månadsarkiv: november 2019

Bekämpningsmedel kan ha negativ effekt på tarmens funktioner

Malin på BioInd skriver om förstoppning – och jag reflekterar                                          2019-11-03

Bekämpningsmedel bakom förstoppning hos barn med autism?

Otroligt många barn med autism har även någon form av symtom från magen. Vanligast är förstoppning!” Hon fortsätter ungefär såsom följer (jag har ändrat en del ord utefter mina perspektiv):

En fantastisk artikel från en expert på Glyfosat, Stephanie Seneff, förklarar hur det hela med största sannolikhet hänger ihop. Det är ganska mycket fackspråk och komplicerade termer i hennes artikel men BioInd har försökt beskriva det så enkelt som möjligt – och lyckats bra med detta;

Matsmältning och peristaltik (motilitet)

Maten i tarmen rör sig framåt med hjälp av tarmens små kramande rörelser, så kallad peristaltik eller motilitet. Dessa små rörelser sker genom sammandragningar i cellstrukturerna.

I studier har man testat vad som händer när man byter ut aminosyran glycin i cellerna i tarmarna – då minskar eller upphör sammandragningarna.

Glyfosat som är ett av världens mest sprayade bekämpningsmedel liknar, nästan på pricken, aminosyran glycin. Om den tar dess plats i proteinstrukturen så har vi byggt in bekämpningsmedel i våra kroppar!

Resultatet blir att sammandragningarna upphör och maten fastnar således i tarmen.

För att ytterligare spä på problematiken så finns samma typ av sammandragande celler i gallblåsan i syfte att trycka iväg galla som ska hjälpa till med matsmältningen.

Bekämpningsmedlet förstör således matsmältningen genom att stoppa upp själva kramandet, själva tarmrörelsen, som därmed orsakar förstoppning. Ovanpå det kan man inte heller tillgodogöra sig näring från maten eftersom gallans effekt på maten saknas.

Som om inte det vore tillräckligt så visar annan forskning att Glyfosat förstör tarmflora eftersom den är giftig för bakterierna. Den är ursprungligen patenterad som ett antibiotikum.

Förstoppning hos barn med autism

Förstoppning är otroligt vanligt hos barn med autism och jag har länge undrat varför dessa problem med peristaltik/tarmens motorik uppstår hos så många av dessa barn. Detta kan mycket väl vara en del av förklaringen.

Stehpanie beskriver också hur denna förstoppning kan skilja sig från annan förstoppning. Vanlig förstoppning gör att avföringen kommer ut som stenhårda korvar eller kaninpluttar. Förstoppning orsakad av glyfosat kan komma ut tillsynes lös och mjuk. Problemet är inte att avföringen är för hård utan att tarmen helt enkelt inte för maten, som övergår tillavföring, framåt.

Med en tarm full av mat och sedan avföring som inte rör sig framåt på rätt sätt så växer bakterier till på helt fel ställen i tarmen. Dessutom belastas då kroppen med en strid ström av gifter.

Det fina är att det går att åtgärda!

Börja genast att äta ekologiskt, för ekologisk mat får inte besprutas med glyfosat.

Allra viktigast att byta ut är majs, vete, havre, socker och soja ur ett glyfosatperspektiv.

Cellerna i kroppen, och speciellt i tarmen, byts ut ofta – så utan nytt inflöde bör de nya cellerna kunna bli bättre ganska snabbt. Ser vi till tarmens celler så sker detta inom loppet av en vecka.

Man har även sett att spårmineraler kan ha god effekt för att stödja tarmcellernas förmåga till avgiftning och kommunikation sinsemellan. Dessutom finns det vissa näringsämnen och tillskott du kan använda för att ytterligare stimulera tarmens motorik/peristaltik. Bland annat kan du ge ditt barn en kopp the (1liter vatten får sjuda med 1 tsk av vardera anis, fänkål och kummin i 10 min – häll upp en halv kopp, späd med kallt vatten och drick det ljumna teet. Förvara resten av vätskan i kylskåp.). Gröna smoothiesar under förmiddagen gynnar tillväxten av tarmfloran plus att någon tsk alger ovanpå den dagliga salladen hjälper till att rensa ut, vilket även grönsakerna gör – framförallt om du använder dig av någon form av krydda, som ex oregano, persilja, i smoothiesen.

Mjölk-, mjöl- och sojaprodukter kan ha stoppande effekt på tarmens funktioner

Kom ihåg att mjölkprodukter, liksom gluten- och sojaprodukter, kan ha en stoppande effekt på tarmmotoriken/peristaltiken plus en morfinliknande effekt på nervsystemet oavsett diagnos – symptomen som dessa produkter kan utveckla ”går i varandra” och en del av oss väljer att ställa neuropsykiatriska och psykiatriska diagnoser på dessa symptom – men precis som vid ex alkohol eller morfinmissbruk reagerar vi olika (på de opioida peptider som bildas av dessa produkter) från individ till individ. Denna beprövade erfarenhet och forskning kommer bl.a. från Dr Karl Reichelt.

http://www.bioind.se/2019/10/29/bekampningsmedel-bakom-forstoppning-hos-barn-med-autism/