Kategoriarkiv: Uncategorized

Regionala Medicinska Riktlinjer, RMR, gör det enkelt och överskådligt

RMR, Regionala Medicinska Riktlinjer, borde, precis som Maria på Bidevinden uttryckte på vår klinikdag, heta RVR, Regionala Vård Riktlinjer eftersom det inte enbart handlar om medicinsk bedömning och behandling – det handlar om barnets rätt till God Vård.

RMR gör det enkelt och överskådligt för oss som vill veta vad barn- och ungdomspsykiatri inklusive habilitering har att erbjuda respektive inte har att erbjuda barn och unga med psykisk ohälsa vad gäller de metoder som är baserade på beprövade erfarenhet och forskning. Vi får en tydlig bild över vilka metoder som ignoreras. Samtidigt belyser RMR även den obalans som råder mellan olika professioner och att man således endast erbjuder bedömning och behandling av en del professioner medan andra saknas delvis eller helt och hållet. Slutsatsen, konklusion, av detta blir att dagens barn- och ungdomspsykiatri ännu inte har förmåga se till helheten, varken vad gäller barnets behov av bedömning eller behandling, så länge dessa professioner saknas.

Den del av psykiatrin som i dag är befintlig har, i stort sett, återgått till den modell som verkade från 1920-talet och fram till 1960-talet där enbart läkare/psykiatriker, sjuksköterskor och psykologer fanns att erbjuda plus att även kurator och pedagog och enstaka tillgång till logoped och dietist i dag kan erbjudas. Den andra delen, som bör läggas till, för att nå fram till att bedömning och behandling möjliggör en helhetsbild runt barnets speciella behov av bemötande – en helhetsbild som vi idag kan nå fram till om vi lutar oss mot all den beprövade erfarenhet och forskning som finns vad gäller bakomliggande faktorer till utveckling av psykisk ohälsa och vilka möjligheter till psykisk hälsa som finns genom att angripa bakomliggande faktorer.

Är det inte meningen att Barn- och ungdomspsykiatri samt Barn- och ungdomshabilitering ska luta sig mot all beprövad erfarenhet och forskning som finns om möjligheter till ökad psykisk hälsa? Eller ska psykiatrin endast använda sig av utvalda delar? Är det, enligt patientlagen (PL), patientsäkerhetslagen (PSL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), meningen att sjukvården enbart ska luta sig mot den beprövade erfarenhet och forskning som handlar om medicinering? Hur beprövad och forskningsbaserad metoderna medicinering och blandning av olika mediciner? Vilken påverkan på utveckling av barnets nervsystem har medicinering över tid? Vad händer om man enbart medicinerar utan att tillföra de näringsbrister barnet eventuellt lider av?

Har chefer mandat att förbjuda personal – som har kunskaper, baserade på beprövad erfarenhet och forskning, inom området kost med kosttillskott och stimulering via rörelse – att informera patienten om dessa metoder, således om vilka andra metoder som finns? Vad är det egentligen som gäller?

Till vilken verksamhet kan man, som personal, vända sig för att klaga på den avsaknad av metoder som visat sig vara av godo för ökad psykisk hälsa och måste till för att ge barn och unga möjligheter till en God Vård?

Den halva inom dagens psykiatri som dominerar, den halva som är etablerad och står för bedömning och behandling via läkare/psykiatriker, psykologer och sjuksköterskor, får man mer än gärna lyfta fram och prata om (det görs hela tiden, utan att någon reflekterar över att det är den enda halva man använder sig av) – men den halva som saknas, den halva som anses vara kontroversiell och består av bedömning och behandling av arbetsterapeut, fysioterapeut, logoped och näringsfysiolog, får man inte ens andas om.

Andas man för mycket om andra orsaker till psykisk ohälsa än de etablerade kunskaper som finns om detta, och om vilka andra möjligheter till ökad psykisk hälsa som finns, anses man vara en fanatiker som lutar sig mot forskning och erfarenhet som inte är tillräckligt starka för att användas inom området psykiatrisk bedömning och behandling. Man anses då vara motsträvig och svår att arbeta med – man ses som en arbetskamrat som inte kan vara tillräckligt positiv till den åtstramning inom barn- och ungdomspsykiatrin som i dag etableras genom mindre lokaler och minskade möjligheter till dialog och öppenhet. Man ser ingen glädje över att det finns andra beprövade metoder som är framtagna via mångårig och evidensbaserad praktik, tvärtom – trots att det är metoder som, många gånger, kan vara mer lämpliga än medicinering eftersom barns och ungas nervsystem är under utveckling.

Under tjugo års tid har jag kämpat för att dessa metoder ska tillföras psykiatrin i syfte att värna om barns rätt till bästa uppnåeliga hälsa och God Vård – ska våra barn och unga aldrig tilldelas denna rättighet till val av metod?

Läs gärna på den här sidan om hur barn och unga kan bli friskare genom en livsstilsförändring

Heriditär Spastisk Paraplegi – möjligheter lindra utan medicinering?

Under ”Orsak till sjukdomen/skadan” på Socialstyrelsens hemsida står det att ”Om genen som kodar för paraplegin är muterad fungerar inte mitokondrierna, som ansvarar för energiomvandlingen i cellen.” Om du vill lära mer om vilka positiva möjligheter det kan finnas att förändra miljön i mitokondrierna kan du lyssna till Dr Terri Wahls, en kvinnliga läkare som fick MS och, till slut, hamnade hon i rullstol och genom anpassad kost med kosttillskott tog hon sig ur rullstolen igen. Hon tog sig tillbaka sina tidigare möjligheter hon hade att delta i livets dagliga aktiviteter och relationer – men Rom byggdes inte på en dag och man måste få tid på sig att smälta det som Dr Terri Wahls och andra läkare berättar, se även nästa video, om kosttillskott, nedan, eftersom det är så motsägelsefullt till det vi har fått lära oss, nämligen;

att en sjukdom, oavsett den är ärftlig eller ej, så är en sjukdom en sjukdom, fysisk som psykisk, vilket innebär att den oftast inte går att bota utan den måste medicineras. Ta inte fasta på de orden först du provat på om det finns möjligheter till positiv förändring – precis som Dr Terri Wahls erfarit och som professorerna Kaplan och Rucklidge visat genom sin forskning, gång på gång!

 

Likadant påstår man/hierarkin således om de psykiska sjukdomarna, den psykiska ohälsan, att den inte går att förbättra genom anpassad kost och kosttillskott – men jag har sett och läst allt för mycket om vilka möjligheter det finns, möjligheter som stöds av beprövad erfarenhet och forskning, för att jag skall fortsätta tro på det de säger och därmed inte våga prova på de möjligheter som finns.

Även jag själv, och ett av mina barn, är drabbad av en hereditär diagnos, hereditär sensorisk motorisk neuropati Typ II, benämns numera oftare (?) med CMT 2 (Charcot-Marie-Tooths sjukdom typ 2) – men därmed inte sagt att vi inte har kunnat påverka vår sjukdom i positiv riktning. Nu för tiden är jag helnöjd med mitt resultat, vilket har varit så i närmare 20 år – jag lade om kosten vid 45 års ålder. Utifrån resonemanget att man inte har något att förlora – bara något att vinna, vann jag krafter åter och mitt barn har piggnat till en hel del utifrån olika perspektiv. Dock har andra perspektiv (benbrott, arbetslöshet mm.) haft en negativ inverkan på mitt barn under den sista tiden.

Så psykiatriker Bo Jonsson, som skrivit boken om hur man kan bota depression med hjälp av vitaminer och mineraler samt omega-3 har blivit en av mina gurus här i Sverige, han vågar stå upp för detta som all den forskning visat som professorerna Rucklidge och Kaplan utfört om kosttillskottens positiva betydelse.

Naturligtvis är allt detta ett hot mot läkemedelsindustrin så det tystas effektivt ned av väluppfostrade läkare, utbildade av läkemedelsföretagen.

Lyssna gärna till professor Rucklidge, en kort och smärtsam föreläsning för många psykologer och psykiatriker att lyssna till, om du är nyfiken och vill höra, förstå och lära mer 😉

NHF 60-årsjubileum – ett Hälsofrihetsevent

Hälsofrihet är att få en självklar back-upp, via sjukvården, för barn och unga med psykisk ohälsa, att förändra sin livsstil med sikte på ett friskare liv! Kom med på konferensen där vi samtidigt försöker ta första steget att bilda en stark grupp för arbetet med Friskare barn och unga NU!

Eftersom Temat är Hälsofrihet – vilket är NHF:s ledord, så kommer alla föreläsare att föreläsa om hälsa och hälsofrihet, men ur olika perspektiv – via NHF 60-årsjubileum – ett Hälsofrihetsevent.