls”. De tidigare publicerade resultaten av världens största långtidsstudie av ADHD-behandling, den så kallade MTA-studien, har använts av läkemedelsbolag och psykiatriker världen över för att driva upp utskrivningen av amfetamin till barn. Den svenska Socialstyrelsens rapport, ADHD hos barn och vuxna, bygger i avgörande delar på denna studie – speciellt i rekommendationerna om att ge amfetamin till barnen. NU säger alltså en av huvudforskarna i den amerikanska studien, professor William Pelham, att fortsatt uppföljning av barnen visat att de drabbades av tillväxthämningar, och att de ADHD-droger som barnen fick bara kortsiktigt fick dem att bete sig bättre, långsiktigt hade de inga sådana effekter. Han säger vidare: ”Och den informationen måste göras mycket klar för föräldrar.” Pelham erkänner också att man tidigare överdrivit effekterna av medicinen – man ljög med andra ord för föräldrar och myndigheter. Avslöjandet gjordes i BBC-programmet Panorama, What next for Craig, måndagen den 12 november 2007.

• Nils Simonson som arbetat som läkare och kirurg vittnar om de omfattande mutorna inom läkemedelsbranschen och den osunda användningen av antidepressiva läkemedel, publicerad 27 april 2014. Ungdomarna informeras inte om den ökade självmordsrisken och inte heller föräldrarna. Den är hos unga så hög att man nu i USA måste skriva in det på bipacksedlarna. Läkemedelsindustrin har sedan början av 1990-talet vetat att självmordsfrekvensen ökar hos unga som sätts på Antidepressiva eller så kallade SSRI-preparat.

•  Riskabel övertro på ADHD-medicinering. Då medicinering av barn med adhd har blivit en så utbredd praxis, i USA och ett stort antal andra länder – bland annat Sverige – måste vi i dessa samhällen ställa oss följande fråga: ”Visar forskningen att sådan medicinering hjälper barn med en adhd-diagnos att med framgång växa upp till välmående och välfungerande vuxna?”