Kategoriarkiv: Autism och proteinintolerans

Symptomen till autism är oftast symptom på förgiftning och/eller brister vilket påverkar balansen i barnets biokemi – avtar eller försvinner symptomen med hjälp av anpassad kost/diet, anpassade kosttillskott, avgiftning och anpassad rörelse då är barnet feldiagnostiserat

Regionala Medicinska Riktlinjer, RMR, gör det enkelt och överskådligt

RMR, Regionala Medicinska Riktlinjer, borde, precis som Maria på Bidevinden uttryckte på vår klinikdag, heta RVR, Regionala Vård Riktlinjer eftersom det inte enbart handlar om medicinsk bedömning och behandling – det handlar om barnets rätt till God Vård.

RMR gör det enkelt och överskådligt för oss som vill veta vad barn- och ungdomspsykiatri inklusive habilitering har att erbjuda respektive inte har att erbjuda barn och unga med psykisk ohälsa vad gäller de metoder som är baserade på beprövade erfarenhet och forskning. Vi får en tydlig bild över vilka metoder som ignoreras. Samtidigt belyser RMR även den obalans som råder mellan olika professioner och att man således endast erbjuder bedömning och behandling av en del professioner medan andra saknas delvis eller helt och hållet. Slutsatsen, konklusion, av detta blir att dagens barn- och ungdomspsykiatri ännu inte har förmåga se till helheten, varken vad gäller barnets behov av bedömning eller behandling, så länge dessa professioner saknas.

Den del av psykiatrin som i dag är befintlig har, i stort sett, återgått till den modell som verkade från 1920-talet och fram till 1960-talet där enbart läkare/psykiatriker, sjuksköterskor och psykologer fanns att erbjuda plus att även kurator och pedagog och enstaka tillgång till logoped och dietist i dag kan erbjudas. Den andra delen, som bör läggas till, för att nå fram till att bedömning och behandling möjliggör en helhetsbild runt barnets speciella behov av bemötande – en helhetsbild som vi idag kan nå fram till om vi lutar oss mot all den beprövade erfarenhet och forskning som finns vad gäller bakomliggande faktorer till utveckling av psykisk ohälsa och vilka möjligheter till psykisk hälsa som finns genom att angripa bakomliggande faktorer.

Är det inte meningen att Barn- och ungdomspsykiatri samt Barn- och ungdomshabilitering ska luta sig mot all beprövad erfarenhet och forskning som finns om möjligheter till ökad psykisk hälsa? Eller ska psykiatrin endast använda sig av utvalda delar? Är det, enligt patientlagen (PL), patientsäkerhetslagen (PSL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), meningen att sjukvården enbart ska luta sig mot den beprövade erfarenhet och forskning som handlar om medicinering? Hur beprövad och forskningsbaserad metoderna medicinering och blandning av olika mediciner? Vilken påverkan på utveckling av barnets nervsystem har medicinering över tid? Vad händer om man enbart medicinerar utan att tillföra de näringsbrister barnet eventuellt lider av?

Har chefer mandat att förbjuda personal – som har kunskaper, baserade på beprövad erfarenhet och forskning, inom området kost med kosttillskott och stimulering via rörelse – att informera patienten om dessa metoder, således om vilka andra metoder som finns? Vad är det egentligen som gäller?

Till vilken verksamhet kan man, som personal, vända sig för att klaga på den avsaknad av metoder som visat sig vara av godo för ökad psykisk hälsa och måste till för att ge barn och unga möjligheter till en God Vård?

Den halva inom dagens psykiatri som dominerar, den halva som är etablerad och står för bedömning och behandling via läkare/psykiatriker, psykologer och sjuksköterskor, får man mer än gärna lyfta fram och prata om (det görs hela tiden, utan att någon reflekterar över att det är den enda halva man använder sig av) – men den halva som saknas, den halva som anses vara kontroversiell och består av bedömning och behandling av arbetsterapeut, fysioterapeut, logoped och näringsfysiolog, får man inte ens andas om.

Andas man för mycket om andra orsaker till psykisk ohälsa än de etablerade kunskaper som finns om detta, och om vilka andra möjligheter till ökad psykisk hälsa som finns, anses man vara en fanatiker som lutar sig mot forskning och erfarenhet som inte är tillräckligt starka för att användas inom området psykiatrisk bedömning och behandling. Man anses då vara motsträvig och svår att arbeta med – man ses som en arbetskamrat som inte kan vara tillräckligt positiv till den åtstramning inom barn- och ungdomspsykiatrin som i dag etableras genom mindre lokaler och minskade möjligheter till dialog och öppenhet. Man ser ingen glädje över att det finns andra beprövade metoder som är framtagna via mångårig och evidensbaserad praktik, tvärtom – trots att det är metoder som, många gånger, kan vara mer lämpliga än medicinering eftersom barns och ungas nervsystem är under utveckling.

Under tjugo års tid har jag kämpat för att dessa metoder ska tillföras psykiatrin i syfte att värna om barns rätt till bästa uppnåeliga hälsa och God Vård – ska våra barn och unga aldrig tilldelas denna rättighet till val av metod?

Läs gärna på den här sidan om hur barn och unga kan bli friskare genom en livsstilsförändring

ASD – infantil autism, autism, aspergers syndrom eller symptom på förgiftning med brister?

Ny diet minskar autism

Förändring av kost kan förändra barnets beteenden – den positiva förändringen kan forceras med hjälp av anpassad kompensation, anpassade kosttillskott och anpassade rörelser

De symptom som i dag tolkas som ASD (autism spektrum disorder) kan, som alla andra neuropsykiatriska, psykiatriska och neuromuskulära diagnoser, oftast förändras positivt genom att man förändrar barnets dagliga kost – något som bör kompletteras med anpassade och dagliga kosttillskott samtidigt som barnet skall tillåtas kompensera sina dolda funktionshinder. Den positiva förändring som oftast sker med hjälp av dessa åtgärder kan ofta forceras med hjälp av anpassade och dagliga rörelseaktiviteter.

Om barnet har svårt komma i balans, trots förändring av kost och anpassade kosttillskott kan extra höga doser av exempelvis omega-3 (oftast 2 till 3 ggr rekommenderad dos per dag) B12 etc. vara att rekommendera. Även tungmetaller och bakterier, som exempelvis streptokocker och/eller fästingburna infektioner som exempelvis borrelia, kan vara faktorer som utlöser symptomen eller medverkar till att symptomen inte släpper taget ordentligt trots långt kämpande med kost och kosttillskott.

Om barnet har svårt fokusera med blicken, få takt i bollandet eller i talet är detta, med största sannolikhet, orsakat av en nedsatt förmåga känna in den egna rörelsen vilket orsakar en nedsatt förmåga till motoriskt minne och en nedsatt förmåga automatisera rörelsen och där kan omega-3 och/eller B12 vara en bakomliggande orsak till att barnet inte kommer i fullgod balans.

Tungmetaller, som barnet bland annat kan få i sig via vaccinationer, kan avgiftas sakta men säkert med hjälp av bland annat alger, höga doser av C-vitamin eller genom Cease-metoden. Det är av vikt att avgiftningen sker mycket långsamt för att barnet skall slippa få allt för negativ påverkan på nervsystemet då gifterna passerar genom kroppen!

Tag hjälp av en näringsterapeut eller liknande om du känner dig osäker eller känner att du är i behov av att få mer hjälp med ditt barn.

Bakterier, som streptokocker, kan ”avgiftas” med hjälp av bland annat antibiotika – se här hur symptom på Tourettes syndrom och OCD var orsakade av streptokocker, så kallad PANDAS.

Om barnets symptom klingar av med hjälp av anpassad kost, kosttillskott, kompensation och rörelse ja då måste vi ställa oss frågan om det var en neuropsykiatrisk, psykiatrisk neuromuskulär sjukdom som barnet hade eller om det rent ut av var symptom på förgiftning och brister!?

Störst risk för somaliska barn utveckla autism med låg IQ

Skulle vara väldigt intressant titta på vad de somaliska barnen har för kostvanor, i sitt hemland, jämfört med vad de sedan får när de flyttar till ett annat land – och om de har lika hög risk att utveckla autism om de stannar kvar i sitt hemland, Somalia!?

Störst risk för somaliska barn utveckla autism med låg IQ.