Kategoriarkiv: Friskare barn och unga NU

Är du beroende av vete? Gluten kan göra dig väldigt sjuk!

Beroende av vete gör dig sjuk

Redan på 1960-talet kom den forskning (illustreras med hjälp av de två labplattorna) som påvisade vad många redan visste genom bland annat beprövad erfarenhet – men dessa kunskaper har effektivt tystats ned genom sjukvårdens idoga förnekande av dessa kunskaper under de senaste 60 åren!

Dagens vete, själva glutenet, förstör balansen i vår tarmflora, vårt immunförsvar

Våra industrialiserade och moderna mjölprodukter har, liksom våra industrialiserade och moderna mjölkprodukter, en förödande effekt på vår tarmflora och vårt immunförsvar – något som i sin tur utvecklar en massa olika symptombilder – se nedan. De symptombilder som utvecklas av vår processade kost beror, med största sannolikhet, bland annat på vilken balans vi har i vår tarmflora, således i vårt immunförsvar, när vi drabbas.

Professor Tore Midtvedts samlade, och mångåriga, forskning vittnar om hur obalans i vår tarmflora, vårt immunförsvar påverkar utvecklingen av de symptombilder som utvecklas av en tarmflora i obalans, dysbios – eller, som forskarna bakom dokumentären ”Guldet i dina tarmar” benämner det: en utarmad tarmflora.

Forskning Kasein och gluten utarmar tarmfloran

Forskning visade tidigt att mjöl/gluten och mjölk/kasein utarmade tarmfloran – således tog död på många av våra livsviktiga tarmbakterier

 

Professor Tore Midtvedts pedagogiska microbiotaträd

Bilden illustrerar de samlade kunskaperna om de senaste 9 till 12 årens forskning om dysbios och utveckling av våra sjukdomar.

En utarmad tarmflora (illustrerat med hjälp av trädets rötter) ger sig till känna med hjälp av olika symptombilder (illustrerat med hjälp av av trädets grenar och kvistar) som vi inom sjukvården fått lära oss att sätta namn på i form av olika diagnosnamn – namn på de symptombilder som således utvecklas på grund av en utarmad tarmflora, dysbios.

 

Olika symptombilder som utvecklas av vetet sätter vi namn på i form av diagnosnamn

… som exempelvis fetma, diabetes, hypertension/högt blodtryck, hjärt- kärlsjukdomar, demens, cancer, ADHD och autism – se professor Tore Midtvedts bild.

Dagens industriellt framtagna mjölprodukter (och mjölkprodukter) tar således sakta men säkert våra liv – liv som sjukvården påstår sig vilja göra friskare med hjälp av mediciner när vi, i själva verket, kan göra oss friskare med hjälp av artegen, ekologisk föda!

Vår framlidne Dr Karl Reichelt var, via Rikshospitalet i Oslo, tidig med att påvisa det beroende, och övriga symptombilder, som de opioida peptiderna var en av de bidragande orsakerna till.

Kostens enorma betydelse för ett friskare liv har varit känd sedan länge

Litteratur om detta har funnits under många, många år, här några gamla höjdare plus en artikel där professor Martin Ingvar, för si så där en tiotal år sedan, lyfte fram vikten av kostens betydelse för den psykiska hälsan!

Dagens processade veteprodukter är beroendeframkallande – vilket även dagens processade mjölkprodukter är!

Någon tjänar pengar på våra sjukdomar!

Dessa kunskaper, om kosten, har dock vår sjukvård uteslutit under allt för många år – är det svårt inse att vissa verksamheter och industrier tjänar enormt mycket pengar på våra folksjukdomar!?

Äntligen måste han, han som är en av de som har makten inom sjukvården, Martin Ingvar, erkänna att kosten har betydelse för vår psykiska hälsa

Stenålderskost är den kost som med största sannolikhet passar ditt barn bäst

Staffan Lindeberg, docent i allmänmedicin, doktorerade genom att studera folket på Kitava, Trobrianderna, Papaya Nya Guinea – total frånvaro av autoimmuna sjukdomar!

 

 

 

 

 

 

 

 

Beroendeframkallande

Enligt Dr Karl Reichelts forskning utvecklas beroendet på grund av de opioida peptider som bildas via gluten (och kasein) – de opioida peptiderna har en morfinliknande effekt på vårt nervsystem inklusive hjärna! Ett beroende som, enligt egna erfarenheter, kan utveckla känsla av hunger alternativt känsla av icke hunger.

O

 

Påskynda tillfrisknandet med hjälp av anpassad kost och kosttillskott

Ett tillfrisknande kan, bevisligen, påskyndas med hjälp av olika former av kosttillskott – där höga doser av vitaminer, mineraler, tarmbakterier och fettsyror är av yttersta vikt för att vårt immunförsvar ska kunna balansera upp sig så snabbt som möjligt! Den artegna kosten gör sedan sitt för att hålla tarmflora och immunförsvar i bättre balans!

Tarmforskare varnade för katastrofen som var på väg!

Redan förra hösten varnade tarmforskarna för den katastrof som var på väg, katastrofen kommer framförallt att drabba våra barn och unga som nu går in i livet med en mycket utarmad tarmflora – men vår sjukvård lyssnade, som vanligt, inte på dessa forskares kunskaper!

Vi vanliga medborgare fick dessa forskares varnande ord om att vår utarmade tarmflora, och vårt kraftigt försämrade immunförsvar som nu är i ett katastrofalt läge, genom dokumentären ”Guldet i dina tarmar” som sändes via Vetenskapens värld redan förra hösten! OBS! Dokumentären går endast att se i tio dagar till!

Sjukvårdens, och våra hälsomyndigheters, skyldigheter

Sjukvårdens personal är, enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL samt Patientlagen, PL, skyldiga hålla sig uppdaterade inom forskning och beprövad erfarenhet för att kunna ge bästa tänkvärda vård till oss samhällsmedborgare samtidigt som de är skyldiga lyssna in patientens önskemål om vilken metod patienten vill välja av de metoder som patienten ska få presenterad för sig.

Grunden till min evidensbaserade praktik byggdes under de år vi skulle följa HSL och PL samt arbeta enligt Evidensbaserad praktik- idag är det tydligen kutym att INTE följa dessa lagar och regler inom våra sjukvårdande verksamheter

 

 

 

Hur känslor skapas – de skapas utifrån vår känsel

Hur känslor skapas – jag hävdar att de skapas utifrån vår känsel. Nya forskningsrön visar på hur känslor skapas och bygger på kunskaper om hjärna-kropps-tänkande.

Eftersom jag har arbetat med avvikande känsel, sinnenas samspel och känslor sedan 1985 har jag inte kunnat undvika att kommentera/reflektera över artikeln, steg för steg, vilket gör att själva artikeln är uppdelad och inkluderad med citattecken. Jag har försökt, så gott jag kan, att översätta artikeln till svenska – själva länken finner du längst ned på sidan.

Länken till den här positiva forskningsartikeln har jag erhållit via en psykolog på BUP 2020-01-08.

Avvikande känsel riskerar utveckla avvikande känsla för stimuli via beröring

Jag vill inleda med att ökade kunskaper om området känsel kommer att eliminera, således minska risken för våra barn och unga att utveckla avvikande fysiska och psykiska beteenden, utanförskap, skolk och psykisk ohälsa!

Artikeln om hur våra känslor skapas bemöts av undertecknad, steg, för steg:

”Det har varit en guldålder för hjärnforskning. Vi har nu fantastiska hjärnskanningar som visar vilka nätverk i hjärnan som går upp under olika aktiviteter. Men denna betoning på hjärnan har subtilt matat illusionen om att tänkande bara sker från nacken och uppåt. Vi har blivit matade med illusionen om att de avancerade delarna av vårt tänkande är de ”rationella” delarna uppe som försöker kontrollera de mer ”primitiva” delarna nedanför hjärnan.”

  • Nätverk i hjärnan går inte upp utan stimuli via vår känsel – vår känsel omfattas av de tre huvudaktörerna berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet men även de fyra sinnen som vi känner in stimuli via ljus, ljud, lukt och smak med, våra medaktörer – som vi kan klara oss utan men så länge vi får behålla dem är vi tacksamma – bidrar till vår förmåga att kunna känna in oss själva och vår omvärld. Huvudaktörerna inom området känsel, de aktörer som står för vår förmåga känna in och, utifrån stimuli, kunna agera snabbt och precist i livets dagliga aktiviteter och relationer – benämns med ordet haptisk perception – kan vi dock inte klara oss så bra utan. Är vi blinda, eller döva, använder vi oss av vår känsel – har vi avvikande syn eller hörsel kan vi kompensera mycket med hjälp av vår känsel. Detsamma gäller om vi har avvikande känsel – då kan vi kompensera med hjälp av vår syn och hörsel.
  • För oss som arbetat utifrån dessa kunskaper sedan slutet av 1980-talet – detta tack vare våra samlade kunskaper utifrån bland annat Jean Ayres och arbetsterapi, Feldenkrais och fysioterapi samt Castillo Morales och logopedi – har det varit en tuff kamp att försöka lyfta fram hur positiv utvecklingen oftast blir för de barn och unga som inte har förmåga att göra som andra barn och unga gör i livets dagliga aktiviteter och relationer när de får sina speciella behov av kompensation och stimulering tillgodosedda utifrån dessa kunskaper!
  • kompensation och stimulering ska vara daglig och anpassad till individens dolda funktionshinder respektive behov av sensomotorisk stimulering – kompensation sker med hjälp av psykiska och fysiska anpassningar och stimulering sker via anpassad kost med kosttillskott och rörelse. Kompensationen ger individen möjligheter att lyckas, känna att de kan, att de duger och blir sedda – den är exempelvis jämförbar med glasögon och hörselslinga. Stimuleringen ger möjligheter till balans i individens tarmflora och nervsystem. Stimuleringen hjälper barnet komma i balans och möjligheter kunna göra som andra barn gör inom loppet av 3 till 6 månader.

”Så det är intressant att beskåda hur många forskare som nu fokuserar på det tänkande som inte händer i hjärnan utan i tarmen. Du har nervceller spridda genom ditt inre och det ökar uppmärksamheten på vagusnerven, som kommer ut från hjärnstammen och vandrar över hjärtat, lungorna, njuren och tarmen.”

  • Snarare tvärtom: den vandrar från tarmen och upp till hjärnstammen …

”Vagusnerven är en av de vägar som kroppen och hjärnan pratar med varandra i en medvetslös konversation. Mycket av denna konversation handlar om hur vi förhåller oss till andra. Mänskligt tänkande handlar inte främst om individuell beräkning, utan om socialt engagemang och samarbete.”

  • Socialt engagemang och samarbete är beroende av en god, således en balanserad, förmåga känna in stimuli via våra huvudaktörer men även via våra medaktörer – en obalans i tarmfloran utvecklar en obalans i nervsystemet och därmed i förmåga att känna in sig själv och sin omvärld

”En av ledarna på detta område är Stephen W. Porges från Indiana University. När du kommer in i en ny situation, hävdar Porges, reagerar din kropp. Din puls kan stiga. Ditt blodtryck kan förändras. Signaler går upp till hjärnan, som registrerar det ”autonoma tillståndet” du befinner dig i.”

  • Signalerna går upp till hjärnan via stimuli från de sinnen vi känner in oss själva, vår egen kropp och rörelse samt vårt förhållande till vår omvärlden med – utifrån vår upplevelse vi får vi stimuli agerar vi – reaktionen blir till ett sensomotoriskt minne, en erfarenhet som vi bär med oss, som utvecklar vår högst personliga medvetenhet om oss själva och vår omvärld …

”Kanske du går in i en social situation som känns välkomnande. Grönt ljus. Din hjärna och kropp blir beredda på en vänlig konversation. Men kanske känns personen framför dig hotande. Gult ljus. Du går in i fight-or-flight-läge. Din kropp förändras omedelbart. Ditt öra justerar sig till exempel för att höra höga och låga frekvenser – ett skrik eller ett kurr – snarare än mellanfrekvenser, mänskligt tal. Eller kanske hotet känns som en fråga om liv och död. Rött ljus. Din hjärna och kropp börjar stängas av.”

  • Hot/gult ljus – fight-or-flight-läge, innebär att stimuli via berörings- och balanssinnet samt via ljus, ljud och lukt ”slår på högsta växeln” och stimuli leder till att du agerar genom att slå till eller fly …

”Enligt Porges ”Polyvagal Theory” är begreppet säkerhet grundläggande för vårt mentala tillstånd. Människor som har upplevt trauma har kroppar som är mycket reaktiva mot uppfattat hot. De gillar inte offentliga platser med höga ljud. De lever i fight-or-flight-läge, stressade och oroliga. Eller, om de känner sig instängda och begränsade, blir de dumma. Deras röst och ton planas ut. Fysiska reaktioner formar vårt sätt att se och vara.”

  •  Exempelvis kan stimuli via beröring, vid en obalans, där överkänslighet för stimuli blir konsekvensen av obalansen i nervsystemet (som beror på obalans i tarmfloran/utarmad tarmflora) kan ge ett enormt negativt uttryck pga stor grad av överkänslighet och, istället för att beröring känns behagligt känns det allt från lite till mycket smärtsamt beroende av grad av överkänslighet/obalans (kallas allodyni vid nervskada) vilket, i sin tur, ger en erfarenhet av obehag i stället för behag av (lätt) beröring. Upplevelsen via detta stimuli kan, vid hög grad av överkänslighet för stimuli, utlösa ”fight” – individen slår till pga av den enorma smärta (ofta i form av brännande, skärande eller stickande känsla) som upplevs, ffa vid oväntad beröring.

”Lisa Feldman Barrett, från nordöstra universitetet, hävdar också att hjärnans huvudsyfte är att läsa kroppen och att reglera vad hon kallar kroppsbudgeten. Du kan se mobbning på lekplatsen. Din hjärna förutspår sedan din nästa åtgärd och snabbar på puls och andning för att hantera situationen. Du upplever dessa förändringar som känslor – oh, detta är rädsla eller oh, detta är ilska – eftersom din hjärna har skapat ett känslokoncept för att göra dessa fysiska förändringar meningsfulla.”

  •  Jag skulle vilja säga att balans i tarmflora och nervsystem tillser vilken balans, eller obalans, det är i de signaler som når fram till hjärnan och, utifrån den upplevelse som stimuli ger agerar individen. Detta blir till en erfarenhet som leder till ett minne som, i sin tur, utvecklar individens tankar och beteenden. Kroppsbudgeten styrs således av balans i tarmflora och nervsystem – inte av hjärnan. Minnesavtrycken, via utifrån kommande stimuli via ett eller flera sinnen, formar individens hjärna – och utifrån dessa minnen ”reglerar” hjärnan kroppsbudgeten.
  • Dina tidigare upplevelser via stimuli har bidragit till att utveckla dina känslor och erfarenheter – utifrån denna rädsla eller denna ilska, och vad din närmiljö lärt dig, agerar du när du ser att ett barn mobbas på lekplatsen. Känslokonceptet utvecklas utifrån dina egna, högst personliga upplevelser som grundar sig på din känslighet för stimuli som kan vara alltifrån normal till ”onormal” i form av olika grader av över- eller underkänslighet pga obalans i tarmflora och nervsystem. Dina upplevelser via stimuli har format dina känslor – känslokonceptet är utvecklat via stimuli från din känsel/känslighet och således inte av din hjärna. Hjärnan har samlat minnet, erfarenheten och tanken från stimuli via dessa upplevelser. ”Du kanske tror att det du ser och hör i vardagen påverkar vad du känner, men det är mest tvärtom: Det du känner förändrar synen och hörseln,” skriver Barrett i ”Hur känslor skapas.”
  • Det du känner formar dina upplevelser, erfarenheter, känslor och tankar vilket möjligen även, i viss mån, kan forma det du ser och hör. Området känsel påverkar förmåga att se och höra – ja, exempelvis är överkänslighet för ljus och ljud inte ovanligt i kombination med överkänslighet för stimuli via beröring (de”ligger inom samma” ektoderm). Och visst kopplar hörsel och syn ”på” när fight-or-flight-systemet slår på – plus att det du ser och hör i vardagen bemöts av de känslor du utvecklat tack vare din känsel – dessa känslor har byggt upp dina erfarenheter och tankar.

”När vi är riktigt unga känner vi mindre av känslokoncept. Små barn säger: ’Mamma, jag hatar dig!’ När de menar ’Jag gillar inte det här’ eftersom de inte har lärt sig sin kulturs begrepp för hat kontra dålighet. Men när vi blir äldre lär vi oss mer känslomässig granularitet (min översättning: förmågan att särskilja mellan känslor). Den känslomässigt kloka personen kan skapa distinkta upplevelser av besvikelse, ilska, trots, förbittring, grovhet och förvärring, medan det för en mindre känslomässigt klok person är alla synonymer för ’Jag känner mig dålig’.”

  • … distinkta upplevelser av besvikelse, ilska, trots, förbittring, grovhet och förvärring utvecklas ur en mer ”normalt” inkännande person – vid obalans i nervsystem (och tarmflora) utvecklas en ”mindre känslomässigt klok” person … våra sinnen formar våra personligheter!
  • Förstorade upplevelser av besvikelse, ilska, trots, förbittring, grovhet och förvärring kan, utan svårighet, utvecklas hos en individ som lider av kombinationen av svår över- och underkänslighet för stimuli via berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet

”En klok person kanske känner till de främmande orden som uttrycker känslor som vi inte kan namnge på engelska: tocka (ryska, ungefär för andlig ångest) eller litost (tjeckiskt, ungefär för elände kombinerat med hunger efter hämnd). Personer med hög känslomässig granularitet (förmågan att särskilja mellan känslor) svarar flexibelt på livet, har bättre mentala hälsoutfall och dricker mindre.”

  • En person som är ”mindre klok” på grund av avvikande känsel, som beror på avvikande balans i nervsystem och tarmflora, kan känna ångest och således ha mer erfarenhet av ångest än den kloka personen – individer med avvikande balans i nervsystem (och tarmflora) kan lättare känna in besvikelse, ilska och misslyckande samt få en viss grad av hunger på hämnd på/till de personer som gång på gång har påpekat/påtalat individens svårigheter att göra som andra gör. Denna individ har svårigheter att vara flexibel på grund av sin avvikande känsel (och avvikande balans i nervsystem och tarmflora) … de mentala hälsoutfallen påverkas negativt eftersom livet består av ett mer ständigt misslyckande med att göra som andra gör än att kunna göra som andra gör … alla misslyckanden i kombination med en obalans i nervsystem (och tarmflora) utvecklar, beroende av obalansens utbredning, bl.a. mer eller mindre sug efter socker och alkohol (eller andra beroenden) samt allt ifrån lätt till svårt behov av att döva sig själv genom att ex dricka …

”Om kroppsliga reaktioner kan särskilja (min översättning)/leda människor isär kan de också läka. Martha G. Welch från Columbia University pekar på vikten av att älska fysisk beröring, särskilt under de första 1 000 minuterna av livet, för att fastställa markörer för känslomässig stabilitet.”

  • Kroppsliga reaktioner avspeglar i individens känslighet där överreaktion skvallrar om överkänslighet för stimuli och underreaktion skvallrar om underkänslighet för stimuli via området känsel – ett barn med svår obalans i nervsystem (och tarmflora) kan inte älska beröring som, via stimuli, upplevs som brännande, skärande eller stickande … om barnet föds med svår överkänslighet för stimuli via beröring blir markörerna för känslomässig stabilitet rubbade

”Enligt det gamla bara-hjärnan paradigmet, hävdar Welch, sa vi människor att vi kunde självreglera våra känslor genom medvetet självprat. Men verklig känslomässig hjälp kommer genom samreglering. När en mamma och ett barn fysiskt håller varandra, harmoniseras deras kroppsliga autonoma tillstånd och kopplas samman på metabolisk nivå. Tillsammans flyttar de från separat nöd till ömsesidig lugn.”

  • Känslor går att begripa utifrån begreppet balans i nervsystemet utifrån kunskaper om vad en balanserad tarmflora kan åstadkomma – tarmflorans balans påverkas av vår kost, inre och yttre stress, antibiotika, vaccinationer etc. och utifrån de stimuli vi utsätts för:
  • Kerstin Uvnäs-Moberg har, genom sin forskning, visat att stimuli via beröringssinnet (vilket även är insidan av vårt mag- och tarmsystem) frisätter de hormoner, så kallade oxytocciner, som ”går till” lugn-och-ro-systemet … och bland annat därav kommer barnet, och modern, till lugn och ro vid exempelvis amning, omfamnning, massage etc. OM barnet har en överkänslighet för stimuli via barnet kan det bli svårt för barnet ta emot den omfamning som oftast sker vid amning och i stället för att komma till lugn och ro skriker barnet så fort modern lyfter upp det och möjligen än mer då hon omfamnar det. Det bästa är då att barnet får ligga mot ett fast underlag som madrass eller golv, och modern låter bröstet hänga över barnets ansikte utan att beröra barnet … förhoppningsvis kan barnet ta emot den beröring som bröstvårtan ger, eftersom det är så hungrigt, och stimuli via läppar kan sedan medverka till att munmotoriken, själva sugrörelsen tar fat OM barnet har en god känsel via led- och muskelsinnet …

”Welch har skapat något som kallas Welch Emotional Connection-skärmen, som mäter den känslomässiga kopplingen mellan mödrar och för tidigt födda barn. Genom att uppmuntra till denna typ av djupt viscerala anslutning under 18 månader kan hennes terapi mildra effekterna av autism.”

  • … djupt viscerala anslutning lär ju stå för djup ögonkontakt – och den är av stor vikt i vardagen. Idag lever barn och unga i fara för att få för lite ögonkontakt tack vare vårt mobilanvändande …
  • … autism är ett begrepp över de samlade symptom som kan ofta kan bero på obalans i tarmfloran vilket, i sin tur orsakar obalans i nervsystemet – där kombinationen överkänslighet för stimuli via berörings- och balanssinnet i kombination med underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet (således förutsättning för ögonmotorikens automatisering, vilken ofta är nedsatt pga brist på B12 och omega-3), kan påverka denna förmåga till relation negativt.

”När du går tillbaka och ser hjärnan och kroppen tänka tillsammans, verkar den gamla skillnaden mellan förnuft och känslor inte vara meningsfull. Din uppfattning om världen formas av de förutsägelser din hjärna gör om dina fysiska autonoma tillstånd.”

  • Lite svårt begripa vad han egentligen menar – vad tänker du? Jag menar att din uppfattning om världen formas av de förutsägelser din hjärna gör med hjälp av stimuli via din känsel, således via stimuli från berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet men även via stimuli från ljus, ljud, lukt och smak. Dessa stimuli, som ger dig upplevelser som är högst personliga utifrån vilken känslighet du har,  benämner han som ”dina fysiska autonoma tillstånd” eftersom det är tillstånd som kommer utifrån de upplevelser, erfarenheter och tankar du skapat utifrån din känslighet för dessa stimuli.

”Du ser också hur viktigt det är att lära känslomässig granularitet, något som vår kultur nästan inte uppmärksammar oss på.”

  • Känslomässig granularitet, således förmågan att särskilja mellan känslor – och känslighet, är kunskaper som vår kultur har förnekat oss att uppmärksamma i över 20 år – det skulle sättas minst en, helst flera neuropsykiatriska eller psykiatriska diagnoser på symptomen. Det är dags att släppa fram dessa kunskaper NU – men de utgör naturligtvis ett hot mot läkemedelsindustrins och livsmedelsindustrins inkomster! Frågan är vilket vi vill tjäna: människans hälsa eller industrins enorma vinstintressen vilket främjas av att människans sjukdomar bevaras/vårdas?

”Du ser också att vi inte separerar hjärnor och kollar varandra coolt, avslappnat. Vi är fysiska individer, djupt interagerar med varandra. Den viktiga kommunikationen sker på en mycket djupare nivå.”

  • Ja, han nämnde det ju själv; ”Det du känner förändrar synen och hörseln,” skriver Barrett i ”Hur känslor skapas.”
  • Således: känslor skapas utifrån vad vi känner och vår förmåga känna in är högst personlig – där forskning visat att obalans i tarmflora utvecklar obalans i nervsystemet – där min hypotes är att denna obalans kan påverka vår känsel:
  • när vi förändrar vad vi äter och dricker förändrar vi balansen i tarmflora och nervsystem vilket oftast (till någon bevisat motsatsen) påverkar vår förmåga att känna in oss själva och vår omvärld;è  förändring av balans i tarmflora och nervsystem förändrar vår förmåga känna in oss själva och vår omvärld, vilket avspeglar sig i den förändring som sker i våra fysiska och psykiska beteenden;
  • vi får en förändring i vår förmåga att agera i livets dagliga aktiviteter och relationer! Utifrån vad vi känner, hur känsliga vi är för stimuli, agerar vi:
  • överreaktion skvallrar om överkänslighet för stimuli och underreaktion skvallrar om underkänslighet för stimuli;
  • Avvikande känsel är egentligen inte svårare att förstå sig på än avvikande syn och/eller avvikande hörsel:
  • Avvikande känsel gör att vi som lider av det avviker i våra fysiska och/eller psykiska beteenden;
  • Barn och unga med avvikande känsel har ett speciellt behov av bemötande som måste tillgodoses på ett så tidigt stadium som möjligt OM vi ska kunna hjälpa dem agera i livets dagliga aktiviteter och reaktioner som andra individer gör – vilket i sin tur medverkar till att vi minskar risken för dem att utveckla utanförskap, skolk och psykisk ohälsa!

Läs om forskningsartikeln här: Hur känslor skapas

Regionala Medicinska Riktlinjer, RMR, gör det enkelt och överskådligt

RMR, Regionala Medicinska Riktlinjer, borde, precis som Maria på Bidevinden uttryckte på vår klinikdag, heta RVR, Regionala Vård Riktlinjer eftersom det inte enbart handlar om medicinsk bedömning och behandling – det handlar om barnets rätt till God Vård. Beakta att våra Regionala Medicinska Riktlinjer inte är huggna i sten!

RMR gör det enkelt och överskådligt för oss som vill veta vad barn- och ungdomspsykiatri inklusive habilitering har att erbjuda respektive inte har att erbjuda barn och unga med psykisk ohälsa vad gäller de metoder som är baserade på beprövade erfarenhet och forskning. Vi får en tydlig bild över vilka metoder som ignoreras. Samtidigt belyser RMR även den obalans som råder mellan olika professioner och att man således endast erbjuder bedömning och behandling av en del professioner medan andra saknas delvis eller helt och hållet. Slutsatsen, konklusion, av detta blir att dagens barn- och ungdomspsykiatri ännu inte har förmåga se till helheten, varken vad gäller barnets behov av bedömning eller behandling, så länge dessa professioner saknas.

Den del av psykiatrin som i dag är befintlig har, i stort sett, återgått till den modell som verkade från 1920-talet och fram till 1960-talet där enbart läkare/psykiatriker, sjuksköterskor och psykologer fanns att erbjuda plus att även kurator och pedagog och enstaka tillgång till logoped och dietist i dag kan erbjudas. Den andra delen, som bör läggas till, för att nå fram till att bedömning och behandling möjliggör en helhetsbild runt barnets speciella behov av bemötande – en helhetsbild som vi idag kan nå fram till om vi lutar oss mot all den beprövade erfarenhet och forskning som finns vad gäller bakomliggande faktorer till utveckling av psykisk ohälsa och vilka möjligheter till psykisk hälsa som finns genom att angripa bakomliggande faktorer.

Är det inte meningen att Barn- och ungdomspsykiatri samt Barn- och ungdomshabilitering ska luta sig mot all beprövad erfarenhet och forskning som finns om möjligheter till ökad psykisk hälsa? Eller ska psykiatrin endast använda sig av utvalda delar? Är det, enligt patientlagen (PL), patientsäkerhetslagen (PSL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), meningen att sjukvården enbart ska luta sig mot den beprövade erfarenhet och forskning som handlar om medicinering? Hur beprövad och forskningsbaserad metoderna medicinering och blandning av olika mediciner? Vilken påverkan på utveckling av barnets nervsystem har medicinering över tid? Vad händer om man enbart medicinerar utan att tillföra de näringsbrister barnet eventuellt lider av?

Har chefer mandat att förbjuda personal – som har kunskaper, baserade på beprövad erfarenhet och forskning, inom området kost med kosttillskott och stimulering via rörelse – att informera patienten om dessa metoder, således om vilka andra metoder som finns? Vad är det egentligen som gäller?

Till vilken verksamhet kan man, som personal, vända sig för att klaga på den avsaknad av metoder som visat sig vara av godo för ökad psykisk hälsa och måste till för att ge barn och unga möjligheter till en God Vård?

Den halva inom dagens psykiatri som dominerar, den halva som är etablerad och står för bedömning och behandling via läkare/psykiatriker, psykologer och sjuksköterskor, får man mer än gärna lyfta fram och prata om (det görs hela tiden, utan att någon reflekterar över att det är den enda halva man använder sig av) – men den halva som saknas, den halva som anses vara kontroversiell och består av bedömning och behandling av arbetsterapeut, fysioterapeut, logoped och näringsfysiolog, får man inte ens andas om.

Andas man för mycket om andra orsaker till psykisk ohälsa än de etablerade kunskaper som finns om detta, och om vilka andra möjligheter till ökad psykisk hälsa som finns, anses man vara en fanatiker som lutar sig mot forskning och erfarenhet som inte är tillräckligt starka för att användas inom området psykiatrisk bedömning och behandling. Man anses då vara motsträvig och svår att arbeta med – man ses som en arbetskamrat som inte kan vara tillräckligt positiv till den åtstramning inom barn- och ungdomspsykiatrin som i dag etableras genom mindre lokaler och minskade möjligheter till dialog och öppenhet. Man ser ingen glädje över att det finns andra beprövade metoder som är framtagna via mångårig och evidensbaserad praktik, tvärtom – trots att det är metoder som, många gånger, kan vara mer lämpliga än medicinering eftersom barns och ungas nervsystem är under utveckling.

Under tjugo års tid har jag kämpat för att dessa metoder ska tillföras psykiatrin i syfte att värna om barns rätt till bästa uppnåeliga hälsa och God Vård – men jag måste erkänna att det idag ser ut som att vården idag tillser att våra barn och unga aldrig ska tilldelas denna rättighet till val av metod!

Läs gärna på den här sidan om hur barn och unga kan bli friskare genom en livsstilsförändring

Läs även vad SBU har att säga om beprövad erfarenhet och evidensbaserad vård.

Arga unga män hamnar allt för lätt i utanförskap

Arga unga män är ett verk av vårt samhälle

Arga unga män är ett verk av vårt samhälle – en avspegling av det utanförskap vi har givit dessa barn, som sedan blir äldre och allt mer besvikna ju mer åren går. Deras besvikelse av att inte kunna vara med på samma villkor, att inte ha ett fullt så stort människovärde som deras klasskompisar har, avspeglar sig i deras beteenden – i kombination med den kost/skräpmat, som de allt för ofta gillar, och den inaktivitet som de ofta hamnar i utvecklar de en ökad känsla av hopplöshet av att inte orka, inte duga, inte kunna göra som andra gör och kan.

Dom här killarna hamnar i ett utanförskap som de inte har bett om själva – och det går oftast att förebygga genom tidigt insatta åtgärder i form av daglig och anpassad kost, kosttillskott, kompensation och rörelseaktivitet.

Utanförskap - något som kan förhindras genom förebyggande verksamhet inom BVC, Skolhälsovård, habilitering och psykiatri!

Utanförskap – något som kan förhindras genom förebyggande verksamhet inom BVC, Skolhälsovård, habilitering och psykiatri!

Kämpa för varenda unge!

Varje dag, året om kränks och utnyttjas barn medan omvärlden tittar på – eller bort. Så skulle det inte behöva vara. Alla har vi ett val. Antingen gör du ingenting – eller så gör du någonting. Tillsammans kan vi förändra förutsättningarna för miljontals barn världen över.

Det går att skydda barn mot våld, övergrepp och exploatering. Det går att ge dem trygghet, utbildning och mat för dagen. Och det går att befria barn från ett liv som soldat, gatubarn eller prostituerad.

UNICEF, världens ledande barnrättsorganisation, finns på plats i regeringskorridorer, slumområden, flyktingläger och avlägsna byar och arbetar dygnet runt för att ALLA barn ska få den barndom som de har rätt till. Det handlar om så självklara saker som till exempel rent vatten, vaccin mot dödliga sjukdomar, bra hälsovård, skola och skydd mot våld, övergrepp och diskriminering.

På unicef.se kan du vara med och kämpa för varenda unge, eller sprid budskapet du också genom att blogga, twittra eller ”facebooka” om barns rättigheter.

Vi kanske inte kan förändra världen idag, men allt stort börjar med något litet.

Du kan göra större skillnad än du tror.

Ps. Vill du gå med i vårt nätverk bloggare för varenda unge – läs mer här!

Socker är minst lika farligt som mjölk och mjöl för våra barns positiva utveckling

Gör det möjligt för våra barn och unga att nå toppen av livskvalitet genom daglig och anpassad kost, kompensation och rörelse

Genom ökade kunskaper om den anpassade kostens, kompensationens och rörelsens positiva egenskaper gör vi det möjligt för våra barn och unga att nå toppen av livskvalitet <3

Våra barn är vår framtid – vi måste vara rädda om dem och deras små kroppar!

Vi måste vara rädda om våra barn och ungdomar och deras uppväxt inför deras framtid – det är dom som skall ta hand om oss sedan och då måste vi även värna om vår egen hälsa så att de inte får allt för många sjuka åldringar att ta hand om <3

Inte enbart sockerprodukter utan även mjöl/gluten- och mjölk/kaseinprodukter är en fara för våra barns och vår egen hälsa – de vita gifterna leder nu till allt fler folksjukdomar och av dessa försvagas individens möjligheter stå emot alla andra gifter som kropp och knopp skall stå emot <3

Än värre är att dessa folksjukdomar med allt raskare takt kliver ned i lägre åldrar och nu börjar drabba våra barn och unga – i kombination med de förgiftnings- och bristsymptom som vi idag, allt för ofta, ser som neuropsykiatriska eller psykiatriska blir det en tuff framtid vi erbjuder våra barn och unga att möta!

Här några erfarna människor som berättar om sockrets beska sanning:

* Den blöta sanningen av överläkare Tore Persson, 20 maj 2014

* Ett sötare blod av journalisten Ann Fernholm, 20 maj 2014

* Sockerchocken av Ann Fernholm

* Socker göder cancer, Vetenskapens värld

* Cancer är svamp av Dr Enby och Dr Simoncini – och jag påstår att svamp trivs i lågt pH-värde och undrar om du kollar upp ditt barns, och ditt eget pH-värde med jämna mellanrum?

* Socker som orsak till folksjukdomar, Dr Bo Jonsson – och jag vill påminna om att även mjöl/gluten- och mjölk/kaseinprodukter är en av de bidragande orsakerna till våra folksjukdomar

* Blir barn sjuka av socker, mjöl och mjölk? i TV4 Efter tio där Malou lyfter fram de vita gifterna och dess nackdelar

* Vad är candida? Lär dig symptomen och bota din candida med diet – candida tar lätt överhanden i en kropp som får för mycket socker-, mjölk- och mjölprodukter eller i en kropp som är intolerant mot dessa produkter!

Här några hemsidor och bloggar om sockrets beska sanning:

* Camilla Näslunds hemsida om sockrets beska sanning

* Bitten Jonssons hemsida om beroende

* Ann Fernholms hemsida om ett sötare blod

LCHF utan mjölkprodukter är att rekommendera vid fetma och diabets hos barn och unga med ADHD, ASD etc

Fetma och diabetes vid neuropsykiatriska och psykiatriska funktionshinder

Kostdoktorn, Andreas Enfeldt, liksom bloggaren, Micael Håkansson, är ganska så överens om att gluten är en av de stora bovarna bakom fetma och diabetes – vilket ger dig som har ett barn med någon av dessa folksjukdomar all anledning att utesluta mjöl ur kosten.

Självklart är att vi även tar bort mjölkprodukter, till hundra procent, om vi har ett barn som utvecklat några av de symptom som räknas in under diagnoserna autism, aspergers syndrom, tourettes syndrom, schizofreni och liknande eftersom mjölk är triggare till dessa symptom.

Medicinering vid ADHD visar dålig effekt

En stor studie påvisade att medicinering vid ADHD gav dålig effekt, egentligen ingen effekt alls efter ett halvår – däremot påverkades barnens utveckling negativt. Vill vi ha det så?

SBU påstår att ovanstående studie inte finns!?

Vad äe dom rädda för och vem är det som har makten bestämma över våra barns liv!?

Välkommen till min nya sida!

copy-20090909-mor-0051.jpg

En god balans i livets dagliga aktiviteter och relationer kräver en god balans i barnets biokemi – en obalans går att förändra med hjälp av förändring av daglig kost, rörelse och kompensation

Hej, välkommen till min nya sida – som är under uppbyggnad!

Här kommer jag, på mina sidor, att dela med mig av mina egna livserfarenheter och arbetslivserfarenheter om hur störningar inom området känsel utvecklar avvikande human haptisk perception och därmed bidrar till att utveckla avvikande beteenden hos barn och unga på grund av en avvikande biokemi som påverkar deras förmåga att känna in sig själva och sin omvärld – något som påverkar deras förmåga att delta i livets dagliga aktiviteter och relationer på ett allt från lätt negativt till svårt sätt

Vilken svårighetsgrad barnet har på sina störningar beror på vilken intensitet och utbredning störningarna har och hur barnets omgivning, närmiljö, kan möta barnets speciella behov. Intensitet och utbredning beror på vilken grad av obalans barnets biokemi är i – något som kan påverkas av vad barnet äter och hur det rör sig samt blir berörd och bemött.

Kosten är basen för barnets möjligheter att utveckla sina beteenden positivt, följt av den dagliga rörelsen och bemötandet – utan goda förutsättningar till en god balans i barnets biokemi, genom den dagliga kosten, minskas barnets förmåga att röra sig och bete sig som andra barn gör eftersom rörelsen är beroende av en god balans i barnets biokemi liksom en god psykisk balans även är beroende av.

Här försöker jag förmedla vilka avvikande beteenden som utvecklas vid en biokemisk obalans och hur de kan förändras genom att man förändrar barnets dagliga intag av kost och rörelse samt bemötande i form av kompensation och bekräftelse.